Länge har några kollegor hävdat att jag måste fålla upp min arbetsuniform. Jag har lika länge hävdat att det behöver jag alls inte!!

Jag har i min tur hävdat att uniformen har dålig kvalité, att fållarna lätt går upp… etc. Mina kollegor har hävdat att det är för att fållarna släpar i marken. Då släpper de.

Nål, tråd och jag har aldrig riktigt varit bästisar. ”Jag måste köpa sånt där fållband och stryka på mina arbetsbyxor”, sa jag till min pappa härom dagen! ”Men varför det, du har ju symaskin och allt!” Svarade pappa. Ja och min pappa har en stor trut ibland. Man kan ju inte bara släpa fram symaskinen hur som helst och tro att man bara kan börja fålla upp byxor hur som helst!

Någon måtta får det ju vara! Jag har ju inte ens något pass för att sy på maskinen och ännu mindre ett symaskinskörkort!!

Nej, efter månader av diskussioner på jobbet köpte jag fuskband att stryka på byxorna (jodå, jag fattar att det är på insidan av fållen nere på byxorna!) Så idag har jag strukit. Och strukit. Och strukit. Alla byxor är nu fint uppfållade med fållband och strykjärn.

Nej, jag nålade inte, jag mätte inte, jag använde lite free style! Herreguuuud! Man måste ju chansa lite ibland också, annars är det ju ingen match! Ska bli kul att se hur det ser ut på! 😀

Läs även andra bloggares åsikter om Familjeliv, Humor, Fållat byxorna, Tonårsmorsa, Ojsan!, Sy, Fållband, Strykjärn, Arbetsbyxor, Symaskin,