(Jai 16, klickbar bild)
Jag VET i alla fall en sak som kommer tas upp på utvecklingssamtalet idag. Det är en sak, som inte undgått en enda lärare sedan fröken snacksalig började dagis och det är att hon är just för snacksalig.
I dagis tog man upp det som något ganska positivt, att hon använde och utvecklade språket så väl. Sedan har de positiva tongångarna vänt med åren. De sista åren har det varit hennes största motgång i skolan. Just hennes verbala förmåga. På gott och på ont. Men jag slår vad om att det kommer att nämnas idag!
Andra bloggar om: Barn, Familjeliv, Tonåringar, Tonårsmorsa, Utvecklingssamtal, Verbal, Snacksalig,
När jag gick i gymnasiet hade skolan aldrig kontakt med föräldrarna. Jag vet att dom kör på som om det vore grundskola på gymnasiet nuförtiden. Jag tycker det är dumt. Bättre att säga: -Du är i gymnasiet frivilligt, passar det inte så är Du fri att gå. Man måste göra ungdomarna myndiga någon gång. Om ungdomarna upplever att deras öde är någon annans ansvar så tror jag inte att de tar lika stort ansvar och de inser inte allvaret i den konkurrens som detta rat race innebär!
^BTW finns många jobb där det är mkt viktigt att kunna snacka fast det är klart man får ju anpassa tugget efter situationen. 8)
Ska själv på utvecklingssamtal med sonen på Torsdag, ska bli intressant. Han närmar ju sig sitt första betyg dessutom.
H
Johnny2bad: Ja, jag kan hålla med där till viss del. Samtidigt är det ju bra om de är minderåriga och bor hemma, att man får reda på hur det går och kan ställa lite krav hemma också. Just mitt värsta ”skräcksamtal” var ju på gymnasiet och allt jag fått veta innan jag kom till utvecklingssamtalet var att ”allt var lugnt och att det inte var några problem”. Så det var ju ganska bra, samtidigt är det som du säger, de måste lära sig ta ansvar och gymnasiet är ju frivilligt. Kram!
Kimmie: Ja, det är spännande och roligt och läskigt! Lycka till själv! Kram!
Pingback: Svinvaccin, fönsterputs och utvecklingssamtal