När skrattet fastnar…

Jag tycker om att skratta. Jag skrattar ofta i min vardag. Jag tycker om att se saker och ting från den ljusa sidan. Men det finns tillfällen i livet när det där skrattet fastnar i halsen. När man sväljer och sväljer, men klumpen sitter fast där i halsen.

Man vet att det inte kommer att vara för evigt. Man vet att man kommer att skratta igen, ta saker lättsamt, skoja och bli som innan, fast ändå inte. Allt som sker i våra liv påverkar oss naturligtvis. Men ändå. Just nu. I detta nu, så känner man hur oerhört förtvivlad man är längst in i hjärtat.

Jag använder min blogg för att skriva av mig en hel del, men när det gäller just detta så är det så många att ta hänsyn till att jag inte kan just nu, utan att skriva i gåtor. Dessutom är det också så att jag fortfarande är i något av ett chocktillstånd. Jag har helt enkelt inte klarat av att skriva denna helg. Men jag kommer ändå nu att göra det, även om det innebär att jag kommer att ”skriva i gåtor”. I helgen har jag dels ägnat mig åt att trösta, att vara social till en person som verkligen behövde det. Jag har ägnat mig åt att vara en klok, stabil och förstående mamma som tröstar när tröst behövs som allra mest. Jag har också ägnat mig åt att själv bearbeta det svåra som just nu pågår i min familj.

Jag har också haft en annans axel att luta mig emot. Jag har haft någon vars stöd jag känt och som tröstat mig. Ändå känner min förtvivlan inga gränser just nu.

Det kanske blir några luddiga bloggar just nu och jag kan tyvärr fortfarande inte skriva mer än att någon som står familjen mycket nära också är mycket, mycket sjuk och troligen inte har långt kvar…

Jag är säker på att jag kommer att komma tillbaka, starkare än någonsin, som jag brukar göra… men fram tills dess kommer jag låta detta ta den tid det måste ta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

12 svar på ”När skrattet fastnar…

  1. Kramar OM!
    Jag har längehaft planer på att bara ha en blogg och inte en hel hemsida.
    Det har jag nu. Och n är du orka, kan och vill så är du jättevälkommen in till mig på länken ovan.
    Kram återigen.

  2. Kramar OM!
    Jag har längehaft planer på att bara ha en blogg och inte en hel hemsida.
    Det har jag nu. Och n är du orka, kan och vill så är du jättevälkommen in till mig på länken ovan.
    Kram återigen.

    Lalliss senaste inlägg..Latin..

  3. Det gör ont i hela mig när jag läser din blogg just nu, önskar det fanns något man kan säga eller göra för att få allt att bli bra igen, fast jag vet att det inte fungerar så… skönt att ”höra” att du har någon att att luta dig mot med! sänder mina tankar till er och en jätte kram sköt om er!

  4. Hej,

    Jag läser din blogg ofta, men har alrdig kommenterat förr. A first time for everything…

    För ganska prcis ett àr sen (om en vecka) sà dog min mamma i cancer. Och det finns ju inge genvägar, men màste fà vara ledsen. Det jag vill säga är att jag ända var glad för vissa saker. Dels att jag kände att vi hunnit reda ut all ”osämja” som funnits när jag var yngre. Det fanns inget kvar som jag ville reda ut eller klara upp, och det var en stor lättnad efteràt.

    Dels att jag hade turen att fà vara där när det hände. Vilket inte är självklart när man bor i ett annat land som jag gör.

    Jag har nog inga bra ràd egentligen, ville bara skriva att jag förstàr och att det inte alltid är lätt. Jag skickar lite styrka 🙂

    Kram
    Cissi

  5. Det är en tuff period du har på många sätt. Jag känner med dig. Livet känns så märkligt på många sätt. Varför händer allt…?
    Ja, det är nog bara så livet är. Tror inte att det finns någon mening med saker och ting.
    Vi måste vara duktiga på att ta vara på varandra när vi har varandra helt enkelt.

    Ludmillas senaste inlägg..Släktträff

  6. Pingback: Tonårsmorsa » Det kom ett sms…

  7. Pingback: Vi minns Lamin | Tonårsmorsa – Fatou

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] När skrattet fastnar… […]

  2. […] När skrattet fastnar… […]