Förlåtelse

I morse åkte vi igen. Jag och ena dottern. Till Stockholm för att besöka den nära anhöriga som är svårt sjuk. Det blev ett fint besök. Inte lika chockartat som det vi hade i Lördags. Det besöket var smärtsamt och svårt. Besöket idag var mer fridfullt, mer finstämt. Ändå är det svårt att se livet rinna ur en person som varit stark, levnadsglad och full av liv…

Vi talade om sånt som passerat. Sånt som varit dåligt och sånt som varit bra. Det var bra. Det känns skönt att ha sagt det jag sa och det var skönt att få höra det jag hörde.

Tänk ändå, när man kommer till livets slutskede, vad lite saker spelar roll från det förflutna. Det som gjort ont och helt plötsligt inte alls gör det. Det som inte ens längre spelar någon roll.

Jag inser mer än någonsin hur viktig FÖRLÅTELSE är. Jag ber om förlåtelse till dig för det onda jag kanske har gjort och jag förlåter dig för det som gjort ont. Inget av det där spelar längre någon roll. Tack för att du finns.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

3 svar på ”Förlåtelse

  1. Pingback: Tonårsmorsa » När telefonen ringer…

  2. Pingback: Tonårsmorsa » Änglarna har hämtat dig nu

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] ena personen har väldigt kort tid kvar. Den som är en nära familjemedlem. Jag tror det handlar om dagar. Eller kortare än så. Jag har inte fått något hopp om att det skulle röra sig om längre tid […]

  2. […] fick en chock när jag såg dig för några veckor sedan. Inget fanns kvar av dig, bara skinn och ben. Jag gick runt i vakuum efter det besöket, i flera dagar. Därefter har jag […]