Budskap från andra sidan?

Just den här fjärilen har stalkat mig sedan i Lördags morse

Jag tror att det finns en mening med i stort sett allt. De flesta dåliga saker för i slutänden med sig även något positivt. Jag tror också på vissa övernaturliga krafter.

Jag har förstått på senare år att fjärilar ses som tecken från folk i ens närhet som har gått bort.

I början av sommaren när jag skulle cykla hem från jobbet, så såg jag den gulaste fjäril jag någonsin hade sett. Den var inte så där ljusgul som citronfjärilar brukar vara, utan den var sådär knalligt gul. Faktiskt gulare än en citron. Fjärilen följde efter mig en bra bit på vägen hem och den flög väldigt, väldigt nära. Trots att vi har mist nära anhöriga under det gångna året, tänkte jag faktiskt inte på dem, utan jag tänkte direkt på Linnéa (Ludmillas dotter som gick bort för drygt ett år sedan). Linneá som känns som en del av mitt liv, trots att jag aldrig har mött henne personligen.

Kanske är det min hjärna som spelar mig ett spratt, men tanken på den gula fjärilen och Linnéa har jag inte kunnat släppa.

Jag har pratat lite med Mabou (7) om det här med att fjärilar anses vara en symbol för döda anhöriga. Så en dag ropade han: ”Mamma! Jai ´s pappa sitter här i vardagsrummet!”

När jag kommer in i vardagsrummet så sitter det en kolsvart fjäril där…

I Lördags när jag var barnvakt så kommer jag in i köket för att göra frukost till oss alla. Då sitter fjärilen på bilden ovan mitt på köksbordet. Jag går nära och den flyttar sig inte. Så småningom börjar den flyga runt i lägenheten och den kommer upp i mitt ansikte flera gånger, så jag får ”vifta bort” den. Jag säger till barnen att det här måste vara något slags budskap från Helené. Inget djur skulle bli så närgånget mot mig och ingen människa heller, förutom Helené.

Fjärilen dyker upp till och från under dagen. När jag ska gå och lägga mig, har Mabou lagt sig i den andra delen av min dubbelsäng. Så säger han: ”Mamma! Titta! Helené sitter i taket”. Jag tittar upp och där, precis ovanför min säng, på den sida jag sover, sitter fjärilen.

På morgonen när jag vaknar, tro det eller ej, men fjärilen sitter kvar på precis samma ställe. Sedan var den borta någon dag, men igår kväll när jag gick och la mig så satt fjärilen på samma ställe igen. Helené skrev en gång om skyddsänglar, tyvärr tror jag inte inlägget finns kvar på nätet. Men själv känner jag mig säker på att hon ibland dyker upp här hemma, som en slags skyddsfjäril.

Eller så finns det bara i min hjärna, men i så fall är det gott nog för mig. Jag vill gärna ha mina bortgångna nära mig, även om det bara är i mitt huvud…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , é, , , éa,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

20 svar på ”Budskap från andra sidan?

  1. Ja visst är det ett budskap! Min personliga uppfattning är att alla inte ”ser” budskapen.

    Kan nämna att jag har fått flera tecken från andra sidan men jag är skeptisk ibland. Helst vill jag att allt har en naturlig förklaring men ibland så finns det inga såna.

    Kram på dej! Gerd

  2. Jag är helt övertygad om att ”era” fjärilar är budskap från de som gått bort…

    Ã…tminstone vill jag tro det själv. Varje gång en fjäril kommer nära och stannar så tänker jag automatiskt på någon av mina nära som gått bort speciellt de som gick bort för tidigt

    Sköt om dig!

    Kram

  3. Ã…h va söt du är, tack för din kommentar!!

    Du, jag tror också på buskap från andra sidan. Det har varit en typ av fågel som kommit å hälsa på flera ggr som jag har erfarenhet av. Jag tror starkt på det! =)

  4. Jag är fullt och fast övertygad om att det stämmer det du skriver, det är tecken från nån annanstans. För egen del så har jag varit med om för mycket underliga saker och sammanträffanden för att jag inte ska tro på tecken och övernaturlighet (eller vad man vill kalla det). I vår trädgård fanns en ros i somras, påminde om min pappa. Seg och dan stod den bland stenar och dålig jord. Strävade uppåt trots allt. Tog det som en hälsning från min pappa som jag inte fattat än att han inte finns här.

  5. Spelar ingen roll vad andra tror, om du och de dina tror på det är det de enda som betyder något. Jag sitter själv med tårar i ögonen över det du skriver och tror visst Helené tittar till dig och din familj. Vackert, lika vackert som änglar….både har de ju vingar 🙂

    KRAM

  6. Nu har jag kikat in här också och ska titta ofta 🙂
    Gu vad barnen blivit stora.Den ”lille spindelmannen” är inte liten heller längre.
    kram på er alla!

  7. Pingback: Mer fjärilar…

  8. Jag är absolut inte skrockfull och jag är heller inte direkt troende men när man förlorar en viktig person så blir man lite mer öppen för alla sorters kontakt. När min mamma dog så blommade min rosa rosbuske något helt enormt och väldigt länge (min mammas favoritblomma) + att jag såg fjärilar i min närhet väldigt ofta. Det blev ännu konstigare när jag förlorade min fina syster p.g.a lungcancer och jag såg en fjäril på helt fel årstid.
    Jag var mer mottaglig och väldigt skör så vem vet – kanske har jag drömt. I USA säger de att man hittar en Penny (ett mynt) när man förlorat en vän då vill vännen säga något och när jag lämnade Onkologen efter att min syster dött så låg en 50-öring vid bakhjulet av min cykel. Mycket konstigheter som man inte märkt en vanlig dag.

  9. Blev alldeles varm när jag läste detta inlägg och måste ju bara därför skriva en kommentar. Är övertygad om att det ska ses som ett tecken, det känner man oftast på sig. Samtidigt blir jag lite full i skratt då jag i början av sommaren blev förföljd av en citronfjäril, tror faktiskt jag har ett inlägg om det…….
    http://shandeigh.blogspot.com/2009/04/enlunda-och-fingerolyckauppfoljning.html
    Fast när det gäller ”min” fjäril var det nog bara kroppsvärmen och färgen på koftan som lockade.
    Sköt om dig!
    /Hella

  10. Ã…å va härligt! Jag blev alldeles tårögd av det här inlägget.. Började tänka på alla annorlunda ”fjärlilsupplevelser” jag själv haft!

    Kram

  11. Pingback: Fotbollsfrun har fel, inte bara kändisar kan leva vidare…

  12. Pingback: Ett hjärtligt besök

  13. Salaam aelikum ukhti…

    Jag funderar lite på din tro… inte för att du ska sitta här och förklara dig för hela Sverige, utan för att du ska tänka till!

    Vad vet du om islam? Jag förstår inte hur du kan tro att fjärilarna du ser har ngt med islam att göra?

    Vet du ngt om gravens prövningar för muslimerna som gått bort? Om vad som sker med icke-muslimer när de gått bort?
    Jag gissar att du INTE gör det. OM du vet det, så förstår jag inte hur du kan låta bli att lära dina barn om islam. Är du inte rädd? Vill du inte leda dem på den väg, jag förmodar, du tycker är rätt, eftersom du bekänner dig till denna tro.

    Vet du hur man ber? Har du läst översättningen av ”Quran” en enda gång? Kan du islams grundpelare? Vet du vad grundpelare är?

    Syster… du måste studera! Snälla!

  14. Nezma: Du har rätt, jag vill inte sitta här och förklara min tro för hela Sverige, utan den är mellan mig och Gud.

    Jag kan ändå upplysa dig om att jag har läst Koranen med två olika översättningar till Svenska. Vem har sagt att jag INTE lär mina barn om Islam? Vilken väg som är den rätta, vill jag dock att de ska komma till insikt om själva, som fria, tänkande individer. Jag är inte på långa vägar fullärd, men det jag lär mig, lär jag mig i egen takt och steg för steg.

    Utan att känna till grundpelarna hade det nog inte fungerat med att konvertera…

    Varför jag skulle tro att fjärilen har med islam att göra, förstår jag inte tolkningen av, men inte heller varför den inte skulle kunna ha det.

    Sedan ska jag erkänna att jag har lite svårt för kommentarer som din, som inte på något sätt öppnar för debatt, diskussion eller vägledning på något sätt, utan i stället går ut på att ifrågasätta en annan människas tro och uppfattning eller att kritisera den, vilket jag inte anser att någon människa kan göra, utan att det är något mellan varje individ och den Gud man tror på.

    För mig är det här frågor som jag är trygg i, men som jag på intet sätt känner behov av att få bekräftat från för mig helt okända människor.

  15. Salaam aelikum igen!

    Det korrekta sättet att svara är ”wa aelikum salaam”… Det påpekar jag för att du ska få hasanat istället för sei-at.

    Varför så aggressiv? Jag ville inte på ngt sätt vara otrevlig. Jag skrev till dig i välmening… Om jag ville dig illa skulle jag skratta åt dig och googla vidare…

    Om jag ifrågasatt huruvida du är muslim eller ej skulle jag inte kalla dig syster och ej heller hälsat med ”Salaam aelikum”. Det jag ifrågasatte var vad du lär dina barn.

    Angående fjärilen… Det är du som skriver om din tro på islam och på din tro om fjärilar…inte jag. Så fråga dig själv hur det hänger ihop.

    En människa, enligt islam, ligger i sin grav i väntan på domedagen. Hur kan man därifrån sända budskap?
    En människas gärningar slutar då man dör syster. Utom i tre fall. Och inget av de fallen har med fjärilar att göra, vilket du dock, klart och tydligt, skriver att du lär dina barn.
    Hur hänger det ihop med islam? Var i Quran hittar du bevis för att människor kan skicka fjärilar, eller what ever, från sin grav? Där har du förklaringen till varför jag ifrågasätter det.

    Vet du om att du kan bli straffad i graven om du leder dina barn på fel väg eller om du inte vägleder alls?
    Själv är jag rädd för straffet i graven. Ingen av oss som lever idag går säker. Men det minsta man kan göra är att försöka göra rätt. Och en del i att göra rätt, är att påpeka när man ser ngt, som enligt islam, är fel. Vilket är exakt vad jag gör nu.

    Vägleder är det Allah som gör. Inte en muslimsk syster som jag ukhti. Däremot gav jag rådet att studera. Jag sa faktiskt snälla. Men du har kanske hade en dålig dag eftersom du vänder taggarna utåt.

    En av grundpelarna är bönen…vilket du då vet… In sha Allah ber du dina böner! In sha Allah lär du dina barn hur man ber. Amin.
    Bönen är viktig. Enligt många Uluma så har man ingen islam utan bönen, så därför påpekar jag det. Därmed inte sagt att Du inte är muslim. Misstolka inte. Allahu alem. Men du tar väl vid dig av detta med…

    Sen var det inte för att få en diskussion, eller debatt, som jag skrev till dig. Utan för att få dig att tänka igenom dina val. Som muslim.

    Nåja… Ta hand om dig och dina fina barn.

  16. Nezma: Var du finner aggressivitet i mitt svar till dig har jag ingen aning om, men jag kan meddela att du har tolkat svaret helt fel i så fall. Däremot skrev jag att jag har svårt för kommentarer som din då den: ”inte på något sätt öppnar för debatt, diskussion eller vägledning på något sätt, utan i stället går ut på att ifrågasätta en annan människas tro och uppfattning eller att kritisera den” och det menar jag att du gör i din kommentar.

    Vidare skriver du: ”Var i Quran hittar du bevis för att människor kan skicka fjärilar, eller what ever, från sin grav?” Det finner jag inte bevis för, men jag finner inte heller något bevis för att det inte skulle finnas. Jag är i stället övertygad över att det finns ganska många saker som det varken finns en förklaring i Quran eller hos oss människor för.

    I många kulturer kan man förena dessa två utan att det för den delen är en motsättning.

    Väljer att avsluta diskussionen här, då jag inte har någon lust att rättfärdiga denna personliga fråga och dessutom detta inlägg inte alls handlar om religionsfrågor eller debatt i den frågan, utan handlar om en förlust av en nära vän.

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Mer fjärilar… skriver:

    […] Budskap från andra sidan? […]

  2. […] överlåtit detta till) så har jag mer berört detta ämne ur en personlig vinkel. Jag skrev om fjärilen som stalkade mig här […]

  3. […] pratade en hel del. Bland annat om mina upplevelser med fjärilar. Jag berättade också om att jag var så glad att Helenés blogg hade […]