Jag och Mabou mot världen…

Höstkastanj

Kallt, kallare, kallast. Ni vet ju vad jag tycker om kylan. Den är på väg nu. Jag känner hur den kommer och försöker erövra mitt liv igen… Brrr… I helgen jobbar jag och jobbar, jobbar, jobbar… Det är kanske inte världens roligast helger när man jobbar och det är kyligt och mörkt…

Men den här gången har jag i alla fall en härlig resa och en lång semester att se fram emot. Det är nästan sex år sedan jag var där senast och då var det inte direkt en ”nöjesresa” utan det fanns andra skäl till att jag reste. Det var dessutom en mycket kort resa på bara en vecka och jag reste då utan något av barnen. Jag har lite svårt att räkna den som en vanlig resa…

Men nu ska jag resa med flera av barnen och även om det inte bara är semester den här gången heller, så är det ändå något som jag verkligen ska försöka mig på. Att ha semester. Också. Senast innan dess, jag reste till Gambia med barnen (då var det bara Binta, 20 och Jai, 18 som var födda), var för hela 17 år sedan. Sjutton år!!

I sjutton år (!!) har jag drömt om att få resa med mina barn till Gambia. I 17 år har jag velat visa mina barn det Gambia som jag älskar, det Gambia som har format en stor del av mitt liv   och som gör att jag kan känna ”hemlängtan” till ett land som aldrig varit mitt land på riktigt!

Det är en månad kvar nu ungefär. En månad och jag kan egentligen inte riktigt tro att jag verkligen är på väg. Jag tror inte jag kommer tro det förrän jag sätter ner mina fötter på Afrikas mark. Tills jag känner dofterna jag känner så väl. Tills jag känner värmen   och solens strålar i mitt ansikte.

Isatou 16

Den enda ”smolken i bägaren” är att jag inte har möjlighet att ta med mig min yngsta dotter Isa. Men jag har inte riktigt gett upp ännu. Vi har hittat billigare biljetter nu och om de sjunker ännu lite till och om de inte tar slut, så kanske, kanske, vi kan skramla, jag och döttrarna…

Nåja, vi får se, jag hoppas fortfarande, även om jag känner mig väldigt tveksam till att vi får till det. För övrigt är jag säker på att vi kommer att ha en fantastisk resa. Flera av barnens kompisar ska också följa med så vi blir ganska många. Alla förberedelser är så roliga för att man vet att det kommer att komma något gott ut av det hela!

Binta 20

Härom dagen var Binta hemma på besök och vi höll på att prata:

Binta: Var är Jai?

Jag: Jag tror hon är med Emma.

Binta: Vilken Emma?

Jag: Alltså Emma som ska följa med till Gambia.

Mabou: Ja, alltså blondinen…

Ibland har han så roliga inflikningar i samtal och uttryck att det är svårt att hålla sig för skratt. Han blir för övrigt den enda killen som hänger med på resan, men jag gissar att han dels inte har så mycket emot det och dels att vi kommer att träffa killar på resan. Mitt och Mabou ´s problem blir nog snarare hur vi ska lyckas hålla alla killar på avstånd, med så många unga, snygga tjejer med oss. Blondiner och brunetter, lugna tjejer och vilda, glada tjejer och ledsna…

Mabou kanske blir min bästa vapendragare på den här resan? Jag och Mabou mot världen, liksom…

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

16 reaktion på “Jag och Mabou mot världen…

  1. Oh vad du är värd denna resa!

    Hoppas ni får till det med Isa – vore väl underbart om det gick så hon kan följa med!

    Jag vet vad du menar med dofterna – gör även du små bilder i huvudet? ser olika saker framför dig som ”ska” bli på resan?

    Om tre o en halv månad är det min tur….

  2. Ã…, det låter så härligt med din och barnens resa! Verkligen nåt att se fram emot! Och du är värd den, det är jag alldeles säker på! Hoppas du får ner biljettpriset så din yngsta tjej kan följa med också.

  3. Håller tummarna att Isatou också kan åka med! Själv åker jag också till Afrika om en månad, för första gången..till Tanzania. Känns som en drööm!…

  4. Bim HD: Jag önskar, även om det inte känns så troligt just nu, tyvärr…!

    Görel: Tack! Ja, det hoppas jag med… Ja, jag ser också bilder! Kan knappt sova på nätterna då jag bara ligger och ser dessa bilder framför mig… 🙂

    Gun: Tack, det hoppas jag med! Jag läste ditt svar och tyckte det var bra. Jag har lagt ut inlägget ändå. 😉

    Tofflan: Ja, det hoppas jag med! Det ska bli toppen att åka i alla fall! 🙂

    Soulsister: Eller hur?!! 😀

    Ludmilla: Ja, äntligen, äntligen är det inte bara en diffus dröm! 🙂

    ante: Haha, ja, jag lär ju få det jag gör! Tur att du inte är med i alla fall, då hade väl du tvingat på alla tjejerna typ burka eller kyskhetsbälte eller nåt…! 😉

    Pascale: Ja, jag håller också tummarna, även om jag börjar förlora hoppet något nu… Toppen med Tz, jag är säker på att det blir en riktig drömresa! 🙂

    Gullan: Jag hoppas det, för jag kan knappt hålla mig längre! Kram tillbaka! ♥

  5. Och jag som ska resa dit för första gången…det är pirrigt vill jag lova. Jag har ju nästan ingen aning om vad som väntar mig. Tur att jag vet VEM som väntar mig och jättetur att det är fullt av folk som jag tycker att jag känner på dit resan! Kram

  6. Pingback: Det går upp och det går ner…

  7. Pingback: Dagens ICA

  8. Pingback: Inte för att jag räknar…

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

  1. […] lägga ihop pengar för att hon ska kunna följa med på vår resa. Jag håller tummarna, men jag vågar fortfarande inte tro något förrän jag väl sitter på planet och ser vilka av mina barn jag har omkring […]

  2. Dagens ICA skriver:

    […] semester (det känns som jag har ett helt liv framför mig!) och dessutom har jag fått tag på en biljett till Isa till Gambia, så nu kan HELA familjen göra sitt livs första utlandssemester(!!) och vi har bestämt oss för […]

  3. […] Den kommande resan håller på att ta knäcken på mig. Jag sover knappt en blund om nätterna, trots att jag är super-duper trött. Jag ligger och drömmer, planerar, funderar… […]