Jag vill inte avkönas!!

miscellaneous2_97.gif

Det här är nästan spöklikt! I Lördags var jag bjuden på middag. Under middagen pratade vi om jämnställdhet och vi var rörande överens! Jag säger till paret jag var på middag hos, att jag funderat mycket på just detta ämne (och ett annat ämne vi diskuterade) och att jag planerade att blogga om det närmsta tiden.

Idag bloggade jag om Tilde de Paula och om att hon skrivit en krönika som påminde om en gammal blogg jag skrivit för något år sedan. PRECIS när jag ska stänga ner datorn för kvällen, ser jag att Tilde skrivit en ny krönika. När jag läser krönikan blir jag helt kall och varm om vartannat. Det handlar om PRECIS det ämnet jag planerat att blogga om närmsta dagarna…!

Usch vad läskigt! Hur som helst, nu tänker jag blogga om mina tankar runt detta nu i stället:

Sista tiden har jag funderat en hel del på detta med könsindelning och jämnlikhet. För mig har debatten hamnat något fel. Sedan fick jag läsa om detta i Aftonbladet och då kände jag att vi verkligen har hamnat snett. Jag tycker att det är självklart för mig att män och kvinnor ska ha samma lön för samma jobb och inte nog med det, jag tycker det är på tiden att kvinnodominerade yrken får samma lönestatus som mansdominerade yrken.

Jag förstår att detta inte kan ske över en natt, men jag anser att det börjar dra ut lite väl länge på tiden nu. I artikeln jag länkat till ovan, till Aftonbladet, verkar man anse att jämnställdheten ska handla om att vi kvinnor och män ska ha allt lika. Nej, det tycker faktiskt inte jag. Jag vill bejaka min kvinnlighet, jag vill ha män omkring mig som är som män. Visst får män vara feminina om de vill och visst får kvinnor vara maskulina.

Jag har en ganska blandad kompott här hemma, bland mina egna barn. Det roliga är att de av mina döttrar som jag klädde i lite ”coolare” stil, d.v.s. lite hiphopig stil, lite bylsigare, inte så ”tjejiga färger” , odlade dradlocks på som små, de är väldigt mycket feminina idag, den dotter som jag klädde i rosa och spetsar och krusiduiller, satte i en massa hårklämmor, rosetter och flätor på, hon kör helt uteslutande hiphopstil idag på sina kläder!! Hon är den av döttrarna som inte sminkar sig, hon är den som lagar punkor på våra cyklar, de andra två kan knappt byta glödlampa.

Men allvarligt talat, det finns typiska ”kvinnouppgifter” i hemmet som jag gärna fortsätter uträtta om jag bara slipper andra ”typiskt manliga” uppgifter. Nu är jag ju ensamstående här hemma och är i dagsläget tvungen att ta hand om alla delar i hemmet (med hjälp av barnen förstås). Men även om jag så småningom väljer att leva med en man igen, så vill jag inte avkönas!!

Jag vill inte ha skjorta och slips, jag vill inte klä Mabou i balettkjol, mot hans vilja. (Även om storesystrarna ibland lyckas övertala honom… 😉 ) Det här innebär ju naturligtvis inte att de inte får göra det de önskar. Mina barn är fria att välja vilket yrke de vill, de får klä sig som de vill när de blir stora nog att välja det (tills dess får vi hjälpas åt). Jag kommer, som mamma, att lära Mabou laga mat, städa och tvätta, men jag tänker banne mig inte avköna varken mig själv eller mina barn i jämnställdhetens namn.

För mig är inte det jämnställdhet. För mig är jämnställdhet samma villkor, samma förutsättningar, om man inte kan få det med rosa kjol, då är det snarare ett attitydsproblem och jag tror, eller hoppas i alla fall att de attityderna förändras steg för steg.

Jag ser mig själv som feminist, men det finns många åsikter i jämnställdhetsdebatten som jag inte alls ställer upp på. För mig är det viktigt att det är OKEJ att vara kvinna! Det är viktigt att jag är lika bra som kvinna, som någon man! För mig är det viktigt att jag har samma skyldigheter och rättigheter som män, men det innebär inte att jag strävar efter att sluta måla naglarna eller sluta gå med högklackade skor! Det innebär inte att jag kräver att få klippa håret till samma pris som män (eftersom jag har mycket längre hår), det handlar inte heller om att jag tycker det är okej att mina döttrar får gå ut på en massa krogar när de fyllt 18, men att deras pojkvänner inte får följa med förrän de är 20. DET tycker jag är ojämnställt!!

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

14 svar på ”Jag vill inte avkönas!!

  1. Vilken snygg blogg du har här Fatou. OJ OJ Oj.

    Här är att läsa och gå igenom.

    Skriver du mest här eller ?

    Jag har gått över till WordPress och blogg.se (en engelsk o en svensk) sedan finns jag på My space också. Men där fjantar jag mig mest med mina vänner.
    😉

    Det var ett intressant ämne du tagit upp här och vad otäckt att Tilde skulle skriva om samma sak. Ni kanske är tankeläsare.

    Önskar Sveriges Bästa Tonårsmorsa ett bra slut på veckan.

    Kram Kimberly

  2. Kimberly: Hej vännen! Jo, det är bara här i stort sett jag skriver nu. Jag har läst din wordpress, men tror inte jag läst den andra. (Är det samma blogginlägg, fast på olika språk, eller är det helt olika bloggar?)

    Sköt om dig! Kram!

  3. Det finns många kvinnor som inte heller förstått att de är diskriminerade för att vi alltid varit det. Det är svårt även som kvinna att se alla delar som ingår i könsdelningen. Jag skulle nog säga att jämställdheten arbetar för att du som kvinna ska få ha samma rättigheter som männen. Och idag har vi inte det.
    Det är inte ute efter att göra dig till man.
    Det är ett missförstånd att du ska bli en man. Man kan likväl vända på det hela och säga. varför måste vi kvinnor bli mer som män för att kunna få bättre lön? Varför måste vi ge upp barnafödandet eller skjuta upp det tills vi är 40 för att få arbeta eller behålla våra karriärer? Det är ju inte vårt fel utan samhället som är uppbyggt på ett sätt som passar en man bäst.
    Ser man inte att samhället är uppbyggt på det sättet så missar man ju en verklighet.

  4. Jag skulle nog säga att ”beeing a girl dosen ´t rock” …För jag som 26 kvinna inte alls har samma rättigheter som männen har. Och om jag inte ser detta så lever ju inte jag i en sann värld. Att vara tjej idag är tyvärr inte bra, för jag är diskriminerad och att du inte ser det är ganska konstigt tycker jag.

  5. Jämlikhet betyder inte jämntjockhet.

    Jämlikhet betyder att ha samma möjligheter att välja, inte att man för den skull måste skratta åt samma skämt eller vara lika bra på att hänga gardiner.

    Jämlikhet betyder att man har samma utgångsläge – även om man inte skrattar åt samma skämt.

    Och jag valde medvetet att inte skriva ”är av samma kön” eftersom icke-jämlikheten också finns på många andra plan i samhället.

    Hej på rej morsan! Din blogg är lika bäst som alltid!

  6. Elin_533: Ja, fast det där är ju väldigt undervärderande för kvinnor över huvud taget, att ha åsikten: ”Det finns många kvinnor som inte heller förstått att de är diskriminerade…” Så vem ska vara så vänlig att upplysa oss om det?

    Om du läser mitt inlägg noga, så ser du att jag skrivit följande: ”Jag tycker att det är självklart för mig att män och kvinnor ska ha samma lön för samma jobb och inte nog med det, jag tycker det är på tiden att kvinnodominerade yrken får samma lönestatus som mansdominerade yrken. Jag förstår att detta inte kan ske över en natt, men jag anser att det börjar dra ut lite väl länge på tiden nu.”
    I flera delar av din kommentar och av mitt blogginlägg har vi skrivit exakt samma sak, med nästan exakt samma ord på vissa ställen. Så här skriver du: ”Man kan likväl vända på det hela och säga. varför måste vi kvinnor bli mer som män för att kunna få bättre lön?” Så här skriver jag: ”För mig är inte det jämnställdhet. För mig är jämnställdhet samma villkor, samma förutsättningar, om man inte kan få det med rosa kjol, då är det snarare ett attitydsproblem och jag tror, eller hoppas i alla fall att de attityderna förändras steg för steg.”

    Du skriver att det inte alls handlar om att göra kvinnor till män, men som jag skrivit tycker jag att artikeln jag länkar till ovan tyder på att det är precis det man vill, artikeln handlar ju om hur vi styr barnen i färgvalet i deras rum och jag anser inte att just det faktumet motverkar kampen för jämnställdhet! Du skriver vidare att jag inte ser att vi är diskriminerade, vilket åter innebär att du inte läst vad jag skrivit.

    Du är inte nöjd med att vara tjej eller kvinna idag och jag beklagar verkligen att du känner så. Jag anser att vi fortfarande har många strider att strida för jämnställdheten, men jag är ändå väldigt lycklig över att vara kvinna och jag är stolt över att vara kvinna!! Jag tror inte att man strider mer för kvinnors rättigheter, genom att måla sina söners rum rosa. Tyvärr.

  7. Kei : Precis! Jag håller helt och hållet med dig, det var därför jag skrev:

    ”Det är viktigt att jag är lika bra som kvinna, som någon man! För mig är det viktigt att jag har samma skyldigheter och rättigheter som män,”

    Tack för berömmet! Suger åt mig som en riktig kvinna…! Haha… 😀 Det där kan man tolka som ett väldigt sexistiskt skämt. Om man vill, förstås…! 😉 Kram!

  8. Att vara kvinna är inte att ha långt hår och målade tånaglar, för mig är det att vara kvinnlig. Om du påstår att du är kvinna för att du anammat de traditionella kvinnliga attributen vad är då de andra med fitta som inte vill anpassa sig efter fastslagna normer? Halvkvinnor?

    Det är accepterat att vara kvinnlig i dagens samhälle. Jag tycker istället att vi ska prata om kvinnor och kvinnliga kvinnor. Tråkigt nog vill så många ”kvinnliga kvinnor” göra sig själva till offer. Jag förstår inte riktigt poängen.

  9. Att kvinnor är diskriminerade beror ju inte på att vi gillar rosa, eller pga av att vi gillar saker som tjejer gillar. Ja fine vi kanske gillar rosa. SO what. Det är faktiskt männen som tryckt ner oss, när vi inte ser detta så är det ju något som är fel. Vi försöker alltid skylla på varadnra. Vi skyller på saker som är kvinnliga.
    Kvinnliga egenskaper utgör inte oss till en måltavla för diskriminering. Eller hur.
    Jag kan klä mig i rosa och gilla barbies som liten men ändå vara en smart kvinna med mycket att komma med. Våra kvinnliga egenskaper ska inte beröva oss på våra rättigheter.
    Vi är alla människor.

  10. Johanna Sjödin: Alla kvinnor som vill se sig som kvinnor får göra det för mig. Oavsett hur de ser ut, faktiskt oavsett vad de har för könsdelar. För mig är det EN DEL av att vara kvinna att få ha långt hår och målade tånaglar. Jag är fullt medveten om att det finns andra delar OCKSÃ…!! Framför allt så är det dessa delar som får mig att känna glädje över att vara kvinna. Jag vill behålla den glädjen och lyckan. Jag har aldrig påstått att man inte är kvinna för att man klär sig ”butch” eller inte anammar ”typiskt kvinnliga attribut”.

    Jag anser inte att jag gör mig till något offer, för att jag i mitt inlägg skriver att jag, som kvinna, vill ha rätten att kalla mig feminist och stödja jämnställdheten, trots att jag också vill fortsätta gilla rosa och möblera mina barns rum i den färg vi själva väljer. Jag vet inte vad som är motsägelsefullt i min åsikt, jämnfört med det du skriver i din kommentar. Jag skriver INGET om hur jag tycker att andra ska vara, utan jag anser att jag vill att vi alla ska bli accepterade oavsett vilka färger vi föredrar. Personligen tycker jag att man hamnar lite utanför viktiga fokus när man diskuterar färgerna i barnens rum, som ett exempel på var vi står i jämnställdhetsdebatten.

    Elin_533: Jag skakar oförstående på huvudet när jag läser din kommentar, eftersom jag inte tycker att jag motsagt dig på en enda punkt, tvärt om, det är ungefär det du skriver i din kommentar som jag försöker få fram i mitt inlägg. Har jag varit så otydlig, eller vill du inte se vad jag faktiskt skriver?

    Det absolut enda jag inte håller med dig om är det du skriver om att det är männen som tryckt ner oss, visst finns det en massa män som gjort det, men jag väljer att inte bemöta denna problematik mot männen som en homogen grupp, för i så fall tycker jag det faller tillbaka på kvinnorna i slutänden, eftersom det enligt gamla kvinnliga invanda mönster ofta är kvinnor som uppfostrar barn, både pojkar och flickor. Jag ser jämnställdhetsdebatten som något vi ALLA är skyldiga att bemöta och rannsaka oss själva för att få några förändringar.

    Men jag personligen anser oss söka förändringarna på fel håll när man i detta läge väljer att bemöta debatten med en artikel om i vilken färg vi ska inreda våra barnrum!

    Du avslutar med: ”Jag kan klä mig i rosa och gilla barbies som liten men ändå vara en smart kvinna med mycket att komma med. Våra kvinnliga egenskaper ska inte beröva oss på våra rättigheter.
    Vi är alla människor.”

    Det var ett toppen avslut, som speglar min egen åsikt i debatten! 😉

  11. Jag tror att artikeln vill få oss att inte påtvinga våra barn färger, kläder etc. vare sig det gäller rosa till flickor och blått till pojkar eller tvärtom. De vill alltså INTE att vi ska förbjuda rosa flickrum eller blå pojkrum, utan att vi ska ge våra barn en uppfostran som INDIVIDER. Detta ger barnen verktyg att sedan själv välja vilka färger, kläder etc. de gillar.
    Problemet ligger i att föräldrarna väldigt ofta inreder sina barns rum när de är så små att de inte har möjlighet att välja. Flickor får ofta rosa rum och pojkar ofta blå rum för att det är ”så det ska vara”. Föräldrar som har denna syn kommer självklart då att vidarebefordra denna syn till sina barn, som fogar sig efter det som förväntas av dem. Det innebär alltså att en flicka i ett blått rum som trots det uppfostras att vara traditionellt ”flickig” självklart även kommer att bli det. Allt har ju trots allt inte med färger att göra… Det vore ju alldeles för enkelt då! 🙂 Poängen med artikeln är att göra folk mer medvetna och det är väl jättebra om den medvetenheten kan ta avstamp i hur man inreder barnrummet. Sedan måste man ju givetvis kämpa mot sina egna inlärda dumheter livet igenom för att ge sina barn verktygen att välja själv.

    Personligen kommer jag aldrig att inreda mina barns rum i typiska flick- eller pojkfärger när de är små. De kommer att få trevliga barnrum med en massa glada färger, må det vara rosa, grönt, blått, gult eller något annat. Jag är på intet sätt perfekt dock och kommer säkerligen att behöva tänka efter både en och två gånger ibland, för även jag har ju uppfostrats i en värld där män och kvinnor inte behandlas lika. Min förhoppning är att vi om någon generation kommer att ha suddat ut så mycket som möjligt av alla fördomar och förväntningar som vi ställer på folk pga kön (men även sexuell läggning, ålder, etnisk tillhörighet osv.) utan att alla ska behöva vara lika.

    För att avsluta vill jag ge ett exempel på hur vi placerar in våra barn i fack redan innan de är födda:
    Jag skulle köpa present till en kompis med anledning av första bebisen som kommer nu i februari. Jag hade hittat en stencool, retroinspirerad sparkdräkt (i orange, gult och lila om någon undrade…) och fick den i kassan inslagen. Expediten undrade då vilken färg jag ville ha på banden, men kom på sig själv med att det kanske är bäst att använda både blått och rosa snöre eftersom barnet inte är fött än. Jag blev lite förvånad och talade om att jag faktiskt visste att det är en flicka. Expediten blev då överlycklig och skulle genast ha på rosa snöre. Jag talade då vänligt men bestämt om att rosa till flickor och blått till pojkar är bland det värsta jag vet, och att jag föredrog om hon trots allt gärna fick blandade färgerna. Det kan verka ganska hårt att visa vad man tycker så tydligt, men jag kände att jag hade ett visst ansvar att tala om för denna expedit hur världen ser ut idag. Man kan inte stå i en kassa och anta att alla tycker att det är självklart att flickor ska förknippas med rosa! Hemma hos sig får hon givetvis göra som hon vill, men i ett serviceyrke får man tänka sig för lite innan man öppnar munnen. Hade hon däremot bara haft på rosa snöre utan att fråga om barnets kön hade jag ju givetvis inte haft något emot det. Då hade det ju bara varit en snyggt inslagen present, som hade passat till vilken bebis som helst! 🙂

  12. Ewa: Jag förstår vart du (och artikeln) vill komma, men jag håller ändå inte med. Jag anser att man kan få gilla ”tjejiga” eller ”killiga” färger, fast man är för jämställdhet. Jämställdhet är för mig inte vilken färg man inreder ett barnrum eller vilken färg på kläderna man ger barnen. Jag tycker alltså inte att vi behöver vara lika på alla plan, utan att det ska vara rättvist, det är det viktiga för mig! Att vi har samma lön för samma arbete. Att typiska kvinnoyrken jämställs med typiskt manliga yrken. Att tjejer ska få samma möjlighet att tala i klassen, att hävda sig i samhället, på arbetsmarknaden. Men jag anser fortfarande (som jag skriver i bloggen) att vi ska få gilla rosa om vi vill.

    Med mina egna erfarenheter idag, så tror jag dessutom inte på att valet av stil och färg från barndomen styr oss in på underlägsenhet. Når mina tre döttrar var små, så klädde jag mina två äldsta i ganska ”coola” kläder, typ hiphop stil, med svarta luvtröjor, rastafärger och andra ”killiga” attribut, men min yngsta klädde jag i rosa och spets, rosetter i håret etc. Idag är de precis tvärt om. Mina två äldsta sminkar sig, har kortkort, urringat och blingbling, min yngsta dotter klär sig i stället i luvtröjor och baggyjeans. Alla avskyr babyrosa (utom jag). Klart jag är medveten om att det är många faktorer som påverkar oss under barndomen för att ta för oss mer och bli mer jämställda, men jag anser fortfarande att föräldrarnas val av färger inte är det stora problemet.

    Sedan om det finns föräldrar som hellre vill klä och inreda till sina barn i retro, så står det dem helt fritt!

  13. Pingback: Retro är fel för mig! » Tonårsmorsa

  14. Pingback: Tonårsmorsa » Varför den internationella kvinnodagen är viktig

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] skrev om detta nyligen HÄR! Trots att jag vet att jag talar helt emot dagens mode och vad som är inne och allt det […]

  2. […] mig dessutom om ett eget inlägg jag skrivit i samma ämne, men i en annan debatt, nämligen: Jag vill inte avkönas!! Där jag inte minst finner debatten bland kommentarerna till det inlägget väldigt intressanta. […]