Binta (Klicka på för förstoring)

Igår när jag var i Stockholm, så blev jag kvar där ett tag. När jag sedan satt på tåget på väg hem igen, fick jag ett telefonsamtal av en vän. Hon satt på en resturang i stan och skulle äta. Eftersom jag var så lättad efter dagens alla anspänningar, så sa jag att jag gärna skulle komma förbi och träffa henne, innan jag åkte hem. Jag var ju ändå barnfri, så det skulle bli riktigt trevligt. Sagt och gjort. Nu hade vi så trevligt att det inte blev ”en liten stund”. I själva verket blev det några timmar.

När jag framåt 23-tiden tog cykeln och trampade hemåt, var jag så nöjd och glad. Jag skulle komma hem till ett tomt och välstädat hem, efter en lång och händelserik dag.

Döm om min förvåning när det lyser hemma. Jag öppnar (den olåsta?!!) ytterdörren och ser Binta (som ju redan flyttat hemifrån) med en kompis. Jag frågar vad hon gör hemma. Hon säger att hon bara skulle göra sig i ordning för att gå ut. Hon ska tydligen sova hos sin kompis. Tiden går och flickorna sitter kvar. Till slut går kompisen och jag frågar Binta vad som händer?

Binta svarar: Jag skulle gå ut med min kompis och sedan sova hos henne, men det gick inte för hennes mamma.

Jag: Nähä, och vart ska du sova nu då?

Binta (förvånat): Hääär, förstås…

Jag: Ok, har du lyckats missa helt att det här är min barnfria helg?

Binta (ännu mer förvånat): Meeh, det är ju inte som att jag ska stöööra dig.

Jag: Nej, men poängen med att vara barnfri, för mig, är ju just att jag vill vara ENSAM!

Binta: Ja, men jag tänker ju inte dela säng med dig…

Jag: Nej, men det är ju inte det som är poängen. Du har ju faktiskt flyttat hemifrån.

Binta: Ja, men varför skaffade du barn om du inte vill ha oss då?

Jag: Ööööh, nu är det väl inte så att jag inte vill ha er, för att jag vill ha en barmfri helg i månaden. Men oavsett, så tycker inte jag att jag ska behöva ha den diskussionen med dig, som ju faktiskt har flyttat hemifrån.

Binta: Men shiiit, vad jobbig du är! Ja, jag tänker i alla fall inte gå hem själv i det här mörkret. Men jag ska kliva upp tidigt i morgon så du får vara EEEENSAAAAM…

I morse sov jag väldigt länge. Jag var uppe en stund tidigt på morgonen, men lyckades sedan somna om igen. När jag vaknade så var inte damen kvar hemma, men när jag talade med min pappa under dagen berättade han att han ringt vid 11-tiden och hade då pratat med Binta.

Nåja, för att se det från den positiva sidan, så får jag vara glad att jag är en så populär mamma…! 🙂 Eller nåt…

Andra bloggar om: Barn, Familjeliv, Humor, Tonåringar, Tonårsmorsa, Barnfri, Ensamhet,