Förra året så arrangerades Fett me´kärlek i Uppsala . I år ska det arrangeras i Skellefteå. Så naturligtvis ska mina två äldsta döttrar dit. Mååånga mil från mig. Mååånga timmar från mig. Orolig? Jag? Näää då, inte ett dugg. Eller okej då, lite, kanske. Eller ganska mycket om jag ska vara helt sanningsenlig. (Hur sjutton ska jag kunna sova i helgen?)
Så, Skellefteå, be careful, my girls are coming to town!
Jag förstår dig så väl, man måste släppa fast det är såååå svårt. Visst kommer man ihåg sig själv och det är väl det som är det värsta.
Kraaaam
BozaNova: *S* Ja, det är ju precis DET som gör en så livrädd…! Kram!
Du har uppfostrat dem väl så lita på att de kommer göra vad som är rätt!
Kram
livet är en fest va i Sekllefteå de här året. Fett me Kärlek är alltid i Upppsala i Fyrishov =D
ZambonI: *S* Ja, du har alldelens rätt! Inte lätt att hålla reda på alla namn på alla ungdomsfester när man är gammal kärring som mig! 😉
asså.. det är dags att klippa navelsträngen. visa att du litar på
dina flickor och låt dom ha kul. det kommer både du och dom må bra av.
även om du tvekar nu..
kram
Viktoria: Med tanke på att min äldsta dotter fick flytta hemifrån vid 17 års ålder, så känns det som jag har klippt navelsträngen…! Däremot kommer jag alltid att vara mamma och därmed alltid oroa mig, det är liksom en mammas jobb…! 😉 (Det har inte att göra med vad man tillåter dem göra, det har att göra med en känsla!) Kram!