Svar på frågor om Gambia

Jag har de senaste dagarna fått en del frågor som handlar om Gambia, som jag vill svara på i det här inlägget! Jag vill dock poängtera att jag svarar utifrån MINA erfarenheter och MINA tankar i dessa ämnen och jag är säker på att om du frågar någon annan så har de helt andra svar. Jag vill också poängtera att jag själv inte är någon ”expert” på Gambia på något vis, eller befolkningen där, utan jag svarar åter efter mina egna erfarenheter och min kunskap, sedan tycker jag att det viktigaste är att skapa sig en egen uppfattning, som kanske inte alls stämmer överens med min.

Jag har dock levt med och umgåtts med folk från Gambia sedan barnsben, ca: 11-12 års ålder, rest till landet sedan 15 års ålder, bott i Gambia under en kortare period och försökt att inhämta så mycket fakta om kulturen som möjligt, då jag är intresserad av Gambia i sin helhet.

Den första frågan är ett privat gästboksinlägg. Jag kan inte gå in på exakt vad det handlar om, då personen vill vara anonym, men frågeställningarna är ungefär som följer:

Det är en ung tjej som blivit intresserad av en kille från Gambia, som har bott här i några år. Hon gillar killen men folk omkring henne säger att hon måste passa sig för muslimer. Tjejen skriver: hon säger att jag ska passa mig för muslimer dom är jätte bra till en början men allt är bara ett spel. dom är jätte elaka sen.”

I min värld är det här så tragiska fördomar och jag förstår att en ung tjej som kanske inte haft så mycket kontakt med andra kulturer drar öronen åt sig. Först och främst så tror jag inte att vi ska dra några grupperingar över en kam. Jag vet att fördomar finns i alla länder, men jag vet också att man kan säga saker generellt, utan att det behöver betyda ett enda dugg för varje individ. I Sverige idag har muslimer ett dåligt rykte, särskilt när det gäller parrelationer. Personligen tror jag det handlar väldigt mycket om att ett fåtal individer har fått oproportionerlig plats i vår media. Personer som har väldigt extrema åsikter och religiösa inriktningar. Jag kan inte tala för Islam i hela världen, men jag kan säga så pass mycket att jag är övertygad om att Islam utövas väldigt olika på olika ställen i världen.

Det Islam jag känner, genom utövandet man generellt har i Gambia, är väldigt långt ifrån det Islam jag läser om i Svensk media och faktiskt också ganska långt ifrån det Islam jag ibland får höra om från Muslimska vänner från andra håll i världen.

I Gambia är Islam en religion som 90% av befolkningen tror på. Däremot så anser jag att man har en ganska ”avslappnad” syn på sin religion. Inte så att man tror mindre för det, men till exempel så har man lite olika tolkningar ibland och eftersom Islam är ganska tillåtande till kulturella skillnader, så blir kulturen ibland övervägande utövandet av religionen.

Jag skulle vilja påstå att fanatism i Gambia är mycket ovanlig och i många fall så kanske inte de flesta ungdomar direkt prioriterar sin religion, även om det finns de som gör det, naturligtvis! I Gambia så ber man, fastar, äter inte gris och så vidare. Däremot är språkkunskaperna i Arabiska relativt dåliga hos många ungdomar, då man prioriterar internationella språk för att kunna kommunicera med turister och kanske har en förhoppning om att en dag kunna flytta utomlands, då det är svårt att få ett arbete eller kunna studera i Gambia.

Däremot så skulle jag vilja säga att de som kommer till Sverige från Gambia, ganska snart underlåter sina ”religiösa plikter”. Många anammar Svenska vanor och precis som de flesta kristna svenskar inte går i kyrkan varje söndag eller ber bordsbön varje dag, så tror jag att de flesta Gambianer i Sverige inte heller ber fem gånger om dagen.

Min uppfattning är dessutom att de flesta Gambier har ett större överseende med sina Svenska vänner/pojkvänner/flickvänner än de som är landsmän. Gambia har varit ett turistland i oerhört många år och därför har man också ganska stora kunskaper om att det skiljer sig en hel del mellan länderna. Jag har heller inte den erfarenheten att man ska ”tvinga på” sin kultur eller religion på Svenskar, utan man är i stället inställd på att själv försöka anpassa sig och det tror jag gäller i synnerhet yngre personer.

Oj, det här är inte så lätt att skriva, då jag känner att jag generaliserar hela tiden, trots att jag försöker låta bli. När du läser denna text så kom ihåg att varje människa är en individ och kanske är det mina egna fördomar som får mig att generalisera. Om inte annat så är det mina egna erfarenheter och ingen annans.

Min uppfattning är också att Gambier i större utsträckning än andra Afrikaner och många andra invandrargrupper, ”blandar sig” med Svenskar. Jag har inga siffror på detta, så det kanske återigen är en fördom jag har, men om en undersökning gjordes så skulle jag gissa att procentuellt är det fler Gambier som är gifta/sambo med Svenskar, än många andra invandrargrupper från utomeuropeiska länder. Men det är som sagt en gissning och uppskattning.

I Gambia ser du generellt inte heller beslöjade kvinnor. Kvinnor som bär sjal över håret ser du och framför allt när de ber. Däremot så är det mycket sällsynt att se en kvinna från Gambia som är beslöjade på samma sätt som man ser i många andra muslimska länder. Man har gjort en annan tolkning än vissa andra länder.

Nu kan det låta som jag menar att Islam i Gambia är ”mjuk och positiv” medan Islam i andra länder är ”hård och negativ”. Det menar jag absolut inte. Jag menar i stället att jag inte kan uttala mig om hur Islam utövas i andra länder och att den Islam som målas upp negativt i våra medier har väldigt lite att göra med den Islam jag känner, genom utövandet i första hand i Gambia.

Jag kan förstås inte svara den unga tjejen hur hon ska agera med den kille som hon dejtar. Jag har ingen aning om det är en riktig gentleman eller en riktig skitstövel. Så här svarade jag dock tjejen i min gästbok:
Jag kan inte säga om den här killen är en ”bra” eller ”dålig” kille, lika lite som jag skulle ha kunnat säga det om det varit en svensk kille, däremot vill jag råda dig att fortsätta träffa honom om du vill det och inte låta fördomar hindra dig. Fortsätt träffa honom med ett ”öppet sinne” och bilda dig en egen uppfattning om honom!

Mitt eget samröre med människor från olika länder och i synnerhet från Gambia är det som allra mest har berikat mitt liv och jag hoppas att fler vågar lyfta sitt sinne och sin blick på samma sätt för de positiva erfarenheter jag har är så långt, långt mycket fler och större än de negativa!

Det är mina tankar kortfattat rörande Islam och Gambia.

En annan fråga jag fått, är i en kommentar av Mariebrima. Här kommer frågan:

mariebrima tyckte:

Hej Fatou.
Jag planerar en resa till Gambia med min son inom en ospecificerad framtid (- enbart för att min son ska få möjlighet att träffa sin farmor och andra släktingar) och är lite orolig för en sak:
Med all respekt mot Gambia.
Jag skulle bli fullständigt RASANDE om någon skulle tro att jag var en sliskig sexturist och försökte hooka up mig.
(Jag vill inte gärna hamna i bråk eller tjafs när jag är där.)
Är jag onödigt fördomsfull mot Gambia? Vad tycker du?
Kram på dig (- länge sen!)
/Mari


Hej Mariebrima! (Kul att ”se” dig igen!)

Din fråga är svårare att besvara, än man kan tro. För det första: Ja, det finns som bekant sexturism i Gambia. Jag menar dock att den inte är så utbredd som man kan tro. Den finns och vi ska inte blunda för den. Däremot så kommer du garanterat att bli utsatt för ”hook up-försök”. Dock inte för att du i första hand ser ut som eller kommer att tas för en sexturist. Utan för att du som vit och med Europeiska kläder kommer att tas för given att du har mycket pengar. Mycket pengar i Gambia betyder att du haft pengar att köpa biljett och åka på semester till andra sidan jorden. Eller bara helt enkelt för att du bor i Europa.

Det är dock inte bara vi som är vita som blir utsatta för att folk ”förföljer” oss på stränder, gator och torg. Det är precis samma sak för Gambier själva som kommer hem på besök från Europa. Sexturist kommer du att bli tagen för om du helt enkelt frågar efter prostituerade. Eller om du raggar järnet på nya killar varje dag, så det behöver du inte oroa dig för… 🙂

Däremot så kommer du absolut att bli ”förföljd”, särskilt på turiststråken. Det handlar dock inte särskilt mycket om sex för Gambier, utan i första hand om pengar. De kommer att hoppas att du ska erbjuda dig att bli ”fadder”, betala någons skolgång, erbjuda sina tjänster som guide/taxichaufför/massör/allt-i-allo. Det finns också de som inte har så många tjänster att erbjuda och därför kommer hoppas på att du ska bli kär i den personen…

Det låter så cyniskt att sitta och skriva så här, men det är ett faktum.

Med all sannolikhet kommer du också att behöva en del av dessa tjänster. Nu ska du ju besöka din sons familj på pappans sida, så chansen är stor att du kommer till 90% att slippa allt detta, men en del av dessa tjänster kommer du kanske att behöva, i alla fall om du behöver göra saker på egen hand. Det gör dig inte till en sexturist, men hur mycket du än försöker ”smälta in” så kommer du att vara en från Europa så länge du är där. Och hur du än får sitta och vända på dina slantar här i Sverige, så kommer du att ses som ”en rik person” så länge du är i Gambia.

Det är ett fattigt land, även om folket i just Gambia har mat för dagen och tak över huvudet, generellt. Det finns inte gatubarn, men det finns heller nästan ingen utbildning eller jobb.Det finns inte heller någon försäkringskassa för de svårt sjuka eller gamla, inga pensioner att tala om. Ingen socialtjänst och helt enkelt inget skyddsnät på det sätt vi är vara vid.

Det du spenderar med din son på en restaurang en dag, kan vara en hel månadslön för ett heltidarbetande hembiträde. Därför kommer du att ses som en rik person. Och därför kommer du att träffa en del människor som är så desperata för att trygga sin försörjning att de kan komma att erbjuda dig i stort sett vad som helst för några ynka kronor.

Räkna också med att du kommer att vilja ge bort saker. Själv ger jag aldrig pengar till barn, då jag inte vill att pengarna ska locka dem från skolan. Men jag ger en viss summa varje dag, till handikappade som ofta står utanför supermarkets o.s.v. Jag brukar köpa bröd att dela ut till moskén, eller kläder, där de i sin tur brukar dela ut till de som har det sämst.

Jag brukar ta med mig kläder och små presenter, då man alltid hittar folk som man vill ge bort till.

Nu ska du veta att alla verkligen INTE tigger. Det finns även de som tar direkt illa upp om du vill ge dem något, trots att du inte känner dem. Många barn tigger som ”en chansning”. Sedan finns de s.k. ”bomsers”. Bomsers livnär sig på att hänga vid hotellen, stränderna och andra turiststråk. De ”hänger på” ett gäng turister och guidar runt dem på sevärdheter och hoppas på att få sig en slant för det. Många av dem lär sig skandinaviska språk såsom Svenska, Norska, Danska, för att kunna kommunicera lättare.

”Bomsers” levebröd är turisterna och förhoppningen är många gånger att finna en kvinna som ska bli kära i dem och ta med dem till hemlandet. ”Bomsers” hoppas också att en familj som de följt under semestern ska lämna över saker och pengar de inte längre behöver, när de reser hem.

Om du inte behöver denna ”guidning” eller blir störd av sällskapet så är tipset att säga att du är gift med en man från Gambia, då är chansen större att du får vara ifred utan att bli ovänner med någon.

Nu låter det här som värsta skrämselpropagandan. Gambia har dessa delar. Också. Men de har delar som är betydligt trevligare och som faktiskt överväger dessa saker. Du ska ju däremot besöka familj där nere och därför kommer du med största sannolikhet inte att besväras nämnvärt av detta!! De kommer troligen att skicka med dig en familjemedlem när du går ut, så du slipper allt detta. Det är alltså inte för att ”kontrollera vad du gör” utan helt enkelt av omtanke för att du inte ska råka ut för något. Du är helt enkelöt din sons pappas ansvar så länge ni är i Gambia om du inte uttryckligen ber att få avstå från detta. (Mitt tips är att du tackar och tar emot). Någon som hittar, kan språket och kan vara dig behjälplig. Gambier är ett OTROLIGT gästvänligt folk!! Däremot bör du då tänka på att om du till exempel käkar ute, så bör du också bjuda den som är med dig, då priserna på vanliga restauranger inte stämmer överens med lönerna i Gambia.

Jag tycker inte alls att du ska oroa dig, utan försök att ta emot landet och folket med ett så öppet sinne som möjligt. Det du inte förstår eller är ovan vid; FRÃ…GA!! Jag är övertygad om att du kommer att ha en fantastisk upplevelse tillsammans med din son. Dock är det ganska troligt att du och din son kommer att uppleva något av en ”kulturchock” första veckan. Jag hoppas därför att du planerar att stanna länge än en vecka. Mitt tips är tre veckor, om du har möjlighet. Sedan vill jag förstås veta när du ska åka? (Eftersom jag också planerar att resa snart) Du får gärna maila mig. Hoppas du fått svar på dina funderingar och hoppas jag inte skrämt dig nu?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

6 svar på ”Svar på frågor om Gambia

  1. Hej Fatou.
    Tack för ditt fina och snabba svar!
    Jag vet inte NÄR min och sonens resa blir av. Att resa till Gambia är ett gammalt viktigt löfte till min son som jag skam till sägas har BRUTIT ett antal gånger av ekonomiska skäl. Hans farmor är född ca. 1924, min sons pappa är hennes yngsta barn som hon fick i 40 års åldern. Han säger att hon inte är i nån direkt toppform så jag bör inte vänta för länge med att åka. (- Det vore coolt om vi kunde träffa dig där:-)

    Men det känns väldigt abstrakt att tänka på att resa. Jag har inte varit utomlands på nästan 8 år.

    Ärligt talat drömmer jag mycket mer om att åka till USA, men för min sons skull står Gambia definitivt först på listan. Jag känner mig lite falsk och oärlig när jag ”låtsas” dela hans entusiasm och glädje fast jag egentligen kanske inte känner mig lika entusiastisk.

    När jag läser din beskrivning blir jag kanske LITE sugen ändå.
    -Innan har jag mest tänkt på resan som något nödvändigt ont som jag måste få avklarat.

    Jag tar så illa upp varje gång nån tror att man är en slags freak som jagar brown sugar. Jag tycker verkligen inte om att bli förknippad med den sortens kvinnor och jag tycker heller inte om frågor av intim/sexuell karaktär av typen ”jag har träffat en svart kille…etc.” – som man kan få av vissa kvinnor – jag ryser bara jag tänker på dessa frågor.

    (Ibland märker jag att jag tar avstånd från och nästan ser ner på andra svenska kvinnor som har barn med Gambianer för att jag trott att de är sexturister och kan inte alls identifiera mig själv med dem.
    -Sedan när jag lärt känna nån kan det hända att hon är världens trevligaste… Jag tror att det handlar om hur jag tror att andra kategoriserar mig. Sedan är ju inte alla kvinnor som har barn med afrikanska män lika snygga och slanka som typ Heidi Klum och jag..
    (-HAHAHA! Jag kanske inte heller är SÃ… lik henne)

    Eller lika illa; ”..jag har en jättetrevlig kusin/kompis som heter Lamin och jag tror att ni skulle passa bra….etc.” -Fy sjutton! När de vet att man har en särbo.

    När jag frågade min sons pappa om han kände någon i Gambia som skulle vilja vara vår livvakt/ guide/tolk och stoppa folk från att prata med mig under vår resa tyckte han att jag var fördomsfull och tog lite illa upp.

    -Jag kanske måste inse att man inte KAN resa till en plats och inte prata med människor om det inte är direkt oundvikligt…
    man får nog ganska tråkigt med den inställningen om inte annat.

    Tack för tipset om tre veckor, hade tänkt 1 vecka men du fick mig att tänka om.
    Men jag vet inte alls när, helst inte på sommaren bara, för varmt för mig då!

    Ha en bra dag!! Kram / Mari

  2. ”den sortens kvinnor” var lite dumt skrivet av mig – jag är inte bättre människa och mer ”moralisk” än nån annan kvinna och har inte rätt att döma andra -men jag tror att du vet hur jag menar. / M

  3. mariebrima: Vi kommer att åka 7/12 och stanna två veckor. Jag önskar jag kunde stanna tre, men jag har tyvärr inte möjlighet till det. Jag tycker absolut inte du ska tänka på resan som ”ett nödvändigt ont” även om Gambia inte är ditt eget förstahandsval.

    Jag förstår vad du menar med att bli förknippad med det du beskriver. Om det är någon tröst, så är vi fler som känner så.

    Man väljer liksom EN MAN, inte ett sexobjekt. Man väljer en man och inte en svart. Jag tror att det är kontentan.

    Sedan är det kanske våra egna fördomar som sätter en del av hindren för oss?

    Jag tror nog att du blir så illa tvungen att prata med folk om du reser till Gambia (eller någon annanstans också, för den delen) om du vill ha lite roligt också. Men var inte orolig, jag tycker nog att sexturism i Gambia har förstorats upp väldigt mycket i Sverige, även om jag inte förnekar att den existerar. Men jag tror att det är ett fåtal män och kvinnor som reser till Gambia av det skälet. Faktiskt.

    Kram och lycka till!

  4. /Sedan är det kanske våra egna fördomar som sätter en del av hindren för oss? /

    – Ja, så är det nog.

    Relationen mellan mig och min sons släktingar är lite ”frostig” av olika skäl, men jag hoppas o tror att NÃ…GRA ur familjen kommer att vilja träffa oss. Annars kommer det att kännas lite surt att ha åkt så långt:-)
    – Men det kan ju vara värt en hel del för min son att uppleva landet och kulturen iallafall!

    Hoppas din resa blir härlig!! (Det tror jag att den blir!)

    MVH/ Mari

  5. Pingback: Islam, Afrika och ett musikaliskt Geni

  6. Pingback: Islam, Afrika och ett musikaliskt Geni

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] och tolkas på oerhört många sätt och det islam jag mött och lärt känna är den man oftast utövar i Gambia och Senegal. Det är den tolkning och utövande av religionen jag känner mig trygg med och fått […]

  2. […] YourLife Senaste kommentarer Islam, Afrika och ett musikaliskt Geni om Svar på frågor om GambiaIslam, Afrika och ett musikaliskt Geni om Reseberättelse del 1Islam, Afrika och ett musikaliskt […]