En sovande Isa
En sovande Jai
…eller björnen vet jag egentligen inte så mycket om, men barnen sover i alla fall. Länge. Väääldigt läääänge… Ibland sover de så länge att man bara måste väcka dem om det är något man behöver veta… Att väcka en sovande tonåring är en dödssynd hemma hos oss. För dom. För mig är det en naturlig följd av att man sover bort en halv dag.
Det går ju inte att föra en konversation med sovande människor, även om det råkar vara tonåringar. Eller kanske framför allt inte om det råkar vara tonåringar.
Så i morse var jag tvungen att väcka Jai för att fråga henne en sak:
Jag : Jai? Jai? Vart har du lagt den där grejen?
Jai: *Mutter* Den ligger i min låda.
Jag: Okej…
Jai: Förresten… Va? Va? Va? VÄCKER DU MIG för att fråga en grej bara?
Jag: Öööh, ja…
Jai: VA? VÄCKER DU MIG för att bara fråga nåt…
Jag: Mmmm… jag kan ju inte fråga dig om nåt om du ligger och sover och jag var tvungen att veta vart du lagt den där grejen. Jag kan ju inte få veta det om jag inte väcker dig för att fråga…
Jai: Så du väcker mig bara för att fråga nåt…
Jag: Eeeh, ja, jag måste ju väcka dig för att kunna fråga, liksom…Annars kan jag knappast få något svar…
Sen insåg jag att det var säkrast att avlägsna mig snarast. Väck inte den björn som sover, liksom. Eller ännu hellre: väck inte den tonåring som sover, även om tonåringen råkar sova halva dagen… Bättre fly än illa fäkta, eller nå ´t…
Däremot är det något annat jag funderar på… Mina tonåringar ger alltid sken av att de är väldigt vuxna, mogna och ansvarstagande. Så vuxna att de kan ta vara på sig själva. I alla lägen. De kan till och med bli VÄLDIGT förnärmade om man kommer med en massa krav, regler eller helt enkelt försöker ge dem ett råd på vägen. De brukar göra väldigt klart för mig att DET DÄR klarar de minsann själva!!
Vilket då får mig att fundera på hur det kommer sig att jag var uppe tidigt i morse (och när jag säger tidigt i morse, så menar jag inte klockan 13.00, som de skulle ha menat) och tvättade deras kläder… Jag kan inte heller begripa varför jag stod och plockade undan en massa grejer efter dem, som de hade haft fram i natt, när jag själv låg och sov som en stock…
Hmmm… det är lite underligt det där. Från ansvarstagande vuxen som kan sätta upp sina egna regler, till små barn som inte kan ta undan en thekopp efter sig… Vad bekvämt mitt liv skulle kunna vara om jag anammade mina tonåringars vanor!
Läs även andra bloggares åsikter om tonåringar, tonårsmorsa, vardagsliv, väck inte den björn som sover, ironi,
Ja några sådana problem har vi inte här hemma….än….sonen är morgonpigg som en tupp (suck)
Hoppas helgen varit bra
kram
Jag har faktiskt inga sådana problem här hemma….ÄN….men det kommer nog snart….tyvärr!
Hahaha…sömn är heligt i vårt hus, om det inte brinner så får INGEN väcka mig. Jag har dock insomnia och får inte så oerhört mycket sömn. Men jag undrar just varför tonåringar sover så mycket?
jai påminner lite om mig i tonåren men jag blev ju engång arg för att jag inte fick sova pga av oljud utan för mitt fönster så jag smällde fast fönstret och sen vips så stod jag barfota mitt bland en massa glas splitter. sur och sen blev man chockad att hur i hel H**** skall man komma härifrån utan att få en massa glass i foten.
men jag kom undan utan skråmor och fönstret blev fixat. sen har jag en lång merit till över söndriga fönstet*S*
HAHAHA…. Jag ser fram emot tonårsperioden här…. Lite hum om vad som väntar…. 🙂