Om man ändå fick följa med…

Precis som när Mabou (6) och Binta (19) skulle åka till Gambia tidigare detta år, så har jag en himla massa resfeber nu för att Isatou (15) ska åka till Gambia i morgon. Isa verkar relativt lugn, förutom att hon hade svårt att sova i natt.

Visserligen var allt lite mer hysteriskt när Binta och Mabou reste, som det brukar bli när Binta är inblandad i något. Men dels skulle de stanna lite längre än vad Isa ska denna gång, dels var de två som reste och dels var det första gången mina barn skulle resa utan mig. Nu ska Isa resa med min bror, som jag vet varit många gånger i Gambia och dessutom är det första gången på många år som någon i vår familj ska bo på hotell. Det har sina för- och nackdelar förstås, men framför allt så blir det lite mer semester.

Igår kväll packade vi det sista, kollade så allt var med, hennes pappa var här och lämnade grejer till släktingarna i Gambia och lämnade instruktioner om vilka hon MÅSTE hinna träffa. Hennes farmor har redan hunnit ringa ett par gånger här på morgonen för vidare instruktioner. Det är ju just dessa instruktioner som gör att det är tveksamt om vi verkligen kan kalla våra Gambia-resor för SEMESTER. Särskilt när vi bara stannar några veckor…

Idag ska hon åka ner till Stockholm till min brorsa och i morgon bitti, tidigt, tidigt på morgonen ger de sig av till Gambia. Så när jag cyklar till jobbet i morgon bitti, med frusna händer och stress för att hinna lämna Mabou på fritids på väg till jobbet, då sitter de på flygplanet, på väg ner till semester, värme och semester. Gissa om jag skulle ha velat sitta på samma plan? 😉

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

9 svar på ”Om man ändå fick följa med…

  1. Pingback: Tonårsmorsa » 15 år och packad i den vida världen

  2. Pingback: Om man ändå fick följa med…

  3. Pingback: Om man ändå fick följa med…

  4. Pingback: Tonårsmorsa » Måndag morgon och veckoschemat redan spräckt

  5. hahahahah!!! @ ”Det är ju just dessa instruktioner som gör att det är tveksamt om vi verkligen kan kalla våra Gambia-resor för SEMESTER. Särskilt när vi bara stannar några veckor…”

    GUD vad jag kanner igen mig. Man har ofta flera extravaskor med sig. Stoooooora sadana, aven karlksfullt kallade ”Afrikavaskor”.

  6. Pingback: Tonårsmorsa » Grattis Isa, efter alla sorger och bedrövelser!!

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] Isa (15) är packad och klar. Ja, packad och packad… men hon är packad och klar och har åkt till min brorsa i Stockholm nu. Tidigt, tidigt i morgon bitti lyfter planet. Jag pratade precis med henne och den normalt lugna och laid backa Isatou, lät faktiskt ganska uppe i varv. […]

  2. […] Isa ska denna gång, dels var de två som reste och dels var det första gången mina barn skull Källa Bloggat om […]

  3. […] Isa ska denna gång, dels var de två som reste och dels var det första gången mina barn skull Källa Bloggat om […]

  4. […] Planet med Isatou (15) har inte ens lyft (det lyfter om ca: 15 minuter) och vårt veckoschema har redan spruckit. Det finns ett talesätt som säger: “Man saknar inte kon, förrän båset är tomt” och visserligen har jag en aning om Isatou ´s avgörande personlighet här hemma, men ändå… […]

  5. […] har det inte bara varit trista saker som har hänt, utan det har även skett en massa roliga saker! I December gjorde Isatou sin första resa till Gambia, äntligen!! I Februari vann jag Stora Bloggpriset, som både jag och barnen tyckte var skojigt. […]