En halv Gul Sol

en-halv-gul-sol.jpgEn lite lustig sak som hände idag när Isatou och jag satt på tåget på väg hem från Stockholm:

Det satt en kvinna snett framför mig. På bordet framför henne såg jag att boken En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie låg. Precis innan tåget ska lämna Stockholm, kommer en annan kvinna in, som uppenbarligen kände kvinnan snett framför mig, för de började genast samtala med varandra och kvinnan som kommer in får syn på boken och säger: ”Men gud! Den där boken läser jag också just nu! Men säg inget, för jag ser att du hunnit mycket längre än mig…!”

Det lustiga med det hela är att i min lilla påse på bordet framför mig, låg en exakt likadan bok. En halv gul sol. Fast jag har inte heller hunnit så långt, så säg ingenting…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

På utflykt i storstad och i naturen (bilder)

dscn4215.JPGdscn4216.JPGdscn4261.JPGdscn4298.JPGdscn4231.JPGdscn4321.JPGdscn4299.JPGdscn4340.JPGdscn4352.JPG

Isatou och jag har varit och hälsat på en kär vän idag, så vi har besökt både Stockholms innerstad och varit på landet. (Alla bilder i inlägget är klickbara)

1. Fötter… Lite symboliskt, sådär eftersom vi har promenerat en hel del…

2. Utsikt från en Tunnelbanevagn.

3. Blomsterängar.

4. En bit av naturen. Blad i ett träd. (Vilket träd det nu må vara? Jag är ju inget riktigt naturfreak, bara på låtsas…)

5. Utsikt från en tunnelbanevagn till en annan…

6. Lite häftigt att fånga en humla som är i färd med att suga nektar, eller nåt…

7. Det vackraste humlan jag vet… 🙂

8. En citronfjäril.

9. Fält med nåt natur-aktigt… 😉

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Afrikansk Afton

dscn4204.JPGJag har haft en riktigt avslappnad och trevlig afton. Jag har haft gäster och vi har tillsammans haft en Afrikansk afton.

gorillas-congo.jpgEn kollega kom nyligen hem från en resa på tio veckor i Rwanda och Kongo Kinshasa. Hans examensarbete som jurist var om folkmorden i Rwanda. Vi hade också bjudit in min ena bror och hans sambo, som för övrigt varit i Sydafrika, mina döttrar var också med och min bästa väninna som nyligen kom hem efter att ha bott i flera år i Kenya och Tanzania. En annan av våra kollegor var också med en liten stund. Han lagade en vegetarisk maträtt från Rwanda som man friterade. Den var fantastiskt god. Den var gjord på rivna morötter, paprika, ägg, vetemjöl och rödlök. Mycket gott! (Jag har tyvärr glömt namnet!)

Jag lagade en Gambiansk maträtt som heter Domoda (klickbar länk för recept) och Isatou (snart 15) lagade efterrätten, även den från Gambia; Chackry. (Klickbar länk för recept) dscn4202.JPG (Min vanliga drottning i köket: Isatou)

Min vän och kollega visade bilder och filmer från sin resa och det var fantastiskt att se. Han satt precis bredvid gorillor. Han var upp på en kokande och glödande och rykande vulkan (som hade sitt senaste utbrott 2002) Han visade också en spelfilm som han beställt som är en dokumentär som handlar om folkmordet i Rwanda 1994. Filmen heter Back Home och även om den är fruktansvärd så är den också mycket intressant och även hoppingivande! Trailer på: Back Home!

Jag har i kväll fått lite mer kunskap om kontinenten Afrika, jag har idag fått ha ännu en trevlig kväll in the name of Africa!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

En hyllning till en MYCKET stor man

mandela.jpg

Strax efter frigivningen (ca: en månad) av Nelson Rolihlahla Mandela 1990, besökte han Sverige. Efter 27 år på fängelseön Robben Island. Han var bland annat här i Uppsala och besökte tillsammans med sin dåvarande hustru Winnie Mandela domkyrkan i Uppsala. Eftersom jag då var med i Afrikagruppernas sånggrupp, så hade jag äran att få sjunga för dem i Uppsala Domkyrka. Vi sjöng bland annat Sydafrikas Nationalsång Nkosi Sikeleli Africa (God Bless Africa), av många ansedd som världens vackraste nationalsång framför allt för dess melodi.

Originaltext Svensk översättning
Nkosi sikelel’ iAfrika
Maluphakanyisw’ uphondo lwayo,
Yizwa imithandazo yethu,
Nkosi sikelela, thina lusapho lwayo.
Gud bevare Afrika
må dess ära lyftas högt
Hör våra böner,
bevare oss Gud, dina barn.
Morena boloka setjhaba sa heso,
O fedise dintwa le matshwenyeho,
O se boloke, O se boloke setjhaba sa heso,
Setjhaba sa South Afrika – South Afrika.
Vi ber dig Gud, bevara vårt land,
hjälp oss att lösa alla konflikter.
Skydda oss, skydda vårt land,
landet Sydafrika – Sydafrika.
Uit die blou van onse hemel,
Uit die diepte van ons see,
Oor ons ewige gebergtes,
Waar die kranse antwoord gee,
Ur det blåa i vår himmel
ifrån djupet i vårt hav
över våra eviga berg
där klipporna ger svar
Sounds the call to come together,
And united we shall stand,
Let us live and strive for freedom,
In South Africa our land.
ljuder ropet att förenas
och enade skall vi stå.
Låt oss leva och verka för frihet
i Sydafrika vårt land.

Så här minns jag händelsen:

Domkyrkan var fullsatt till bristningsgränsen, med cirka 2000 personer. Paret Mandela kom gående in i kyrkan och vi stod ganska långt fram med vår kör och sjöng. Jag minns att jag blev förvånad över att han såg så liten ut, som vilken liten farbror som helst, trots att han då, liksom nu är den största man på andra sätt, som jag någonsin mött! Sedan sjöng vi, förstås och håret på armarna reste sig, mina ögon fylldes av tårar för det var ett så stort ögonblick. Efteråt, när vi gick ut från Domkyrkan, så var det FULLT med folk så långt ögat kunde nå. Alla hyllade, skrek och det var en helt fantastisk stämning.

Några dagar senare (eller var det dagen efter?) skulle vi sjunga i Globen i Stockholm. Dels som bakgrundskör till diverse Svenska musiker som också var där för att hylla Nelson Mandela, men också för att sjunga körsånger som vi själva skulle framföra. Jag minns att dåvarande statsminister Ingvar Carlsson var där, att Michael Wiehe och massor av olika artister var där. Så skulle då Nelson Mandela komma upp på scenen. Hela Globen var full av folk, ca: 12 000 personer och samtliga började stampa sina fötter i golvet så det väcktes ett dån jag aldrig tidigare eller senare hört maken till. Det var så man trodde alla skulle stampa sig genom golvet! Många skrek, grät och stämningen var något helt fantastiskt! Det var en av mitt livs största upplevelser!

Idag fyller Nelson Mandela 90 år! Jag kan inte tänka mig någon jag är mer glad än att få hylla på sin 90-års dag. Så mycket glädje, sorg och oerhörd styrka den mannen har erfarit! 90 år, men med allt för många år bakom lås och bom. 90 års erfarenhet av livet är hyllningsvärt i sig, bara det, men att ha kunnat dela med sig av så mycket hopp, kärlek, förtröstan och kunskap, trots att hans eget liv varit så fyllt av förtvivlan. 90 år. En man som visat så oerhört stor ödmjukhet och vilja att förena och försonas även med sina förtryckare. Det är en styrka som övergår mitt förstånd! Tänk om alla kunde uppnå så mycket visdom i hans ålder! Under 27 år satt han fängslad för terrorism, för att han vägrade acceptera att han och hela hans folk blev förtryckta. För någon vecka sedan hävdes Mandela ´s terroriststämpel som jag i och för sig anser vara en skandal att han dels fått, men också att det skulle gå så många år innan den togs bort!

Idag firar han sin 90-års dag. En stor man, som fått uppoffra 27 år av sitt liv, av utebliven samvaro med sina barn, sin fru, sin övriga familj, för andras och sin egen sanna frihet. Ett liv utan förtryck! Jag har få idoler, men Nelson Mandela är min allra största idol! Leve Mandela!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Familjen Blogg

Att Binta (19) har skaffat blogg, är ju inte längre någon nyhet, men nu har även Jainaba (17) och Isatou (snart 15) också skaffat sig bloggar!

Men… det som är lite lustigt är att jag tyckte det var ganska nyligen jag hörde något om att bloggar är bara för tanter…?

Japp, då var det bara Mabou som fattas i bloggvärlden i vår familj, då! Sedan kan vi ju döpa om oss till ”bloggfamilj” i efternamn… (Eller inte… hehe)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

En helt ny värld för mig!


Idag har jag upptäckt en ny värld! Sedan förra veckan när jag hade semester började jag med ganska långa dagliga promenader. Ibland en per dag och ibland två. Jag har fortsatt med detta dessa dagar när jag har jobbat. Långa, snabba promenader varje dag. Jag upptäckte nyligen att jag har gått upp ganska mycket i vikt under en period.

miscellaneous_88.gifJag trivs egentligen bra med att ha lite former, men just nu tycker jag att jag väger mer än vad som får mig personligen att må bra och jag inser att jag behöver äta vettigare och röra mer på mig! Jag har aldrig i hela mitt liv bantat. Jag tror inte på bantningskurer, däremot tror jag på att ändra livsföring, även om det vore mycket enklare att banta ett tag och sedan falla tillbaka. Men det är just det. Att man då faller tillbaka.

Nåja, idag följde jag alltså med två kollegor till ett gym. En gym-lokal, alltså. Isatou följde också med. Hon hade så mycket energi och tyckte vi skulle köra en basketmatch efter träningstiden var slut…! *Puuh* Nåja, jag ska inte avslöja så mycket mer om min stora upptäckt idag, då jag tror att det kan bli en väldigt bra radiokrönika till hösten!

Men jag är i alla fall chockad över att den dagen kommit, när jag såg insidan av en gymlokal och detta inte för att jag stod och VÄNTADE PÃ… NÃ…GON ANNAN…! 😉

Dessutom hade vi en fantastisk gyminstruktör! TACK, Lisa!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Tack för den Lisa Magnusson

Jag brukar inte hålla med Aftonbladets krönikör Lisa Magnusson särskilt ofta om de ämnen hon väljer i sina krönikor. Men DENNA krönika är klockren, slående, intelligent och en ren fröjd att läsa! Keep it up, girl! Tack för den!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Barba-Fatou med jättemagen

barba.jpgHjälp! Jag är visst laktos intolerant! 🙁 Jag som älskar mjölkprodukter! Jag vet ännu inte om jag inte alls tål det eller om jag bara är känslig. Det är tydligen vanligare att få ju äldre vi blir. Jag vill absolut INTE vara laktosintolerant. Jag vill äta yoghurt och ostmackor, jag vill äta mjukglass. Och dricka O ´boy! Jag vill inte vara laktosintolerant. Det låter som en sjukdom. Jag känner mig frisk. Men får väldigt ont i magen. Av laktos. Och blir uppsvälld som en ballong på magen. En mage fylld av luft. Luft som så småningom pyser ut…

Jag fick höra att det är väldigt vanligt ju äldre vi blir. Jag vill inte ”bli äldre”. Jag vill vara som jag är. Fatou. Utan laktosintolerans. Utan uppsvälld mage.

Kan man gå upp i vikt av att vara laktosintolerant? Förra veckan när jag och barnen var på lantgården och körde fyrhjuling så tog de kort på mig, som jag INTE tänker lägga ut i bloggen. Jag tittade läääänge på bilden. Undrade vad det var för traktordäck jag hade runt magen. Undrade vad det var jag såg på bilden. Om jag lagt något där framför mig. Det var inget cykeldäck, det var typ ett traktordäck. Till slut var jag tvungen att erkänna. Det var min MAGE. Och NEJ, jag är INTE gravid i nionde månaden!

Men kanske, kanske, kanske, kan det vara för att jag laktosintolerant? Magen sväller upp när jag äter mjölkprodukter. Men förklarar det också min viktökning? Well, jag har ändå, för första gången i mitt liv, så smått börjat träna.

INTE träna på att prata fortare, eller högre eller mer, eller oftare, eller… nej, inte träna på att skriva finare eller stava bättre. Träna kroppen. För att hålla mig i form. Haha… ”hålla mig i form”. ”I form” håller jag mig uppenbarligen utan träning. Det är så mycket former på mig att hälften vore nog. Jag är ungefär som Barbafamiljen. HELA Barbafamiljen. På en gång. Mycket magar och mycket former, på en gång…! 😉

Vad är det som händer med mig egentligen? Vad är det som pågår?

Den här vägen verkar livsfarlig. Tänk om jag vetat det när jag fick en blodpropp?!!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,