Oskyldigt dömda

TV-tittande är något jag sällan hinner ägna mig åt. Jag har sällan den tiden eller den ro i kroppen som krävs. Men någon gång ibland händer det och nu har jag nyligen sett den omtalade mini-serien When they see us, på Netflix. Serien bygger på en sann händelse där fem mycket unga killar blir oskyldigt anklagade för ett brutalt överfall på en kvinna i Central Park 1989.

Den uppmärksammade händelsen kallades i media även Central Park five.

Händelsen visar att ett rättssystem lämnar utrymme för godtycklighet, fördomar, brist på bevis, rasism och hur fem barn kan bli dömda trots att där inte finns några bevis, utan tvärt om ett flertal bevis som tyder på motsatsen.

Även om jag har en delvis stor tilltro till rättssystem, så har jag också alltid haft en stor övertygelse om att det sitter fler oskyldigt dömda än vi tror, både i Sverige och den övriga världen!

Vi har haft några riktigt uppmärksammade fall i Sverige där oskyldigt dömda personer har bevisats vara oskyldiga, såsom Kaj Linna, Roy Rahman, Samir Sabri, för att bara nämna några. Det är förstås enormt mycket svårare för en dömd person att rentvå sig och få resning än det är att döma en person som är oskyldig.

I USA kommer det regelbundet upp fall där personer har dömts, suttit många, många år i fängelse, för att slutligen bli rentvådda, inte sällan med hjälp av DNA, ibland även för att den verkligt skyldiga erkänner.

Problemet med oskyldigt dömda personer är inte bara det uppenbara, att den oskyldigt dömda får sitt/sina liv förstörda. Det förstör även livet för dess anhöriga, men det betyder även att de verkligt skyldiga går fria och många fortsätter begå bestialiska, fruktansvärda brott, för att inte tala om samhällets merkostnader.

I serien When they see us blir det påtagligt hur små dessa små pojkar är, hur rättslösa de faktiskt är, trots sina låga åldrar. Det visar också på uppenbara svek från vuxenvärlden och den utsatthet de befinner sig i.

Det visar på kämpande familjer som inte blir lyssnade på, som luras och där pojkarna övertalas till falska erkännanden och angivelser. Den visar de totala splittringarna i pojkarnas familjer, hur det förändrar allas liv.

Oprah har även gjort en show där både de fem männen bjuds in, tillsammans med både filmskaparen och ett flertal av skådespelarna. När man får möta de verkliga huvudpersonerna blir det också uppenbart vilken oerhörd skada dessa nu vuxna män har tagit och hur det fortsatt påverka dem. Samtidigt nämns det också i Oprahs show att vissa delar från verkligheten var för smärtsamma att ta med i filmen…

Många bevisade oskyldigt dömda får höga skadestånd, men jag tror alla inser att hur stort skadestånden än kan bli, så kan pengar aldrig reparera de förlorade åren, den förlorade tiden. Pengar blir inte mer än ett tafatt försök att ge lite ”plåster på såren”.

Rättsfall har alltid intresserat mig och fall med oskyldigt dömda desto mer. Kanske beror det på en egen skräck att det kan ske? Att bli oskyldigt anklagad för något, även ”små” saker är något av det som gör mig oerhört arg, irriterad eller stressad. Att inte kunna ge konkreta bevis för att jag inte gjort något, upprör och provocerar mig enormt.

Att bli oskyldigt anklagad för ett grovt brott där jag inte kan bevisa min oskuld, skulle nog vara bland det värsta jag skulle kunna utsättas för.

Men för dig som vill ta del av en fruktansvärt hemsk, men sann berättelse, så rekommenderar jag verkligen When they see us och för dig som vill fördjupa dig i fallet och de verkliga personer serien handlar om, bör du även se Oprahs show på samma ämne.

En firad helg

Den här helgen har bestått av en massa firanden. Fredag blev det visserligen pappersarbete med företaget till sent inpå kvällen, efter mitt ordinarie heltidsjobb. Lördagen hade jag öppet i mitt showroom i Hökarängen på dagen, men sen firade vi en massa under resten av helgen.

På lördag kväll firade vi min yngsta dotters 26-årsdag och även hennes väns födelsedag! Det blev en god middag jag hann laga, vars recept jag fått av min vän Kiqi. Det är så galet gott! Färsk pasta, blev det, med blåmusslor och stora räkor i en härlig vitvinssås. Jag ska lägga upp receptet på den någon dag, för det är alltid bra att ha i min blogg och lätt att hitta, som jag brukar göra med mina favoritrecept och denna rätt är jag nästan besatt av just nu!

Sen hade min mamma köpt en god tårta som vi åt som efterrätt.

Igår, söndag firade jag Eid med en favorit som alltid tycks göra mig på gott humör.

Det blev helt enkelt en helg i firandets tecken och däremellan har folk kommit och gått i omgångar.

I dag är det måndag och jag laddar för en ny, spännande vecka. Jag börjar alltid måndagarna med ett nytt, förmånligt erbjudande i min webbutik. Den här veckan får man 50 kr rabatt på valfri, vispad olja 200 ml. Så in på fatouspassion.com och fyll på inför hösten så du är laddad med bra hudvård!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Sommaren springer förbi…

Jag har njutit av sommaren, av värmen och av ett par veckors ledighet. Det kunde ha varit varmare, men jag klagar inte. Sommaren har varit helt okej.

Sommaren pågår ju fortfarande och som vanligt vill jag dra ut på den så länge som möjligt, för egentligen vill jag inte alls att den ska ta slut. Men det gör den, förstås.

Hösten börjar rusta sig och förbereda sig på att ta över vårt land. Härom dagen var jag i Rålambshovsparken och där såg jag fler än ett tecken på att hösten börjar visa sitt rätta jag. Förutom regnet och de svarta molnen, så såg jag också alla de gula löven på marken…

Ett annat tydligt tecken är att vi börjar närma oss skolstart och att semestrarna nu börjar ebba ut.

Jag vet att vi inte kan förändra naturens gång, men jag sörjer ändå att vi har så korta somrar och så långa vintrar i vårt land…

Något positivt är i alla fall att jag hunnit göra väldigt mycket roliga saker de senaste veckorna, som inte handlat så mycket om arbete. Fritid är jag inte bortskämd med, men tycker jag haft en del av nu ett tag. Det ger mig energi och får mig att vilja planera fler roliga saker framöver. Vi lever ju trots allt bara en gång.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Våra tillkortakommanden som mödrar

I vårat moderskap finns det bara stjärnor i våra barn. När de har bekymmer, eller något går riktigt åt skogen, förbannar vi oss själva, vår otillräcklighet som mödrar. Vi förbannar våra egna brister och tillkortakommanden och undrar vad vi gjort för fel.

Vi ligger sömnlösa på nätterna och slår på oss själva för att vi tillät ”det” eller för att vi stoppade ”det”. Vi undrar om allt gått bättre för våra barn om vi förstått konsekvenserna bättre av våra handlingar och beslut. Vi önskar vi lärt dem mer när de var små och ännu hade chansen till inflytande. Det är helt enkelt mitt fel som mamma när något går tokigt för mina barn.

När det går bra för våra barn, däremot, så hyllar vi dem. När de får göra det de tycker om att göra, när de lyckas med det de strävar efter. Då är våra barn fantastiska, de har gjort allt gott på egen hand. Vi glömmer bort eller förbiser att vi har det minsta finger med i spelet. Våra barn är då duktiga, starka, de har tagit sig igenom svårigheterna själva, de har tagit sig fram för helt egen maskin, hur svårt det än varit.

Det är den totala osjälviskhet som kommer ur oss mödrar.

Självklart är det inte så. Våra vuxna barn får stå för sina egna missar och framgångar, samtidigt som vi mödrar har både en och två och troligen alla våra tio fingrar med i spelet.

Jag har inte gjort en framgång som inte min mamma har haft stor inverkan på, på ett eller annat sätt. Även om hon inte fattat besluten eller tryckt på, så har hon, säkert ofta omedvetet påverkat mig, både genom min uppfostran som barn, men också som min vän och mitt stöd genom livet.

Det är kanske snarare så att hon haft mindre att göra med mina misstag och mina dåliga val.

Varför är det så svårt att ta till sig när det gäller ens egna barn? Varför tar vi på oss det negativa som mödrar, men inte det positiva?

Hur är det med fäder? Jag vet inte säkert och det brukar vara dumt att generalisera, men många av de män jag haft omkring mig i mitt liv, tycks ha tendensen att göra precis tvärt om.

När något inte går som de önskar, så har de varit rätt snabba med att ta avstånd. I vissa fall har de till och med vräkt ur sig att det inte är deras barn, eller att det där är ”mammans fel/ansvar”.

Medan de många gånger när saker går bra varit rätt snabba på att ta åt sig äran och brösta upp sig och vara tydlig med att det minsann är hans son eller dotter!!

Jag säger förstås inte att fäder inte oroar sig för sina barn, men jag tycker mig se de ovan beskrivna tendenserna hos mödrar och fäder och jag tycker det är synd.

Jag tror vi mammor lätt förminskar oss själva och vår betydelse för hur våra barn blir som personer och hur de utvecklas till vuxna individer.

Det är inte lätt att vara människa.

”DET SKA KAOS TILL FÖR ATT SKAPA EN DANSANDE STJÄRNA”

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Snart semester

Det spelar liksom ingen roll hur mycket man tycker om sitt jobb, men ledighet är alltid lika välkommet. Nu går vi mot semester.

De sista två veckorna innan semester brukar jag börja räkna ned och den sista veckan blir det ofta lite ”lättare” stämning på arbetsplatser. Har man olika semesterstarter så kan nästan hela sommaren bli lite lättsammare.

Det här är min sista vecka innan semester. Eftersom jag brukar föredra vintersemestrar, så kommer jag bara ha två veckors semester denna sommar. Det ska verkligen bli SÅ HÄRLIGT!!

Min första semestervecka kommer min fina vän från Göteborg med sina två barn och det ska bli så roligt att ses igen!!

Förutom under deras besök försöker jag att inte planera så mycket. Liiiite tid ska jag lägga ned på företaget, så jag kommer ”i kapp”, men mest av allt ska jag bara vara. Och vila. Återhämta mig och ladda batterierna.

Det är så lätt att bara trava på i vardagen och stänga av behovet av längre ledigheter, då man inte har så stort val.

Men när jag nu närmar mig semester, känner jag hur väl jag behöver den. Vila.

Det ska verkligen bli så skönt!! Bara det att slippa vakna till en väckarklocka varje morgon. Ljuvligt! Jag behöver verkligen vila min själ.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Arbetet, företaget, döden och livet däremellan…

Mitt liv handlar mest om arbete just nu. Jag har nyligen (ca 2 mån sen) börjat ett helt nytt jobb. Sen tar förstås företaget mycket tid och engagemang, men det är också där jag hämtar kraft och laddar batterierna.

Mitt nya arbete är ett stimulerande och roligt arbete som jag trivs väldigt bra på och det känns som jag kan utvecklas bra inom mitt arbetsliv med den här språngbrädan som ett nytt arbete, med helt nya arbetsuppgifter innebär.

Dessutom har mitt jobb de senaste åren varit ett ganska ensamt arbete där jag inte arbetat så mycket med kollegor, förutom de sista månaderna till viss del, vilket skiljer sig marknat åt från mitt nya arbete där jag har många kollegor och arbetar nära människor. Det faller sig dessutom så väl att det är människor som är väldigt roliga och stimulerande att arbeta med.

Ibland kan man uppleva att man ”fastnar” lite i sitt jobb och inte kommer vidare. Jag trivdes bra med mitt tidigare arbete också, men jag kände att jag var i behov av lite större utmaningar och det känner jag att jag får nu.

Jag har parallellt även arbetat hårt med att strukturera upp mitt företag, för att förenkla mitt arbete, samt passat på att utveckla det med flera, för mig stora steg!

Några av de saker jag har gjort:

  • Lanserat två nya hudvårdsprodukter sedan januari: Omies Facial Scrub with African Black Soap, samt Zawadis Body Scrub. Jag ÄLSKAR dessa produkter och kan inte ”se mig mätt” på dem. Jag älskar att göra dem, att se på dem och dofta på dem och inte minst älskar jag att använda dem varje dag! De är helt enkelt ljuvliga!!
  • Jag har (med hjälp av en fantastiskt snäll och hjälpsam vän) ombildat mitt företag till ett aktiebolag, med allt vad det innebär! Det är en rätt tuff process, men det kommer underlätta för mig i längden, på flera olika sätt!!
  • Jag har omstrukturerat min hemsida till att även innefatta en webbshop, vilket tagit sjukt mycket tid, men som också underlättat för mig enormt i slutänden!! Den är inte helt klar till 100% ännu, men så gott som. Det sista är bara lite ”småfix”.
  • Jag har fyllt ut min webbshop med lite nya produkter, alltså inte bara hudvård. Detta mest för att jag ska få lite mer ”liv” i min webbshop, så det förhoppningsvis ska bli lite roligare att besöka den!
  • Jag har även börjat göra örhängen av lera och det är ren meditation för mig.

Jag brukar säga att labbet/showroomet i Häkarängen är en oas för mig och precis så känns det när jag kliver in där, även om det också är där jag behöver jobba hårdast och under en hel del stress. Men det bekommer mig inte nämnvärt. Jag känner sånt lugn i själen när jag kommer dit och jag upplever platsen så rofylld och ”läkande”. Jag kan inte beskriva det bättre än så…

När jag gör mina örhängen däremot, då släpper jag ”allt” och som sagt, det är en enorm avslappning och meditation för mig. Jag älskar verkligen att få skapa fritt från mitt innersta.

Jobb, jobb och jobb, var är mitt privatliv? Jo, det finns också där. I min familj har vi haft en allvarlig sjukdom med ett dödsfall som blev utfallet av sjukdomen. Det var sjukhusvak, tårar och många samtal under 5-6 veckors tid. Sen var allt bara slut. Begravning och minnesstunder avlöste varandra och massor av svåra känslor för mig, för barnen. Sen kom den där tomheten och saknaden. Ett liv tog slut. En viktig person i våra liv. En händelse som ställde allt annat på sin spets.

Det var inte bara ett liv som tog slut, det var en era som tog slut. Ett stort och viktigt kapitel i våra liv. Han var en så självklar person som funnits där så länge, sen jag var bara 18 år och han var en del av det som format mig, som gjort mig till den vuxna kvinna jag är idag.

Vi kom fram till att vi funnits i varandras liv i 30 år det här året. Det skulle ha blivit 30 år i maj, men vi hann aldrig fram dit. Han somnade till slut in och slapp smärtor som sjukdomen och livet gav, men vi bär med oss honom och minnet av allt det vi delat och ger honom den vila i oändlig frid som han behöver.

Sen får vi försöka gå vidare med våra liv. Utan honom. Ta tillvara på det och de som finns kvar i livet, inte minst vi själva.

Att stanna upp den där sekunden, dra in doften av syrener, lyssna till vinden, regnets smatter, fågelkvittret eller minnet av hans röst när han förmanar oss, eller hans glada skratt…

Vi lever.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

24 timmar svart kvinna

Debatten har pågått i flera år nu. Fanna Ndow Norrby startade Instagramkontot Svart Kvinna för fem år sedan (2014). Det blev snabbt en succé. Många svarta kvinnor runt om i Sverige kände igen sig i det som många andra delade med sig av.

Fanna Ndow Norrby Fotograf: Maryam Barari

Nu har Fanna Ndow Norrby tagit Instagramkontot ”Svart kvinna” till en helt ny nivå och skrivit ett teatermanus på det. Och den helt fantastiska regissören Josette Bushell-Mingo har regisserat teateruppsättningen 24 timmar svart kvinna. I rollerna för teaterföreställningen ser vi skådespelarna Doreen Ndagire, Solí Myhrman, Amanda Quartey, Segal Mohamed.

Josette Bushell-Mingo Fotograf: Maryam Barari

Den korta versionen handlar om fyra unga tjejer som mitt i sina liv och i sina självklara platser att vara en del av unga tjejers liv, riv upp, gång på gång när de utsätts för ifrågasättanden, rasism och fördomar. Hur det skär djupa sår i deras liv och själar som gör att de tappar fattningen gång på gång i att helt enkelt kunna leva sina liv. Den här onda roten som kallas rasism inte bara skär upp deras liv och skadar på djupet, det påverkar även deras relationer till varandra.

Riksteatern 2019 24 timmar Svart Kvinna Av: Fanna Ndow Norrby Regi: Josette Bushell-Mingo Scenografi: Lotta Nilsson. I rollerna på bild: Amanda Quartey, Segal Mohamed, Solí Myhrman Fotograf: Sören Vilks

Jag ska inte skriva mer om handlingen, då jag tycker alla människor borde gå och se den. Den berör. Det jag möjligen saknade är att den skulle varit lite längre och kanske gå än djupare in i hur den här smärtan kan påverka människor på längre sikt och i fler sammanhang. Men det är väl så när man ser något riktigt bra, man vill liksom se mer, man vill inte det ska ta slut.

Som pjäs är det här en viktig del av vår samtid. Den säger så mycket om ett problem som är förödande för en hel generation på så många olika plan.

Jag såg föreställningen tillsammans med min 25-åriga dotter. Hennes omedelbara reaktion var ”igenkänning på hög nivå”. Hon var mycket nöjd med föreställningen!!

Som vit kvinna och mamma till fyra afrosvenska barn (varav tre är mina vuxna barn) så kan jag känna igen mycket på deras vägnar, men framför allt så har jag svårt att hålla igen tårarna, när jag tänker på den tid mina tre döttrar växte upp och den här typen av samhällsdebatter och den här typen av representation av svarta, unga kvinnor och den här typen av kultur inte fanns att ta del av i vårt land. Att vi har gått från total avsaknad för representation till detta, det är stort! På samma sätt och av liknande anledning som jag blev djupt berörd av Seinabo Seys historiska avslut på Grammisgalan för tre år sedan, blev jag starkt berörd av denna teaterföreställning!

Nu åker de ut på Sverigeturne med Riksteatern! Se till att skaffa din biljett, du borde inte missa detta!!

TACK Fanna, Josette och övriga medverkande som gjort detta möjligt!!

Mer om 24 timmar svart kvinna HÄR!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Tiden…

Det sägs att det enda rättvisa som finns är den rättvist fördelade tiden. Vi är alla tilldelad lika mycket tid. Ingen får mer och ingen får mindre. Alla har vi våra 24 timmar om dygnet.

Det må vara sant, men jag tycker det handlar så mycket om vad vi gör med tiden också. Jag tycker ofta att 24 timmar/dygn känns för lite. Visst är det skönt efter en lång, aktiv dag att få krypa till sängs. Det är nästan gudomligt att få krypa ned i sin sköna säng, mellan svala lakan och bara slappna av efter en lång, arbetsam eller stressig dag.

Samtidigt känner jag nästan alltid att jag lämnar något halvgjort eller ogjort för att timmarna helt enkelt inte har räckt till.

Visst, jag är medveten om att jag har mycket omkring mig med arbete med lång restid, företaget som tar otroligt mycket tid och en stor familj som jag önskar att jag kunde spendera mer tid med. Vänner jag skulle vilja träffa oftare.

När mina barn var små undrade jag ofta vad människor utan barn gör med all sin tid, då i princip all min tid gick åt till barnen. Nu är jag själv där, att jag inte längre har småbarn, utan all min fritid kan jag styra efter mig själv och mina behov. För en person som fick barn tidigt och som varit småbarnsmamma i hela sitt vuxna liv, är det en otrolig lyx.

Att ens få egentid under en stund i duschen eller på toaletten var under många år i princip en hägring, en dröm, som sällan kunde uppfyllas.

Men jag har ju alltid haft en förmåga att engagera mig, dra igång en massa projekt, ”nörda in mig” och lägga min tid på saker jag finner intressanta.

Det har varit organisationer, den här bloggen, Afrop’e, Fatous Passion och en massa annat. Så all den där ”tiden” jag bara skulle njuta av, den har jag ännu inte stött på… hahaha…

Sanningen är väl troligen att det jag skapat i stället är på sikt något jag njuter mer av, något jag älskar och brinner för och något vi brinner för kan väl knappast vara bortkastad tid?

Ta hand om din tid och se till att den tid du väljer att lägga ned på något, att du känner att det verkligen är värt det, för är det något vi inte kan få tillbaka, så är det tiden.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Den godaste v/s äckligaste semlan

Jag är en riktig sucker för semlor!! Semlor är något jag bara måste få i mig massor av, under den korta period de säljs.

I december provade jag på saffransemlor för första gången. Varför det tog mig så lång tid att testa dem är helt enkelt för att jag älskar originalsemlor så mycket att jag inte kunde föreställa mig att andra typer av semlor var gott. Jag har testat vaniljsemla, wienerbrödsemla och andra typer av semlor, men alltid blivit djupt besviken då originalet alltid varit så ofantligt mycket godare!!

Men jag måste säga att saffransemlan var en rätt trevlig överraskning!! Och då är jag ingen saffransbulle-fan direkt. De var kanske inte riktigt lika goda som originalet, men näst intill. Särskilt en jag köpte på Coops bageri i Farsta. Den var lite dyrare, då den var så stor, den var liksom formad som en vanlig lussekatt och så var innehållet som det är i en vanlig semla. Men den var faktiskt helt gudomligt god!!

Coops bageri i Farsta Centrum har för övrigt gjort riktigt bra ifrån sig även på originalsemlan också och den hamnar på andra plats av alla de semlor jag hunnit stoppa i mig under 2019 so far. Den smakar riktigt bra, har rikligt med mandelmassa som är bra gjord och kostar 20 kr per semla. Coop i Farsta får fyra starka stjärnor i mitt eget smaktest🌟🌟🌟🌟.

Däremot är semlorna på Coop i Vällingby Centrum rätt torra och smakade inte särskilt väl alls!! Dessutom var de inte ens billiga!! 44 eller 45 spänn för två torra semlor. Det är inga semlor jag kommer återvända till. Tror de blir de som får det näst sämsta betyget för årets semlor. Två stjärnor får de i mitt helt ovetenskapliga smaktest🌟🌟.

Däremot finns det ett konditori i Vällingby Centrum som hade helt okej semlor. Jag tror det heter Konditori Pallas, men konditoriet ligger tvärs över gågatan från O’larys i Vällingby. Där har jag även hunnit prova en semla där grädden och mandelmassan var blandade och för de som gillar det, funkar den säkert jättebra, men eftersom jag älskar originalsemlan bäst så nöjer jag mig med att betygsätta den. Den får en solklar trea, med nära till fyra stjärnor 🌟🌟🌟. På just det konditoriet har jag även hunnit med att testa ännu en variant, nämligen lyxsemlan. Med extra av allt. Lite större, lite mer mandelmassa och lite mer grädde. Visst den var jättegod på alla sätt, men för mig blev det lite föööör mycket av allt… Så jag nöjer mig med att betygsätta deras vanliga, traditionella semla.

Men fler semlor har testats (sparar den sämsta och bästa till sist)!! På ICA i Farsta centrum är semlorna helt okej, men ingen smaksensation alls. Jag pendlar mellan två och tre stjärnor, men hamnar till slut på tre stycken, lite halvskakiga stjärnor. 🌟🌟🌟.

Hemköp är faktiskt inte med i mitt test, då jag vägrat köpa dem två år i rad nu, då jag tidigare år blivit så otroligt besviken på de stackars torra, smaklösa semlorna!! Om någon ätit dem och har nåt gott att säga om dem, får ni gärna meddela mig, för de kan ju ha förbättras. Tills jag får indikationer på det, så avstår jag helt enkelt från att köpa dem!!

Och nu kommer vi till tre ställen i Hökarängen!!

Vi börjar med de billigaste. Vissa dagar har de tagit 20 kr och andra dagar 25 kr, för ett tvåpack. De säljs på Matdax som är välkända i Stockholm för billig mat. Och förvånansvärt nog så får de tre starkt lysande stjärnor!! 🌟🌟🌟. Det är inga konditorisemlor, men de är inte heller torra och trista, utan helt okej och klart godkända semlor till ett riktigt bra pris!! Ska tilläggas att även de gjorde bra ifrån sig med saffranssemlorna i december!!

Och nu kommer vi till årets allra sämsta semla!! Jag tänker inte hänga ut stället med namn, men för er som bor i Hökarängen bör ni undvika ett konditori som säljer 4 semlor för 100 kr. Jag köpte dem, åt en halv och började kväljas av smaken. Det är någon mycket märklig bismak i brödet som gjorde att jag alltså slängde bort 3 1/2 semlor för de var i sanning oätbara. Minus 1 stjärna ger jag dessa semlor, de var dessvärre inte ens ätbara. -🌟.

Till sist kommer vi till semlornas semlor!! Vi håller oss kvar i Hökarängen!! Det här är inte bara en semla, det här är en gudomlig upplevelse som man måste vara beredd på att inta njutningen i sin helhet av!! Det här säger jag trots att de är i särklass de dyraste semlorna jag provat i år!! Men ibland kostar kvalitet och måste få göra det!! Den här semlan är i alla fall utöver samtliga semlor ovan, så vill du ha den lilla extra smakupplevelsen så är det denna du ska satsa på!! Jag har hört ryktet för några år sedan att deras semlor utsetts till Sveriges godaste semlor. Om det stämmer vet jag inte, MEN det skulle inte heller förvåna mig!! (Tillägg: efter lite research hittar jag nu att de nåt år utsetts tiöl Stockholms bästa semlor och DENNA artikel!) Jag tror semlorna kostar 47 eller 49 kr styck, men den fantastiska sammansättningen är total!!

Kombinationen av sötma och sälta är ljuvlig. Här gissar jag vilt, tillsammans med vänner som också fått njuta av läckerheterna: vi gissar att det är viss sälta i brödet, brödet som för övrigt är allt annat än torrt. Vi gissar också att det inte är vanligt socker i grädden, men möjligen lite vaniljsocker och till sist, men inte minst, kronan på verket, med en söt mandelmassa som slår sönder alla smaklökar!! Den här kombinationen är helt outstanding!! Jag vet att folk ”vallfärdar” från hela Stockholm för dessa dyrgripar till semlor i Hökarängen, men jag förstår också VARFÖR de gör det!! Stället du bör inhandla nästa semla på är nämligen Konditorn & Bagarn i Hökarängen. Jag ger dem 6 starka stjärnor av 5 möjliga, hahaha… 🌟🌟🌟🌟🌟🌟

Du hittar alltså den sämsta och den bästa semlan jag ätit på nästan exakt samma plats, så ta för Guds skull inte fel!!

Vill också tillägga att jag ätit andra bakverk på K&B och de var också väldigt goda. Och när det gäller det konditori som fick -1 🌟 har jag inte smakat något annat, så de kan sjäkvklart ha andra goda bakverk där, men semlan rekommenderar jag alltså inte!!

Var har du ätit din godaste semla?

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Djupa svek

Problemet med djupa svek, lögner och illojalitet, är inte de känslor det skapar inom dig för stunden, när du inser att du drabbats av en lögnare, svikare och illojal person, utan problemet är vad det gör med dig på sikt, i längden och hur det förändrar dig som människa på djupet.

Att aldrig igen bli den man var innan.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter