Min kropp är helt fantastisk!


Jag har nu kommit upp i en ålder av 35 år. Skulle jag fråga någon av mina föräldrar, så skulle de säga att det inte är någon ålder, men frågar jag något av mina fyra barn, så skulle de direkt säga att jag är sååå gammal. Så jag förmodar att jag är någonstans mitt emellan…

När jag var yngre så var jag väldigt mager och hade väldiga komplex för det. Med tiden blev jag större och det gladde mig så, för att det fick mig att slippa mina komplex. När jag ser tillbaka på tiden, så inser jag att jag verkligen inte borde haft komplex när jag var yngre. Även om jag var lite väl mager, så var det inte någon katastrof.

När jag ställer mig framför en spegel idag, så inser jag att jag kanske ”borde” ha komplex. Men det har jag faktiskt inte… ja, kanske lite när det gäller min mage, då… men det är inte värre än att jag kan leva med det!

I dag när jag var med min 4-årige son Mabou på Fyrishov och badade så såg jag flera av de yngre tjejerna, som fortfarande har unga, fasta kroppar, svepa in sig i badlakan och dra in de obefintliga magarna. Medan alla dessa ”tanter”, i likhet med mig själv, utan några skrupler visade upp våra slappa, hängiga, otränade kroppar. Det slog mig dels hur tragiskt det är med alla dessa osäkra unga tjejer som duger mycket bättre än de inser, samtidigt som det glädjer mig att den tiden är förbi för mig själv och mina ”medsystrar”. Trots de några eller många överflödiga kilon vi bär, trots slappt skinn, trots alla celluiter. Ja, t.o.m. de få kvinnor som inte bär några extra kilon har bristningar och celluiter och är allmänt slappa i skinnet. Så skönt att det är en del av livet, en del av en själv, en del av accepterandet och så skönt att man inte ens känner att kroppens utseende är så viktigt längre…

Samtidigt finns det i stället en viss stolthet som säger mig att min kropp har dugt åt att vara gravid med fyra barn, föda dem alla och amma dem…

Helt plötsligt inser jag att min kropp är helt fantastisk!!

Tidigare inlägg på ungefär samma ämne: Rockar fett…, Rockar fett del 2.

Social comments

Loading Facebook Comments ...

3 svar på ”Min kropp är helt fantastisk!

  1. Inkopierade kommentarer:

    #1 Kommentar från tyrla (svar):

    ja, visst är det en enorm befrielse när man kommer dit hän 🙂

    Olämpligt? Tipsa moderator!Skrivet 9 september 2006, klockan 23:41

    #2 Kommentar från Nea (svar):

    ; )

    Olämpligt? Tipsa moderator!Skrivet 9 september 2006, klockan 23:44

    #3 Kommentar från Tonårsmorsa:

    tyrla: Ja, helt toppen! 🙂

    Nea: 😉

    Olämpligt? Tipsa moderator!Skrivet 9 september 2006, klockan 23:58

    #4 Kommentar från Maria Larsson:

    Så ska jag också börja tänka. Min kropp är toppen för att jag fött två barn med den. Tack för en peppande blogg.

    Olämpligt? Tipsa moderator!Skrivet 10 september 2006, klockan 10:32

    #5 Kommentar från Karolina (svar):

    Jag håller med dig. Det är härligt att vara trygg i sig själv, inte gömma sig i en handduk utan att faktiskt acceptera och gilla sin kropp. Det gör jag också.

    Olämpligt? Tipsa moderator!Skrivet 10 september 2006, klockan 11:53

    #6 Kommentar från habeascorpus (svar):

    Ingen av oss ”borde” ha komplex, allra minst en kvinna med barn bakom sej. Vad ska man säga om tjocka män annars då? Kan ju inte skylla på barn iaf. ( avser inte män med medicinska förklaringar) Vi duger gott som vi är, men att vilja hålla sin kropp i en vettig kondition är inte fel, som en del i kedjan att vilja ha hälsan i behåll. 🙂

    Olämpligt? Tipsa moderator!Skrivet 10 september 2006, klockan 12:13

    #7 Kommentar från Tonårsmorsa:

    Karolina: Det är skönt att vara där, synd att det tog så många år att komma dit bara! 🙂

    habeascorpus: Precis! Instämmer precis i det du skriver. 😉

    Olämpligt? Tipsa moderator!Skrivet 10 september 2006, klockan 12:18

  2. Pingback: Tonårsmorsa » Vi kvinnor och våran jäkla vikt

  3. Pingback: Tonårsmorsa » Mitt livs första bantningsförsök

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] en dag av mitt liv, inser att det nog är den enda utvägen för mig. Jag känner mig faktiskt inte ens stolt över min kropp längre. Inte så att jag går omkring och skäms, men mer att jag kommit till ett stadium, där jag inte […]

  2. […] orolig för min vikt. När jag de senaste åren har lagt på mig en del, så har jag till och med känt mig stolt och glad, då jag hade mer komplex över att vara väldigt underviktig när jag var yngre än att vara […]