Tonårsmorsa funderar äktenskap och skilsmässa…

dscn0086.JPG

Tonårsmorsa-skild gånger 2 men glad ändå! 😀

Jag har funderat en del på det här med äktenskap…! Jag menar, det finns ju bra och dåliga äktenskap som håller typ… för alltid. Sedan finns det bra och dåliga äktenskap som brakar rätt snabbt. Kanske mest dåliga. (?) Jag känner jättestor respekt för folk som varit gifta i typ evigheters evigheter och ändå verkar ha ett relativt bra äktenskap. Sedan finns det också äktenskap som är så destruktiva och uppenbart dåliga för alla inblandade parter, men som ändå håller år ut och år in. Men så, plötsligt, så bryter den ena parten äktenskapet och då kan jag känna respekt för det med.

love_112.gif

Själv har jag gift mig två gånger. Och skilt mig lika många. Som den obotliga optimist jag är så kan jag verkligen inte känna att det är ett ”misslyckande”. Det var liksom inte ”ment to be”. Jag har dragit lärdom av det och det har lett mig till något positivt (mina barn, framför allt!!) och därför kan jag inte känna att det är ett misslyckande. Det är jobbigt mitt i skilsmässan, men man kommer över det med tiden och sedan är det viktigaste att se till barnens bästa, vilket jag är övertygad om att man kan göra även om man är skilda.

Nåja, det jag funderat över är om det är mest beundransvärt att ett par har varit gifta i många år, eller att folk som verkligen försökt reparera ett falerande äktenskap, faktiskt vågar bryta upp? Det kräver kraft och mod till både och.

Jag har t.ex. släktingar som höll ihop hela livet, bokstavligen tills döden skilde dem åt. Även om jag tror att det par jag just nu har i åtanke var lyckliga tillsammans, så är jag inte mer naiv än att jag inser att även de måste ha haft sina ”ups and downs”. Trots dessa så höll de alltså ihop hela sina liv. Det måste ha kostat.

Ett annat par i vår släkt, där behandlade mannen sin fru väldigt illa. Ständig otrohet, misshandel och respektlöshet. Kvinnan hängde kvar, år ut och år in. Men en dag hade även hon fått nog! Hon tog ut skilsmässa. Trots att hon var rädd. Hade inga släktingar i närområdet och inte heller några vänner. Hon var ensam med många barn (fler än fem, färre än tio). Det kostade. Många var det som skambelade kvinnan, trots att de visste hur hon haft det. Det kostade även ekonomiskt. Hon blev ensam försörjare för sina många barn. Mannen fortsatte vara, om möjligt, än mer frånvarande efter äktenskapet, än han varit under äktenskapet. Det var kvinnan som betalade priset, tillsammans med barnen, naturligtvis. Jag känner en enorm respekt för den kvinnan. Hon vägrade fortsätta låta sig kuvas, kosta vad det kosta ville.

Med dessa erfarenheter och en massa andra, så kan man kanske tänka att jag slutat tro på kärleken, men så är det inte!! Min optimism säger mig att i mitt fall gäller tredje gången gillt. 😉 Kanske är jag lite mer eftertänksam. Väljer lite mer omsorgsfullt. Tänker lite längre än till smekmånadens slut… Kanske…

Men jag vet att ingen annan kan tala om för någon när det är dags att skilja sig eller att man ska låta bli. Det kan man bara själv avgöra. Som Rita Marley sjunger: ”Who feels it – knows it!”

Att vara gifta i nöd och lust är klart det optimala i ett bra äktenskap, självklart är det det man önskar när man står där och säger ”ja” till varandra. Men livet har så outgrundliga vägar och jag tror att om man ändå inte lyckas, så har man ett ansvar mot sig själv, sin partner och ev. barn att inte göra varken sig själv eller dem olyckliga. Ibland är skilsmässa enda vägen och det behöver inte nödvändigtvis vara ett misslyckande!

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

13 reaktion på “Tonårsmorsa funderar äktenskap och skilsmässa…

  1. Men jag tror också att ett lyckat äktenskap inte behöver hålla hela livet. Det kan hända saker i livet som ingen kan styra över och man kan utvecklas åt olika. Ett tio årigt äktenskap som varit lyckligt i nio år och som man har många lyckliga minnen ifrån anser jag är ett lyckat äktenskap. Även om en skilsmässa är smärtsam och ledsam.

    Karolina
    Gift i Göteborg

  2. Skilda Pappan : Ja, så kan det också vara, men jag tror nog det finns äktenskap också som håller och är bra, tyvärr tror jag de är rätt sällsynta…! 😉 Kram!

  3. Jag tror också att det finns lyckliga, livslånga äktenskap. Men jag är lika övertygad om att det blir allt svårare att hålla ihop ett förhållande. Samhället är nuförtiden så proppfullt av intryck och möten och stress att påfrestningarna på ett förhållande är mycket större idag än förr.

    Själv är jag gift sedan snart 18 år men funderar väldigt mycket på att separera. Jag känner att kärleken inte längre finns kvar och jag är rädd för att jag kommer bli en bitter gubbe om jag inte gör något. Många gånger kommer jag på mig själv med att tänka på hur skönt det skulle vara att vara ensam. Men jag vet samtidigt att jag vill ha någon att älska, därför kommer jag nog ta initiativ till en skilsmässa innan jag hittar en annan kvinna att älska.

  4. Funderar: Ja, det sägs ofta att män ofta är mer ”bekväma” i detta avseende. Att man gärna träffar en ny kvinna innan man gör ”slag i saken”. Hur som helst så hoppas jag att du och din fru reder ut er situation, men om ni inte lyckas med det, så hoppas jag ni får en så pass smärtfri skilsmässa som det är möjligt! Kram!

  5. Par sökes för intervju om problem efter skilsmässa!

    Kan du hjälpa mig att hitta ett par som skulle kunna tänkas bli intervjuade? Det ska användas till en promo för ett möjligt tv-program och kommer ej att visas på tv.

    Tacksam för hjälp i detta brådskande ärende!

    vänliga hälsningar
    Jenny Appelgren, Strix, 08-522 595 00

  6. Hej! Förlåt att jag är så fräck och skriver här. Men jag läste det du skrivit och tyckte det var jättebra och tänkvärt. Jag letar efter ett skilt par som kommit över den värsta krisen, som skulle kunna tänka sig att berätta om det i en artikel i MåBra: hans och hennes version. Tror du att du och någon av dina ex skulle kunna vara intresserade? Tanken är att det ska vara en positiv vinkel, dvs att det inte behöver vara jordens undergång när man går skilda vägar, det ordnar sig till slut. Du når mig på: anki.sydegard@aller.se

  7. Pingback: Tonårsmorsa » Om Skilsmässa

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] att spinna vidare på samma problematik så tror jag att det också är viktigt att komma ihåg att det är du och din partner som skiljer er och inte din partner från barnen eller du från […]