Jag tror att jag genom åren har hunnit blogga om i stort sett de flesta ämnen som finns och ofta har jag bloggat om samma ämnen flera gånger, ur olika perspektiv och vid olika tillfällen.
Ett ämne som jag har bloggat om ibland är sorg. Sorg och förluster, men jag kan inte komma på att jag bloggat om personlig sorg. Jag vet inte varför det har blivit så, men jag kan lova att det inte beror på att jag inte haft mina beskärda delar av sorg. Däremot så kanske det är så att jag känt den allt för personligt, för att dela med mig på bloggen av det. Nu vill jag dock dela med mig, på ett mer allmänt plan i alla fall.
Förra veckan fick vi besked om ett dödsfall. Det var inte någon som står oss väldigt nära, dock någon som vi har känt i väldigt många år och som jag alltid känt stor respekt för. Personen dog helt oförberett och alla blev chockade och förvånade. Det var inte alls väntat, då personen inte alls verkat sjuklig.
Igår fick jag besked om en annan person, som däremot står oss väldigt nära och att personen har fått cancer. Just den här personen känner jag att h*n drabbats av ganska många negativa besked de senaste åren. Cancer behöver ju idag inte alls vara dödligt och hur långt det har gått vet jag inte än, så jag ber en bön och håller tummarna…!
Till sist men inte minst, en annan person som verkligen står oss nära. Den här personen har vi känt till ett längre tag att h*n är sjuk, men inte hur illa det verkligen är. Igår fick jag då mina farhågor bekräftade. Läkarna kan inte göra mer än så och h*n har inte långt kvar…
Det sägs att en sorg kommer aldrig ensam och jag känner verkligen hur tätt inpå sorgerna duggar nu. Ibland blir sorg en del av livet, i alla fall för en kort stund. En kort stund som kan vara ett ögonblick eller en evighet, beroende på hur man ser det.
Jag har just nu lite svårt att tackla situationen. Det finns andra som måste tröstas. Det finns andra omkring mig som behöver stöd. Jag vet bara inte riktigt hur jag ska räcka till…
Läs även andra bloggares åsikter om sorg, stöd, stötta, dödsbud, dödlig sjukdom, cancer, dödsfall,
Sorg drabbar oss alla lite då och då. Skickar en styrkekram!
Kimmies senaste inlägg..Det blev ingen träning
Jag önskar att jag hade något klokt att säga till dig men idag saknar jag orden. Tänker på dig och sänder varma kramar.
Först… en stor kram till dig!
allt på en gång.. jaa fy tyvärr brukar det bli så. och efteråt och även under tiden undrar man hur tusan man orkat/orkar. och ibland orkar man inte… men det är även det ok. det är faktiskt ett sundhetstecken att inte alltid orka att räcka till. mer sunt än att finnas för alla andra…
men vet hur det kan vara man slår på autopiloten på något sätt. Kan tänka mig att som mamma speciellt känner man nog att man måste orka.
Men gumman du behöver också stödet och trösten glöm ej det
*KRAM*
Det låter så lamt, men jag vill skicka lite kraft och styrka till dig. Och jag vet att du kommer att klara det här, du kommer räcka till, jag känner dig varken väl eller sedan långt tillbaka, men jag vet det ändå.
Jag hoppas också att de du oroar dig över kommer klara det de måste klara också.
Hannas senaste inlägg..Små gangstrar
Det är aldrig lätt med sorg,man vet aldrig vad man ska säga, göra för att det ska kännas bättre!
Men ibland hjälper det bara att finnas där brevid.
Kramar W
wivvis senaste inlägg..Tusen tack!!!!
Fina du… Du ska i första hand räcka till till dig självt och dina barn. OM du får ork över kan du sända ett SMS, slå en signal och kanske bjuda på ett besök. Men First thing first!
Ludmillas senaste inlägg..Idag är det 4 månader sedan min dotter tog sitt liv
Ibland undrar man hur världen fungerar egentligen, och hur man ska orka med så många sorger på en samma gång. Ibland känns det onekligen som att man ska prövas hur mycket som helst här i livet och man undrar ju varför.
Men du är stark, det vet jag! Precis som Ludmilla skriver, tänk på dig själv och barnen i första hand. Ingen människa är nån supermänniska, även om man önskar att man var det ibland.
Skickar en stor tröst- och styrkekram till dig
Cel’Daras senaste inlägg..Fint som snus…(?)
Ledsen att höra att ni har det svårt just nu. Hoppas att du kan få stöd och hjälp i sorgen.
Ewas senaste inlägg..Mexikanska skönheter i Uppsala
När man drabbas av det man inte kan styra så måste man ta en dag i sänder för att orka . Man har ju inget val // Marita
Maritas senaste inlägg..Ont i magen och ont i käften !
Kram. Jag tänker på er.
Veronikas senaste inlägg..Orättvist!
Pingback: Tonårsmorsa » När döden kommer nära…
Pingback: Tonårsmorsa » Förlåtelse
Pingback: Tonårsmorsa » Änglarna har hämtat dig nu
Pingback: Tonårsmorsa » Jag har svårt att acceptera hennes bortgång
miste min dotter 07 o sorgen är så tung hon vart felbeh inom psy jag jag har fått det bekräftat ehliens mamma
Pingback: En liten hyllning till min mellandotter!
Pingback: Vi minns Lamin | Tonårsmorsa – Fatou