Pipplig och Slaskpelle.

När jag och Alter Ego umgås klagar mina barn på att jag ”börjat prata” som henne och hennes barn klagar i sin tur på att hon börjat prata som mig.

Själva hävdar vi naturligtvis att   vi pratar på samma vis som vi alltid har gjort…!

Fast jag måste erkänna att hon använder ett ord väldigt ofta, som jag ännu inte börjat säga, men som jag i alla fall börjat tänka. Nämligen ordet ”pipplig”. Jag har ingen aning om det är ett dialektalt ord, eller något som hon själv ”uppfunnigt”. Men jag måste säga att det är ett förträffligt ord som talat om precis hur man är.

Precis som mitt ”hemmasnickrade” ord; ”Slask-pelle”. Slask-Pelle är inte ett beteende på en person som inte kan äta utan att slaska, utan det är en sak som finns i de flesta svenskars kök, uppfunnen av en svensk som jag tror var Norrlänning, om jag inte minns helt fel. Min blogg-gåta lyder nu;

Vet ni vad Pipplig och Slaskpelle är?

Social comments

Loading Facebook Comments ...

8 svar på ”Pipplig och Slaskpelle.

  1. Jag har ingen aning om vad pipplig är, men slaskpelle är nog den där plastskrapan
    med hål i, som man tar upp skräp i vasken med.

  2. Ja jag röstar på föregående talare 🙂
    Pipplig torde man väl bli när man är så glad så man ryser och pyser i hela kroppen? Så där myspysigt glad alltså 🙂

  3. Haha, va rolig du är om du hade frågat hade du fått svar ;-D
    Pipplig är en blandning av gnällig och ja vad säger man istället … rädd,känslig,petig för något. Men man kan också vara pipplig i maten , vilket jag är och då är man kräsen, rynkar på näsan och vill inte ens smaka.

    Men man kan också vara pipplig t.ex om man tycker det är äckligt att någon rapar, man ser barnbajs eller något annat ’äckligt’, då är man överkänslig (pipplig) enligt den andre. Så det går att använda till mycket i det man lätt reagerar för.

    möjligt att det är Norrländskt men då borde du ju också känna till ordet, eftersom vi bott i samma stad.
    Dina döttrar var Pippelmajor, när de inte åt smörgåstårta.

    Men slask-pelle för mig är en som ideligen spiller ut dryck eller mat.

  4. Hej!
    Det var länge sen.
    Jag susade förbi här idag och måste bara meddela att ordet pipplig, för mig, är lika självklart som vilket ord som helst i den svenska ordboken…äh, eller kanske inte. Men ändå, det måste nog vara dialektalt, jag bor själv i Norrköping och här är det ju ett väl använt ord, tycker Alter Egos förklaring är klockren.

    Ha det gott och må väl!!!
    Kram kram

  5. Kommer du inte ihåg ett inläg jag skrev i slutet av förra sommaren?
    Då jag började läsa bloggare jag träffat med deras dialekter.
    Men så blir det!

  6. Eva: Ja!! Visst är det självklart?!! 🙂 Ang. Pipplig, så ger Alter Ego en perfekt förklaring på det nedan! 😉

    Jonna: Underbart att folk fattar vad jag menar, trots att mi familj klagar på att det är ett ”hemsnickrat” ord! 🙂

    Alter Ego: Slaskpelle tömmer naturligtvis slasken, det förstår ju vem som helst! 🙂 Ja, ”pipplig” var självklart för mig när du sa det, men det är nog snarare ett Norrköpingsord än ett Norrländskt! 😉

    Jessica: Ja, du ser! Det har definitivt med Norrköping att göra! Dock ett perfekt uttryck, jag får nog börja använda det ordet jag också! 😉

    Vb: Vännen! Det är så mycket som går in och ut i den här skallen, så jag har inget minne av det direkt, men minns något du skrev om dialekter, att du ”hörde våra röster” på våra dialekter, när du läste våra bloggar, har jag för mig det handlade om…? Eller? Kram!

    Elaine: Absolut! Visst hörs det på namnet?!! 🙂

  7. Såg att ni redan rett ut det hela (för flera år sedan, dessutom! :o) ) men vill ändå tillägga vad som står i min etymologiska ordbok (Våra ord, Norsteds, 1997): ”pippla: gnälla, jämra sig; rinna med svagt ljud, porla, rissla: diminutivt o. ljudhärmande till pipa.” :o)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

No Trackbacks.