Idag var jag kunde jag ha varit en väldigt stolt och lycklig mamma. En mamma som ringde runt till släkten och ”skröt” om den ena dotterns betyg. En mamma som tog åt sig ”äran” över att jag gjort ”allt rätt” eftersom min dotter gjort så bra ifrån sig.
Nu blev det kanske inte RIKTIGT så trevligt. Eller, för att inte överdriva; jag är inte alldelens tårögd och rörd av stolthet.
Jag ville prata om det hela (vilket jag gjort hela skolåret i och för sig, utan någon större respons…) men…nehej, det får man inte göra, för då finns det ”vissa” som går i taket här hemma… för att JAG ÄR SÃ… JOBBIG?!! (Uuuuh, vad rädd jag blir!! Tänk om jag förstör ”någons” sommarlov… genom att typ säga sanningens ord… Bevare oss från sanningens ord!!)
Japp, det är visst ett VÄLDIGT känsligt ämne, detta med betygen, men uppenbarligen inte så känsligt att man gjorde något åt dem, medan man hade chansen…!
Det är MYCKET enklare bättre att stoppa huvudet i sanden (helst på standen, när det är så förbaskat fint väder o alla kompisar hänger där) och låtsas som det regnar…
Försöka intala sig själv att utbildning inte är hela världen… (förutom att man inte kan få något jobb annars och får man inget jobb så får man följdaktligen ingen inkomst och har man ingen inkomst, så kan man inte betala något, göra roliga saker eller köpa något)… men vaddå? Det löser sig säkert… Eller så gör det INTE det!!
Gå på sommarskola kan ju vara riktigt sugigt roligt… Särskilt när alla kompisar åker och badar, käkar glass och hittar på trevliga saker på sommarlovet… då blir det roligt att kliva upp tidigt på morgonen och gå till plugget…
Tänker man efter riktigt ordentligt så är det antagligen det allra roligaste sättet att tillbringa sitt sommarlov på…
…och mamma är så glad att hon nästan spricker av lycka!! Jippi, liksom, min dotter är så ambitiös att hon ska plugga på sommarlovet!! Yiiiha!
Det är mycket häftigare att klara av sommarskola en vanlig skola. Krävs betydligt mer av en vågar jag påstå så självklart ska du vara stolt! 🙂
Ivana: Ja, jag hoppas den ”puchen” är tillräcklig för att motivera sig till att klara sommarskolan… By the way (för att undvika missförstånd); jag är OTROLIGT STOLT över ALLA mina barn, oavsett skolresultat!! Däremot blir jag fruktansvärt frustrerad när de inte tar skolan och vad den kan bidra till, på allvar!! Kram! 🙂
Jo, jag har ju 2 pojkar och en tjej. Dottern min tog skeden i vacker hand och kjobbade med skolan ”för att ha det gjort” typ. Sönerna revolterade mot allt och alla genom att skolka, skita i läxor, klaga på ALLA lärare mm. Tala om osmidiga, enstöriga, tjuriga, barnsliga, enögda, idealister. Nu har lillsonen ”tagit studenten” och han är omåttligt stolt över sitt MVG i Engelska A som han skryter med att ha läst sig till på 1 timme. Resten av betygen är G eller IG. jag tror det blev 9 IG. Det kommer han inte in på universitetet med utan nu säger den lille latmasken att han ska gå Komvux. Varför då undrar jag när han nu såsat på Gymnasiet i 4 år (han gick om 1an). Och inte ett ord får jag komma med, inte heller fick jag erbjuda att hjälpa under alla terminer…
Tänk om de små kunde låta bli att göra alla dessa triviala små val som alltid leder till att göra det så lätt för sig som möjligt, i det korta perspektivet. Var har alla framtidsstrateger tagit vägen? Ja inte kom de till min familj i alla fall!
Ha det gott! /Katrin
Katrin: Tack för din utförliga kommentar och jag borde ju inte bli glad, men känner ändå lättnad att en annan ambitiös mamma tycks ha liknande problem som mig. :-S
Vad jag inte heller förstår är, precis som du skriver om Komvux; varför går det bra med sommarskola nu, när vanliga skolan (högstadiet) inte dög på tre år…? :-O Blir förvånad! Kram och hoppas de kämpar i kapp i alla fall!
Hej! Jag förstår ditt problem.. Jag är ju nu som sagt 22 år, jag har inte gått ut gymnasiet och har provat komvux och diverse folkhögskolor. Skolan har aldrig vart min grej, men ändå så får jag ångest varje år jag ser studenter. Jag ångrar bittert att jag inte bet ihop under gymnasiet och bara klarade det. Jag ska förmodligen börja plugga igen inom ett år.. Men det känns förgäves nu. Hälsa dina döttrar från mig att det inte är roligt att vara 22 år i sthlm, jobba svart och knappt få en lägenhet. Det är så mycket lättare om man bara biter ihop när det väl gäller. Jag hoppas dina döttrar förstår (nu kanske det inte va alla som struntade i skolan men) och kör hårt. Det är värt att förlora en sommar på stranden för att få en normal framtid.
Mvh / en smådeppig Kicki
Kicki: Tack för dina peppande ord. Jo, jag känner också igen mig i det där…! Vet hur man ångrar sig efteråt, för det är så mycket jobbigare att ta igen det efteråt! Men ge inte upp! 22 år är alldeelns för tidigt att ge upp! Jag var mycket äldre när jag återupptog mina studier, jag var i alla fall mer motiverad till plugget då, men jag instämmer verkligen med dig; det är så mycket lättare att ta chansen när man har den!! Kram och lycka till!
SNÄLLA sluta klaga och grina över allt, dessutom e skolan överskattade och det vet alla människor. ”Tonårsmorsan” sluta bli så känsloladdad inför allt, låter som du går runt och är smådepressiv dygnet runt. Livet gör lite ont.
Y: Äh!! Lägg av!! Gör livet lite ont? Come tell me all about it!! Sen kan du skaffa dig ett liv, i stället för att läsa bloggar du uppenbarligen inte har något intresse av!! 😀
Jag kan verkligen instämma, med mycket som har sagts här. Jag är själv 18, har gått 1:an två gånger på två olika skolor och går nu på en ett årig IT utibildning, som är klar i februari. Och jag är inte färdig då, ht 08 har jag sagt att jag ska börja på en treårig gymnasieutbildning.
Började första året i gymnasiet 2005 och inser att jag kommer att vara klar 2011.
Och bara för att man var 17 år och skulle hoppa av och flytta til Danmark med pojkvännen.
Det sorgligaste är att brorsan börjar gymnasiet nu til höst och jag kommer vara klar ett år efter honanom :S
Men sen får man ju inte bli bitter för det, jag har upplevet jättemycket och jag är fast bestämd att jag ska klara detta. Även om det har tagit mig lite längre att hitta vad jag vill plugga och få ut av livet, har jag i alla fall prövat på en del och kan jag gå ett utbildning jag vet att jag får något ut av senare i livet.
Three is the charmed one 🙂
Tack för en underbar blogg
//Sarah
Du ska se att det löser sig. Hon gör det en gång o aldrig mer. Min syrra fick gå i sommarskola en sommar, sedan dess skötte hon skolan resten av året…för det är som du säger, hur kul e de o gå i skolan när alla andra e på stranden??
KRAM
Sarah: Ja, jag förstår vad du menar. Dock har du ju hunnit uppleva en massa andra saker och därigenom skaffat dig livserfarenheter som inte heller är fy skam. Men visst är det enklast att göra i alla fall gymnasiet först, så kan man ju ta något sabbatsår innan man fortsätter plugga. Så du har ändå tiden för dig och det är ju bra att du hann upptäcka relativt tidigt ändå vad du gick miste om. Kram och lycka till! 🙂
Soulsister: Du har rätt!! FÖrhoppningsvis gjorde hon misstaget en gång… och aktar sig noga för att göra om det! Kram!
Sommarskola! Hur söker man det?
Har en tjej som tokvägrar allt som har med skola att göra.
diana: De brukar ha sommarskola för de som slutar nian, så de får en chans att ta igen, om de har IG i ett basämne, om man har IG i fler basämnen så brukar man få gå i en speciell skola kommande år. Men för både och gäller att de är motiverade. Det kan ju vara ett problem i sig…! Önskar dig all lycka till med din tjej. Kram!
Pingback: Tonårsmorsa ´s Nyårskrönika 2007.
Pingback: Tonårsmorsa´s Nyårskrönika 2007.