Just to make mama crazy (Del: 3)

Isatou 16 år och nypiercad

Okej, vi tar det från början. I över ett år har Isatou tjatat om att få pierca sin tunga. Jag har sagt NEJ, NEJ och åter NEJ! Som jag brukar…

Inför den gångna helgen deklarerade hon att hon minsann skulle till Stockholm och göra en tung-piercing. Jag instämde inte alls i den melodin, men ska jag vara helt ärlig, så hittade jag inte den där energin man behöver ha till tonåringar när man säger Nej och sedan MENAR DET!!

Den där energin kändes så oerhört förverkad!

Är det så det är? Att man lägger ner så OERHÖRT MYCKET ENERGI på första barnet att man sen hinner bli lite blasé för allt som sker senare, med de andra barnen?

När Binta gjorde sin första piercing, hade jag lagt all min tid och kraft för att förhindra det.

När barn nummer två, det vill säga Jai gjorde sin första, krigade vi en del, men jag la inte all min tid och energi på det hela, även om jag inte tyckte det kändes helt okej.

Nu har Isatou alltså gjort en tungpiercing. Jag hade inte lämnat mitt medgivande, men jag har varken vänt hemmet upp och ner eller gett henne utegångsförbud.

Frågan är: varför? Gav jag upp, för att jag ändå inte lyckats hindra någon av de två äldre döttrarna? Eller har jag vant mig vid dessa piercingar, så de inte längre bekymrar mig så mycket? Eller har jag bara givit upp?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

14 svar på ”Just to make mama crazy (Del: 3)

  1. Känner igen mycket i det du skriver härliga tonårsmorsa!!!!Själv njuter (ja- faktiskt!) jag nu av att barnen har flyttat hemifrån!!! Inte för att jag inte längtar…..*suck* men dom vill ju leva sitt liv nu så…..
    Men för några år sen satt jag o stortjöt hysteriskt när min då 17-årige son ringde från GOTLAND (alltså på avstånd som tog för lång tid för att bara åka!) o berättade att han hade piercat (stavat rätt) sej!!!
    Nu är han 20 – piercingen borta, tatueringarna är 2 men ungen lika älskad!!!!
    Från en mamma till en annan!

  2. Ã…h, men visst är det så. Här har det inte varit i form av piercingar men det finns ju andra exempel. Och de äldre muttrar emellanåt nåt i stil med ”Varför behöver inte hon vänta längre? Jag var ju så och så gammal innan jag fick…” Man väljer sina strider, helt enkelt 🙂

  3. Haha, man ser ju verkligen hur sjukt nöjd hov är också!
    Jag fick en tungpiercing i 19-årspresent. Men efter några år så plockade jag ur den, samtidigt som jag plockade ur den i läppen. Är alldeles för rädd om mina tänder!

  4. Nu tycker jag det är dags att skriva något om mig i din blogg, för det har du inte gjort på länge nu!!!!!!!!!!!!!!!!!! För du har väl inte glömt att du har en till dotter som heter JAINABA? hahahhha

  5. Aj! Bara jag ser tungpiercingar känner jag hur ont det måste göra att göra en. Sen inbillar jag mig också att om man äter spagetti eller såna där godisremmar när man har piercad tunga så ringlar den nog fast sig i smycket. Men så är det naturligtvis inte. Själv tycker jag det räcker med fem hål i öronen, de äter jag ju inte med! 😀

  6. När mina barn var små var det någon klok en som sa; Börja aldrig en mening med ett nej för det första ordet hör inte små barn! och vet du, jag tror inte tonåringar heller hör det första ordet…//annami

  7. Min mamma som fick ett bonusbarn redan när mina föräldrar gifte sig för 60! år sedan. (sen fick de fyra barn tillsammans) kallar det första barnet för ”exeprimentbarn”.
    Själv hade jag turen? att bli yngst i denna barnaskara. För mig har det nog inneburit att mina föräldrar insett att ungar oftast är svåra att kontrollera, men behöver vägledning. Trots att jag med all säkerhet hade betydligt lösare tyglar än mina syskon (inga alls om man frågar dem) har vi nog klarat oss ungefär lika bra allihop…
    Man lär sig välja sina strider, bättre och bättre med åren! Det märker till och med jag som bara har två barn, med mindre än två år mellan.

  8. Kanske för att du vet att det är något som är övergående och inte värt att vända upp himmel och jord för?
    Tror det kallas att leva och lära och välja sina fajter….eller?

    KRAM

  9. Katarina Petersson: Ja, jag tror ju alla åldrar har sin charm. Det är trots allt rätt skönt när de växer upp och börjar skaffa ett eget liv. Men oron verkar ändå ligga kvar där konstant!!

    Bitte: Haha… Ja, jag känner väl igen det där. Orättvisa är nog alla mammors extra namn…

    Cel’Dara: Japp, sjukt nöjd. Ja, jag tror Binta redan hunnit plocka ut sin första piercing, en näspiercing, om jag inte missminner mig helt…!

    Jainaba: Först och främst så kan du ju inte kommentera med MIN inloggning, det ser ju ut som om jag sitter och skriver kommentarer åt mig själv! Haha… För det andra så har jag inte glömt bort dig, älskling, men eftersom du jobbar när jag är hemma och jag jobbar när du är hemma, så är det svårt att skriva något om dig, när vi knappt träffas. Dessutom, om du kollar i just det här inlägget, så har jag länkat TVÃ… gånger till två olika inlägg som handlar om just DIG och när du piercade din tunga! 😀

    Yvonne: Ja och jag såg ett videoklipp från själva piercningen och ja, det såg ut att göra väldigt ont! Men varför känner jag ingen empati? Hehe… / Den elaka modern!!

    annami: Jag tror faktiskt inte tonåringar hör någon mening som ens innehåller ett nej. Haha…

    Li Lo: Jag tror det ligger mycket i det din mamma sa!

    Soulsister: Japp, jag tror det är så det ligger till!

  10. Pingback: På film…

  11. Det tar emot lite att behöva säga detta, men de finns inget du kan göra, tro mig . Jag är 18 år nu och det är inte mer än ett-två år sedan jag kom ur min trotsiga period, och den fanns nog många år tillbaka.. Jag kan säga att jag förstår hur du har de , men ser det ur ett annat perspektiv. De värsta du kan göra är att just vända upp och ner på hemmet lr ge utegångsförbud, för det är de som hjälper allra minst. Utegångsförbudet upphör så småningom och då lovar jag att de inte tar mer än 1 timma för dom att ha gjort vad dom inte fick.. Jag menar ju inte nu att dina barn är sådana, jag talar mer av egna erfarenheter tyvärr. Men jag ska ge dig ett tips som är guld värt, de funkar på alla ungdomar, hur trotsiga o dumma dom en kan va . Bli kompis med dom, predika inte om rätt och fel .. De funkade på mig, hehe 😀

  12. Jag minns när min då 14-årige son kom hem med en piercing i ögonbrynet! Vi hade haft diskussioner läääänge! Han sa att han ville, jag sa att han inte fick. Jag försökte hålla mig till det faktum att han faktiskt inte ens kunde göra det , eftersom sånna där piercare inte får göra det på ungdomar under arton utan medgivande från föräldrarna… Ack så fel jag hade! En dag kom sonen hem jättenöjd och meddelade att det VISST fanns en som gjorde det ändå – utan intyg! Men han höll sig vääääldigt noga med vem det var…
    Sedan dess har det blivit många fler piercingar. Både i näsan och i öronen. Och dottern har (förutom i öronen) tagit i naveln och dessutom tatuerat sig… *suck*
    De kommer vara helt perforerade sedan!! 🙂
    Men visst är det som du spekulerar – att man blir lite mer och mer slapphänt för varje barn, och för varje år!

  13. Pingback: Lika goda kålsupare…

  14. Pingback: Tonåryngel döljer saker för sin mor – i månader « En dag i taget

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. På film… skriver:

    […] skrev igår om att Isatou (16) har piercat sig, utan min tillåtelse. Binta (20) har videofilmat själva pierningen HÄR! (Observera att inlägget […]

  2. […] synvinklar förstås. Härom dagen bloggade Binta om piercingen som hennes lillasyster gjorde och jag bloggade om den från min synvinkel. Men annars är det inte längre särskilt ofta vi bloggar om samma […]

  3. […] vad ska man säga….mindes tonårsmorsans inlägg då Isatou piercade tungan i somras o började garva. Kan ju förstå att den unge minderårige mannen inte ville att jag […]