Bästa medicinen…

Jag är hemma och vabbar idag. Mabou är dålig. Han var krasslig hela natten, så i morse var det inte att tänka på jobb och dagis. Trist. Det är vår sista vecka nu innan semester och jag börjar längta till sovmorgnar och lite andra saker som jag och barnen planerat, men det hade känts skönare om jag kunnat jobba alla dagar denna vecka, så jag kunde känna att jag hinner avsluta allt innan jag går på semester…! Well, livet blir inte alltid som vi vill…!

Nåja, vi har haft det rätt bra idag ändå. Tyvärr blir vi nog hemma ännu en dag, men han är i alla fall mycket piggare än han var i natt och på förmiddagen.

Framåt eftermiddagen bestämde jag mig för att det fick vara slut på sjukdomar och elände med min lilla kille, så jag gjorde stuvade makaroner och köttbullar som jag och Mabou rullat själva. Det skulle nog pigga upp vilken sjukling som helst…!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Bara naglarna är långa, äkta och nymålade…

bild002.jpg100_1037.JPG

Gamla, men klickbara bilder!

Helgen är slut och vi har sprungit på det ena kalaset efter det andra. Vi har shoppat en del. Gosat en del. Pratat en del. Men vi har denna helg inte städat eller gjort andra saker man brukar försöka hinna få undan på helger när man har barn. Eller för att göra en lång historia kort: det ser för jävligt ut hemma hos oss just nu! Diverse klädhögar, obäddade sängar och rörigt i största allmänhet.

Jag hade planerat höra av mig till flera vänner denna helg, som jag inte hunnit göra, jag hade planerat att rensa ut min bokhylla, som jag inte heller hunnit göra. En massa saker och personer skriker efter min uppmärksamhet just nu, känns det som.

Men, allvarligt talat, jag skiter i det just nu! Jag har mina egna naglar, de är väldigt långa och jag har två nya nagellack, så vem behöver egentligen bry sig om resten?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Prinsessan i Rosa

dscn3762.JPGdscn3764.JPG

Prinsessan fyller 3 år (klickbara bilder i detta inlägg)

Idag har vi varit på kalas helt i rosa tecken! Min lilla ögonsten ”Kamelen” (Kornelia, min brorsdotter) fyllde tre år och vi var naturligtvis där för att fira den stora dagen.

Det roliga i det hela är att hennes helrosa prinsessklänning, ballonger, tallrikar, muggar, i princip ALLT gick i rosa. Nåja, det roliga med det är att min bror (Kornelia ´s pappa) gärna tråkade mig när min egna tre små prinsessor var små. jai-binta-o-isa.jpg(På bilden: Jainaba 4, Binta 6, och Isa 2.) Min bror Ante tyckte att allt var för rosa, lila, volangigt och rysh-pyshigt… Han tyckte jag skulle så att säga tona ner det rosa-glittriga. Nu har han alltså en egen dotter, en liten rosa prinsessa på tre år. Härom dagen när vi pratade i telefonen sa han: ”Alltså, det är så roligt! När vi kommer in på en klädaffär springer hon fram och pekar och säger: Den DÄR ska jag ha! Hon är så bestämd och vet precis vad hon vill ha! Naturligtvis så är det rosa eller lila och med en massa glitter och rysh-pysch!

Vad jag svarade? I told you so! Att skaffa barn är trots allt den bästa läromästaren för folk som vet PRECIS hur man ska uppfostra små barn! 😉

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kornelia fyller år

dscn3027.JPG

Kribban och Kornelia, bror och syster (Klickbar bild)

Idag är det en alldeles särskild dag, för min lilla brorsdotter fyller tre år. Jag kan knappt fatta att tiden gått så fort. Jag tyckte det var bara härom dagen hon kom till världen, men det har alltså redan gått tre långa år sedan dess. Härom dagen ringde jag till henne:

Vad vill du ha i födelsedagspresent då?

Svaret kom snabbt: En nalle! En fartt*! (Fartt=svart)

Jag lovar att jag har kollat på varenda leksaksaffär efter en svart nalle, utan att lyckas hitta en…

Nåja, nu ska vi i alla fall åka och fira prinsessan!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Att han orkar…

dscn3667.JPGdscn3699.JPGdscn3698.JPG

Mabou med sin väldigt trötta mamma (klickbara bilder)

En heldag med Mabou. Först städade vi lite. Sedan kom vi på att dammsugaren var trasig, så vi åkte och köpte en ny. Under varje vaken sekund har Mabou ´s mun gått precis i ett… Sedan hem igen. Mabou invigde nya dammsugaren, Jai och jag möblerade om lite i vardagsrummet.

Sedan skulle jag och Mabou göra oss i ordning för en födelsedagsfest vi var bjudna på, men PRECIS då började det ösregna. Det öste ner med en enorm kraft, så vi slappade en stund. Så snart det blev uppehåll, hoppade Mabou i badet och sedan jag i duschen, vi gjorde oss klara för fest. Trevligt hade vi. mycket mat, god mat, trevliga människor, mycket folk. Tack och lov hade värdinnan satt upp tält, så vi slapp i alla fall att sitta i regnet och äta!

Väl hemma igen: heeelt slut. Nej, inte i kroppen eller i knoppen, men i mina öron. Öronen behöver plåster. Vi har inte passerat ett träd han inte har kommenterat idag. Jag har inte sagt en stavelse som Mabou inte har kommenterat eller ifrågasatt!

Varje gång jag har spenderat 24 timmar i streck eller mer med honom, undrar jag varför han inte får träningsverk i sina käkar eller varför hans käkar helt enkelt inte ramlar ur hans mun. Men säga vad man vill om honom, det måste vara en enorm bedrift att ha munnen i konstant rörelse…!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Krönikefinalen

Nej, jag var inte en av de som gick vidare i Expressens kröniketävling. Jag är inte en av de sex som har gått vidare, ändå måste jag säga att jag är väldigt nöjd över att bli en av 30 i första delfinalen, när det var nästan 750 personer som hade skickat in krönikor! Jag är särskilt nöjd med det eftersom det var första gången jag ens skickat in en text till något.

Av de krönikor jag hittills skrivit och det att jag är radiokrönikör på Radio Uppland, (vi har semester-uppehåll just nu!) är alla för att jag blivit kontaktad av dem och det tycker jag är oerhört roligt att det faktiskt finns de som håller på med media som uppmärksammar just bloggar!

Så jag är alltså väldigt nöjd ändå! En av 30 av 750 bidrag är för mig en ganska stor vinst i alla fall och tusen tack till alla er som röstade på min krönika, som du kan läsa HÄR! Av alla tusentals duktiga krönikörer och röster i Sverige så är jag fortfarande en glad krönikör på Upplands Radio och får ständigt nya förfrågningar om att skriva krönikor, som jag ibland tackar jag till och ibland är tvungen att tacka nej till. Men jag är ändå oerhört smickrad över att folk faktiskt vill läsa, på bloggen och på andra ställen (t.ex. Vi singelföräldrar och på 1318) det jag skriver!

Så jag tackar ödmjukast för er uppskattning av mina texter, i mail, genom kommentarer, röstningar etc. Jag hoppas ni fortsätter läsa det jag skriver och att ni uppskattar i alla fall en del av det. Jag får ofta höra att det är just blandningen av det jag skriver som gör det intressant att läsa och just det tycker jag är roligt att höra, eftersom det också är just det som får mig att skriva, för att jag försöker skriva om allt som kan röra en människa, med olika infallsvinklar, men framför allt om totalt skilda ämnen! Tack för ert stöd och ösnakr alla en fin fortsättning på helgen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Isa måste komma hem så det blir lite ordning här hemma!

dsci0064.JPG

Isa, snart 15 (klickbar bild)

Isa åkte till min brorsa i Stockholm tidigare i veckan. I går kväll skulle jag, Jai (17) och Binta (19) åka och hälsa på någon som inte Mabou skulle få följa med till (eftersom jag ville att vi andra skulle få en syl i vädret) så han skulle vara med morfar. Men innan vi åkte dit, så körde min pappa oss till Gränby Centrum för att storhandla. I mitt kylskåp, frys och skafferi satt inte bara råttorna och grät, de låg dubbelvikta och tjöt av svält… Hur som helst, så är det oftast Isa som är mest intresserad av att följa med mig och handla, vara med och planera och hon är också den som har bäst koll på vad som är slut hemma.

Mina andra barn brukar ta det sista strösockret, ställa in den tomma burken och nästa morgon öppnar de burken igen och vrålar: ”Mamma! Varför har du inte köpt strösocker, nu kan jag inte ens äta min filmjölk!” Isa däremot är förutseende och säger till mig: ”Mamma, det börjar ta slut på strösocker, det är bara någon deciliter kvar nu!”

Eftersom jag glömde kolla frys, kyl och skafferi igår innan storhandlingen, så blev jag osäker på vad som var slut och inte.

Jag: Finns det Oboý hemma?

Inget svar.

Jag: Finns det strösocker hemma?

Inget svar.

Jag: Finns det vetemjöl hemma? Tea? Duschtvål?

Inget svar.

Jag: Men nu får ändå Isa komma hem igen, så det blir lite ordning där hemma och lite koll i köket.

Alla barnen och pappa höll med och nickade instämmande!

I morgon ska vi till Stockholm och fira min brorsdotter Kornelia ´s 3-årsdag. Jag måste plocka med mig Isa hem efter besöket, så det blir lite ordning på oss här hemma! Så det så!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Mer tacksamhet…

Jag vet att jag tjatat en del om tacksamhet i min blogg den senaste tiden, men jag är just nu väldigt berörd av vissa händelser i mitt liv, så det blir ännu mer tacksamhet i detta inlägg.

Just idag känner jag tacksamhet för att ha fått träffa vissa personer. spindelnat.jpg (Klickbara bilder i detta inlägg) Jag känner tacksamhet över att min tankeverksamhet har hittat andra dimentioner, nya tankbanor. Jag känner tacksamhet över något jag har som jag vet är så lätt att mista. Jag känner tacksamhet över att människan är så mångsidig och har så många möjligheter att förnya sitt sätt att vara/tänka. Jag har träffat människor idag som berikat mitt liv. Jag har träffat människor idag som gjorde mig ont och på samma gång gott. Tack!plum.jpg syrener.jpgimg_450470d11ece4.gif

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

De som ska ta över världen

dscf2650.JPG

Binta(19), Jai(17) och Isa(snart 15) klickbar bild

Det finns inget som fyller oss med så mycket kärlek, som våra barn. Det finns inget som gör oss så förtvivlade, som när våra barn far illa. Det finns ingen kärlek som är så förutsättningslös, som den kärlek vi känner för våra barn. Det finns inget som gör oss beredda att uppoffra oss så mycket, som våra barns behov. Men det finns heller inget som gör oss så oerhört sårbara, som våra barn. Länge leve våra barn, vårt framtidshopp och vår tro på de som blir nästa generation som ska ta över världen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,