Vårt första möte var så underligt. Underligt för att vår vänskap genast blev så självklar. Du kom hem till mig, när jag hade stor sorg och du tog över mitt hem, på det självklara sätt som bara du kunde. Du talade om vart skåpet skulle stå. Mina barn hamnade i det närmaste i chock. ”Vem är hon att komma hem till oss och tala om när vi ska gå och lägga oss, liksom…”
Jag hade kris och sorg och du satte igång med miljoner projekt på en gång. Vi gick igenom pappershög efter pappershög och sorterade och analyserade. Du fejade runt i mitt hem som om du alltid varit en del av familjen. Du skulle stanna några dagar, men du sa att det *klickade* direkt i vår vänskap och jag tror du stannade i två veckor. Sedan åkte du hem och kom tillbaka efter bara några dagar direkt. Du var ett fint stöd och vi fick en djup vänskap. Vi hade så roligt den där sommaren 2006. Vi åkte till Stockholm i högklackade skor. Din bil pajjade, så vi fick ta tåget. Efter en halv dag hade vi båda så ont i fötterna att vi haltade. Vi gick runt bartfota tills vi var helt svarta under fötterna. Då köpte vi tofflor. Så vi gick runt där på stan, finklädda och med tofflor… Vi skrattade så vi höll på att kissa på oss…
Vi satt uppe om nätterna som två tonåringar. Pratade barndom, vuxenliv, föräldraskap och andra bloggare. Vi var för det mesta väldigt överens i våra åsikter, samtidigt som vi var väldigt olika som personer. Vi konstaterade det tillsammans, samtidigt som vi hade respekt för varandras olikheter.
Vi fortsatte att träffas på somrarna, samtidigt som vi hade telefonkontakt flera gånger i veckan och i perioder så ofta som flera gånger per dag. Våra barn har blivit en del av varandras familjer.
När du hade tunga, svåra perioder så försökte jag uppmuntra dig, på samma vis som du uppmuntrade mig när jag hade det tungt. Men det var svårt. Du hade alltid väldigt mycket bestämda åsikter om hur saker och ting egentligen är.
Du var så kunnig i många ämnen. Självlärd och klok. Du kunde så mycket om datorer, bloggar, hemsidor och allt möjligt. Du kunde också massor om lagar och paragrafer att jag ofta undrade hur du kunde lagra allt i ett enda huvud.
Förra sommaren hade vi också toppenroligt! Du formaterade i stort om mitt liv på en vecka. Du gjorde om i mitt ena duschrum, köpte en pool till baksidan, tapetserade om ena köksväggen. Till sist formaterade du om hela min dator. HÄR är din gästblogg hos mig, på hur du såg på vår vänskap (eller snarare släktskap)
Helené! Det är så mycket jag vill säga dig, för jag trodde inte det skulle gå så snabbt. I Söndags när vi pratade så länge i telefonen så tjatade du om att jag måste fixa någon annan som sköter det tekniska på min blogg. Jag svarade som vanligt att jag inte klarar det. Du sa att jag måste, eftersom du snart skulle vara borta. Du sa också att du skulle ge mig alla koder till min blogg och till din egen, eftersom du ville att jag skulle lägga in ett inlägg när du är borta. Jag trodde aldrig det skulle gå så snabbt…
Jag läser ditt allra sista blogginlägg. Hur upprörd du var över den katastrofala vården. Men du hade fått bytt avdelning på slutet och du var så väldigt nöjd med din nya avdelning. Du sa att både avdelningen och personalen var toppen! Du berättade under ett av vårt sista samtal att de hade gett dig ett bad med rosenblad i och med levande ljus. Du sa att det hade höjt din livskvalité enormt och att du kände dig som en ny människa. Det lät som om du var piggare och gladare än på ett tag… Jag kunde aldrig ha anat att det skulle bli vårt sista samtal…
Vi var ju inte klara än, Helené. Jag har så mycket som inte blivit sagt. Det är så mycket som JAG inte sagt till DIG! Hur mycket du betyder för mig. Vi hade redan planerat att jag och Ludmilla skulle komma och besöka dig…
Jag kunde inte förstå igår när jag fick dödsbudet… Jag kan fortfarande inte förstå. Jag skulle ju ringa dig efter jobbet igår… Men det blev inte så.
Idag kommer jag hem från jobbet och ska ringa dig, eftersom jag inte kunde ringa igår… Men idag är det ännu viktigare. Jag har fått ett erbjudande som jag är så stolt över. Jag ska få vara med i en bloggjury. Jag får också ta med en annan bloggare till galan som ska gå av stapeln i Februari. Jag behöver inte ens fundera på vem jag ska ha med, du är min självklara gäst.
Men det finns ingen Helené kvar att ringa till… Det finns ingen Alter Ego som jag kan ta med mig till galan. Vem ska nu råda mig? Du har ju inte bara varit min tekniska expert på bloggen, du har ju också varit min nära vän och den som jag alltid ringer för att få råd i olika bloggfrågor och andra frågor också, förstås.
Jag klickar runt på måfå i den stora bloggvärlden och ser att det finns MASSOR med bloggare som skriver om dig. Det kramar i mitt bröst, för vid varje klick dyker tankarna upp på vad du brukade säga om alla möjliga bloggare. ”Fatou! Du måste bara läsa den eller den bloggen, den är så bra!”
Jag sörjer idag. Jag trodde dagen idag skulle bli lite lättare idag än igår, men det är i stället tvärt om. Det bränner inombords och jag skulle ju hälsa på dig… jag skulle ju ringa igen, jag skulle ta emot de koder du ville lämna… jag skulle ju säga hur mycket du betyder för mig, innan det är för sent…
Jag skulle också säga till dig att din färd till nästa ställe kommer att gå bra. Jag skulle säga att du kommer träffa både Jai ´s pappa och Ludmilla ´s dotter. Jag skulle säga att allt kommer att ordna sig och jag skulle säga att jag också vill att du är min syster, precis som jag fick vara din…
Andra bloggare som bloggat om dig det senaste dygnet:
Cissi (Helenés dotter)
Tonårsdotter (Min dotter)
Med så många blogginlägg på ett dygn, är det lätt att förstå att Helenés bortgång har berört många, många människor! (Jag uppdaterar bloggen med nya länkar allt eftersom)
Läs även andra bloggares åsikter om syster, alter ego, alma mater, helene, bloggosfären, bloggare, blogg, familj, cancer, dödsbud, dödsfall,
Du var en mycket viktig vän! Och även en riktig vän. En syster!
Ludmillas senaste inlägg..Lucia – någon fattades…
Så fint skrivet Fatou. Jag har också tillägnat ett inlägg till Alter Ego trots att jag inte kände henna 🙁 kramar
sarahs senaste inlägg..Vila I frid Alter Ego
Vi visste ju… men ändå är det overkligt när det väl sker…
kyrksysters senaste inlägg..Alter Ego har lämnat oss!
Den här dagen har det verkligen legat sordi över, med en märklig doft av våfflor!Minns du?
Värme
Så fint du skriver mitt i sorgen.
Kramar!
Madonnans senaste inlägg..En av de allra största bloggarna
Mycket fint och varmt skrivet. Jag berörs av det som drabbade henne, men även av hur fint så många skriver om henne.
Jag kände henne inte, mer än så mycket man känna någon man bara lär känna genom en blogg. Men jag blev också bestört över att hon blev sjuk och att det gick så fort.
Svårt att förstå … och något man aldrig glömmer.
Monika
Vad fint du skriver om din vän. Hon verkar ha varit en äkta vän med ett stort hjärta.
Béatrice Karjalainens senaste inlägg..Inget Home
Vad fint du skriver om din vän. Hon verkar ha varit en äkta vän med ett stort hjärta.
Béatrice Karjalainens senaste inlägg..Inget Home
Ludmilla: Jag önskar jag gjort mer… Känner mig så otillräcklig.
sarah: Tack! Jag har lagt in din länk också!
kyrksyster: Ja, men jag trodde inte det skulle gå så här snabbt…
Vb: Känner våffellukten och känner tårarna rinna… Dofter sitter så djupt i minnet, känslan och själen… Tack för att du påminde mig! ♥
Madonnan: Tack! Det finns liksom så mycket mer att säga…
Monika Ringborg: Ja, det gick så oerhört fort… Jag kommer aldrig glömma Helené!
Béatrice Karjalainen: Hon hade så mycket värme och energi. Hon fanns alltid där och nu finns hon liksom inte… Jag känner mig helt förtvivlad!
Ett sånt vackert brev till din vän! Jag sitter här med mina tårar. Jag känner din saknad ända hit…
Kramar i massor
Gunillas senaste inlägg..Jag varvar ner min dag
Även jag saknar henne….fan oxså!
Skulle till Linköping på måndag…..
Agges senaste inlägg..Så måste alla GRATTA Fatou idag när hon fyller år!…@gge
Så ledsamt! =0(
Ibland slår verkligheten en i ansiktet!
(Fel forum men vill bara önska dig en fin födelsedag!)
Kram Annica*
Ru*s senaste inlägg..Ru* goes SAFU & Dongen*
Tårarna väller ner för kinderna när jag läser ditt brev. Jättefint Fatou!
Kram till dig i din sorg, tänker på dig
Soulsisters senaste inlägg..En bloggstjärna har slocknat
Så så sorgligt, så ledsamt!!
*Kramar om* länge.. och varmt…
puffeltufflans senaste inlägg..* Christine Schürrer förhörs idag – Hovrätten dag 5.
Jag är så där jättedålig på att skicka en länk.. så jag lägger den här:
http://pysan.wordpress.com/2008/12/10/varfor-blev-det-sa-har-for/
*sätter mig vid din sida*
Kram Pys
Pysans senaste inlägg..Lars och miljön
Gunilla: Tack! Saknaden är så… enorm…!
Agge: Ja, det känns för jävligt!
Ru*: Ja, så är det! Tack för din gratulation, men det är 10 dagar för tidigt! 😉
Soulsister: Tack!
puffeltufflan: Tack, det värmer!
Pysan: Tack Pysan, jag ska lägga in din länk också! Tack för att du sitter kvar en stund, för det blev så väldigt ensamt här nu när Helené försvann och lämnade mig kvar…
Superfint och grattis till ditt uppdrag.. åh vad roligt! ’
Ha det gott och lycka till. Margareth Osju vet jag hälsar oxå hon och Helene umgicks när de var yngre så att ni vet.
Tindra-Annette Broströms senaste inlägg..EN HÄLSNING TILL CLAES ZEIME FRÃ…N BEJA LÖÖV OCH ERNESTA RODRIGUEZ
Tindra-Annette Broström: Tack! Jag blev så glad när jag fick beskedet, men nu känns det inte lika roligt längre, för jag hade gärna velat dela det med Helené! Även om det är jag som bloggar, så är det hon som är allt runt omkring min blogg…!
Ja, jag vet att hon kände Margareth, hon har berättat det för mig! Kram!
Pingback: Tonårsmorsa » Jag visste inte det skulle bli så smärtsamt och tomt…
Tindra-Annette Broström: Jag hittade Margareth ´s länk på bloggportalen:
http://margarethosju.ning.com/main/authorization/signIn?target=http%3A%2F%2Fmargarethosju.ning.com%2Fmain%2Findex%2Fdetail%3Fid%3D2120015%3ABlogPost%3A10081%26
men eftersom det inte går att komma in där utan inloggning, så har jag inte länkat till hennes blogg. Vet du om hon har någon blogg utan inloggning där hon skrivit om Helené så kan jag länka till henne också?
Hej.
Tindra sa att jag skulle lägga ut texten jag skrev om Helene. Jag kände ju henne när jag var yngre. Jag såg på korten du har på henne, hon hade inte förändrats så mycket utseendemässigt och inte heller personlighetsmässigt heller. Jag har förlorat två vänner i cancer, bla min dotters gudmor och dyl bästa vän, så jag förstår hur du känner. Känner med dig.
Här kommer texten som jag skrev på min website”.
Till Minne av Helene alias Alter Ego
Få människor lämnar så många avtryck hos så många människor. Alter Ego lämnade bloggvärlden igår, lämnade jordelivet likaså. Men hon lämnar efter sig många avtryck som kommer att bestå hos många, under ett långt tid framöver.
Vila i Frid, Helene.
Margareth ”
”
Jag valde en bild också, fotsteg i snön. Det hade visst snöat den dag hon klev över till den andra dimensionen..
http://margarethosju.ning.com/profiles/blogs/till-minne-av-helene-alias
Margareth Osjus senaste inlägg..Det här med demokrati var det….ang datalagringslagen!!!
Jag brukade göra bloggillustrationer när jag var på AB. Hon var en av de som var i en av de skisser men vissa saker hände i mitt liv i år och jag avslutade aldrig hennes ”bloggillustration”.
Fotsteg i snön får bli hon. Det är okej om du vill kopiera över bilden. Känns fel att avsluta den skiss i och med hon har lämnat denna värld…..*ler lite*
Margareth Osjus senaste inlägg..Det här med demokrati var det….ang datalagringslagen!!!
Margareth Osju: Tack för texten, Jag försöker samla alla bloggares texter till Helené i länkar här så hennes barn kan följa och så att jag kan spara som minne. Nu fick jag din text i sin helhet. Tack! Helené har nämnt att ni kände varandra. Tyvärr funkar din länk inte som oinloggad! Kram!
Pingback: Tonårsmorsa » Det beskedet var den bästa julklappen
Pingback: Tonårsmorsa » Vår bloggvän begravs på måndag
Pingback: Tonårsmorsa » Ystad-Haparanda
Pingback: Tonårsmorsa » Grattis Helene på din födelsedag
Pingback: Till minne av våra döda bloggvänner
Pingback: Jag fick en ny utmaning… En rolig