Binta (19) och Jai (snart 17)
Härom dagen var Binta (19) hemma på besök. Jag passade på att tala om att jag ska vara barnfri denna helg, så hon inte lyckas komma hem PRECIS då…! 😉 Hon skrattade bara lite avvärjande. Fullt medveten om varför det var VÄLDIGT länge sen jag var barnfri sist…!
Nåja, Jai (snart 17) låg på soffan hela dagen och mådde dåligt. Troligen lite feber, men definitivt för dålig för att hjälpa till här hemma. Så jag skonade henne. Hon fick ligga och vila hela dagen, medan vi andra plockade undan, lagade mat, städade lite, diskade etc. Vi tyckte synd om Jai. Vi köpte nässpray och halstabletter till henne och hon var ganska sur för att hon inte kände smaken på middagen, trots att det var en av hennes favoriträtter.
Jai (till Binta): Om jag är så här dålig i morgon kan jag inte följa med till Gävle på dansträningen. (Hon har nu börjat dansa i en av de dansgrupper Binta är med i).
Binta: Meeh, lägg av Jai, du måste ändå följa med.
Jai: Ja, om jag är bättre ja…
Binta: Nej, men oavsett, för vi måste åka annars kan ingen av oss åka.
Lite senare på kvällen kom några av Jai ´s kompisar. De satt i vardagsrummet, men lite senare så gick de upp på övervåningen. De var där en lång stund, medan jag höll på med annat.
Så småningom kom de ner, både Binta, Jai och Jai ´s kompisar, väldigt uppklädda och välsminkade.
Mabou (6): Mamma! Får Jai verkligen gå ut nu?
Jag: Nej, inte när hon legat på soffan och varit sjuk hela dagen i alla fall!
Jai (till Mabou): Tyst du, din lilla golare!
Jag: Men du behöver inte vara arg på Mabou, för du skulle ändå inte ha fått gå ut i kväll.
Jai: Men mamma! Vi ska bara gå hem till min kompis C.
Jag: Nej, Jai, inte ikväll, du har varit jättedålig idag och legat hela dagen och om du ska till Gävle på dansträning i morgon, så kan du inte gå ut nu i kväll.
Binta: Men lägg av, mamma! Vi ska bara gå hem till C. Det är samma sak som om vi vore här hemma och det tar inte ens lång tid att gå dit.
Jag: Men då kan ni ju lika gärna vara hemma!
Binta: Nej, för hemma hos C finns det chips och godis.
Jag: Ja, men Jai ska inte dit i kväll i alla fall.
Jai: Men mamma, snälla!
Jag: Nej!
Jai: Men då går jag ändå!
Jag: …om du går så tar du också konsekvenserna av det!
Jai: Meeh, vaddå? Är det värsta grejen att gå hem till en kompis, eller?
Jag: Jai, sluta tjafsa. Du har varit sjuk hela dagen och ska till Gävle i morgon, det är ju större chans att du kan åka om du är hemma och vilar i kväll, än om du går ut och sedan blir sämre.
Binta fortsätter tjata om att Jai ska få gå ut, trots att hon varit så mån tidigare om att Jai ska åka med till Gävle följande dag.
Jag (till Binta): Alltså, Binta, du kan inte komma hem hit och ifrågasätta och tjafsa om grejer som jag bestämt om Jai.
Binta (till Jai): Äsch! Bry dig inte om mamma, Jai, hon är bara sugen på att tjafsa…!
Nåja, nästa dag från jobbet skickar jag sms till tjejerna (Binta och Jai) för att fråga om de båda kommit iväg och om båda ska dansträna. De svarar att det ska de. Jag önskar dem lycka till och smsár:
Thank ´s to me.
Jai smsár tillbaka: Varför thank ´s to you?
Jag: För att jag inte lät dig gå ut i går kväll, så du orkade följa med på dansen igår.
Jai: Haha… Men det är sant, jag har inte ens känt mig dålig sedan dess…!
Tänk att mammor alltid ska få rätt…! 😉
Andra bloggar om: Blandat, Tonåringar, Tonårsmorsa, Konflikt, Sjuk,
Haha hon erkände nästan att du hade rätt^^ 🙂
Marra: Ja, visst gjorde hon det?! Jag tolkade också hennes ”haha” som att jag hade rätt och att hon insåg det! 😉 Kram!
Hej!
Det är klart att mammor alltid har rätt.
Tack för de vänliga orden på min blogg.
Välkommen åter.
->M.
Mangan: Japp. Alltid! 😉 Kram!