Stockholms utslagna medmänniskor…

bild-144.jpg

Jag är i perioder ganska ofta i Stockholm. Dels bor flera av mina släktingar där, men också för att det ligger nära den stad jag bor. Med pendeln tar det inte mer än 45 minuter att ta sig dit. I perioder är jag där flera gånger i månaden, men sista året har det blivit mer sällan, kanske en gång varje eller varannan månad på sin höjd.

Jag vet inte om det är för att jag är där mer sällan nu, eller vad, men det jag verkligen lagt märke till är att det verkar mer utbrett med utslagna människor. Kanske är det för att jag lägger märke till det mer nu, jag vet inte?

De senaste gångerna jag varit i Stockholm, så har det kretsat många uppenbart psykiskt labila människor, uteliggare och andra personer som man kan säga är mer ”utslagna” människor. Missbrukare av alkohol och droger har så länge jag kan minnas kretsat runt de centrala delarna av Stockholm, runt Centralstationen, T-centralen, Mc Dolnads mitt emot Centralen etc. Men jag har inte tidigare tänkt på att det finns så många psykiskt sjuka människor på Stockholms gator, som det verkar göra nu.

Med uppenbart psykiskt labila människor, menar jag folk som står på gatan och skriker till osynliga människor. Jag menar människor som står med smutsiga, udda kläder och pratar med sig själva, med väggarna omkring dem…

Är det så att vi inte tar hand om våra psykiskt sjuka människor i Sverige längre? Är det så att vi låter dem dra runt vind för våg och helt enkelt klara sig själva, bäst de kan?

Jag minns ju när psykvården drogs ner i Sverige. Jag minns det ramaskri som rådde efter mordet på Anna Lind. Jag minns de protester som uppkom när flera ”vansinnesdåd” skedde i Sverige under en kort period och det sedan kom fram att flera av dem utförts av personer som sökt hjälp inom psykvården, men nekats.

Jag minns att jag då hoppades på att våra politiker skulle vakna, särskilt med mordet på Anna Lind. Att de skulle se konsekvenserna av att dra ner vården för våra psykiskt labila medmänniskor. Jag är också medveten om att så aldrig skedde. Något uppvaknande kom aldrig. Handlingskraften hos våra politiker uteblev.

Jag är inte särskilt insatt i psykvården i Sverige, men jag har ögon och öron och jag hänger med så gott det går i våra medier.

När jag kommer fram till Stockholms Central och börjar traska runt så märker jag att jag blir ledsen av det jag ser. Jag märker också att jag drar mina egna barn närmre mig. Jag har total uppsikt över dem. Inte för att de ”stör” mig, utan för att jag inte vet vad dessa personer är kapabla till, vilka ”inre röster” som styr deras handlande just nu. Jag blir också ledsen över att vi här i Sverige inte är kapabla att ta hand om människor som uppenbarligen behöver vård men också trygghet och omsorg.

Jag frågar mig om det är hit vi kommit nu? Att vi lämnat våra psykiskt labila medmänniskor åt sitt eget öde och att deras eget öde i detta fall, fått dem att bli hemlösa, drivande omkring på Stockholms centrala gator.

Jag vet att det kom ett förslag för något år sedan om att förbjuda tiggeri, då man ansåg att dessa tiggare ”störde”. I mina ögon är det förslaget helt befängt. Jag anser att man skulle förbjuda kommunerna att inte hjälpa behövande människor och jag inser att problemet är mer komplext än så, men jag blir inte ”störd” av dessa människor, jag tar illa vid mig att våra medmänniskor tillåts fara så illa som många gör idag. Jag tar illa vid mig över att vi inte kan ta hand om människor i uppenbar nöd.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

7 svar på ”Stockholms utslagna medmänniskor…

  1. tja..
    jag har försökt nå dig i ett par dagar nu. du kan väll höra av dig när du har tid.
    om du inte har mitt hem nr så fråga ante :0)
    kram grace

  2. Har även varit väldigt mycket skriverier om människor som faktiskt är intagna på psykhem men som lyckas ta livet av sig för att det är brister i personalens rutiner. Jag läste om nån som skulle tittas till var 30e min lr nå sånt, personalen hade inte varit där på 14h när dom kom dit igen var hon död. Är man inlagd ska det fan inte ens vara möjligt att ta livet av sig, är man hemma på permission kan man ju inte göra så mkt för vill man verkligen så gör man det men är man på ett behandlingshem ska väl ändå det räknas som en säker zon. Eller?

  3. Hej kompis
    Jag håller med dig men som du vet så kommer dom som bestämmer inte att göra något för det kostar pengar att ta hand om mäniskor.
    Och det populäraste ordet i alla omhändertagande yrken just nu är SPARA.

    Hoppas du har det bra
    joan

  4. grace: Okej, ska försöka nå dig!

    Yrsa: Ja, det är hemskt att sånt ska få hända! Frågan är om det handlar om ignorant personal eller om det helt enkelt handlar om personalbrist? Oavsett så tycker jag det är hemskt, men önskar att det sattes av mer pengar till resurser för sjuka människor och andra som kräver omvådnad!

    Joan: Ja och det där tycker jag är så fel. Vissa saker anser jag inte att man kan spara på i ett värdfärdssamhälle. Människor måste vara trygga, även om de råkar vara psykiskt sjuka! Tack för din åsikt och kram!

  5. Pingback: Tonårsmorsa » Fatou ´s Nyårskrönika del: 1

  6. Pingback: Tonårsmorsa » Fatou´s Nyårskrönika del: 1

  7. Pingback: Tonårsmorsa » Situation Stockholm och Hemlöshet!

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] Jag fick Grekiska känslor. Jag bloggar om Stockholms utslagna medmänniskor. Binta ´s student närmar sig! Vi diskuterade mångkultur på bloggen. Och “Svenskhet“. […]

  2. […] Jag fick Grekiska känslor. Jag bloggar om Stockholms utslagna medmänniskor. Binta´s student närmar sig! Vi diskuterade mångkultur på bloggen. Och “Svenskhet“. […]

  3. […] Stockholms utslagna medmänniskor […]