Pappas första mobil (Bild)

IMAG0070

Vi skulle lassa en massa ved…

IMAG0065

Precis efter den här bilden togs, råkade jag sikta lite fel och kastade ett vedträ rakt på pappa. Sikta har aldrig varit min starka sida…

Jag har ju berättat om att jag var i de Värmländska skogarna i helgen. Jag och brorsan var där och hjälpte vår pappa att flytta tillbaka till Uppsala. Det var en helg som ägnades mest åt att packa, packa, packa!

Jag fick lappsjuka redan på vägen dit. Inte nog med att det är mitt ute i skogen, det ligger liksom i ingenting. Jag är ju Norrlänning själv och van vid lite “obygd” sedan min tonårstid när jag bodde på landet i Norrland (Bodde i en liten håla som heter Söråker, under 4 år). Men när jag kommer upp till Norr får jag inte lappsjuka på samma sätt. Inte om jag bara stannar en helg i alla fall.

I Värmland får jag lappsjuka. På riktigt. Det är bara träd, träd och träd. När man slutligen träffar en endaste människa så snackar de så jag inte har en aning om vad de säger.

Jag har lite koll på dialekter. Jag brukar inte ha några större problem att förstå dialekter. Dessutom så tycker jag att det är vackert med dialekter. Men Värmländska… Allvarligt. Jag fattar Norska bättre!

Men så är det. Jag fattar inte ett ord. Eller jo, ett ord kanske. I en längre diskussion uppfattade jag faktiskt ordet “barfota”.

Vi gjorde i alla fall ett effektivt jobb på en helg. Städade ut ett helt hus. Min pappa är en sådan som sparar på allt. Precis allt.

IMAG0072

Jag packade i glas och jag ljuger inte om jag säger att det var minst 10 olika sorters glas. Jag tror inte jag sett pappa använda andra glas än vardagsglasen. Möjligen för flera år sedan…

IMAG0074

Som sagt, min pappa gillar att spara på allt. Det här var hans första mobiltelefon. Den var tung som bara den, till och med luren var tung. Jag minns att han hade den stående i bilen. Men jag minns också att jag har en annan bror som hade en likadan. Den bar han omkring på. I sin ryggsäck. Haha… Allt var faktiskt inte bättre förr!!

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

16 svar på ”Pappas första mobil (Bild)

  1. Jag gillar dialekter jättemycket, det är en av de roliga sakerna med att vara telefonist på ett ställe dit det rings från hela Sverige. En mycket knepig sådan att förstå är när en person med ursprung i Vietnam pratar med mycket brytning och dessutom den skånska som pratas i Malmö!!!!

    Såna samtal tar tid!

  2. Ha, ha !!!
    Ett sånt där åbäke hade vi också.
    Rysligt behändigt tyckte man då… =D
    Värmländska tycker jag är en mysig dialekt, men kan hålla med om att det kan vara lite svårt att begripa. – Allra helst om man hamnar i skogarna nära norska gränsen. – Då är det faktiskt enklare att begripa sig på de som bor någon kilometer in i Norge.
    Lustigt ändå att man talar så pass olika, fast man bara bor med några kilometers avstånd på varsin sida gränsen.
    Man skulle ju kunna tro att man skulle prata någon sorts ”svorska” där i gränslandet, men så är det ju ändå inte. =)

  3. Jag jobbade på hotell då när de där ”mobiltelefonerna” började bli populära! Det var jätteroligt att se olika säljare komma för att checka in på kvällarna med väska i ena handen och tegelsten i den andra! Hahaha! Endel såg lite besvikna ut om de upptäckte en till med sån telefon, de ville väl vara ensamma med nymodigheten.

    Din pappa kanske skulle haft hjälm på sig när du kastade vedträn! 😉
    Min pappa är också en samlare, så du kan ju tänka dig när mina föräldrar skulle flytta från huset de bott i under typ 40 år in till en trerumslägenhet i stan! Det blev många vändor till tippen, till olika second handställen och så fick min syster och jag ständiga förfrågningar om ”är det här något du vill ha”… Trots en liten oro från pappas sida – mamma är en slängare och var bara glad att bli av med saker – har han faktiskt inte saknat en pryl sen flytten.

  4. *surar**sparkar med foten i gruset* Värmländskan som är så vacker och uttrycksfull.

    Jag är inflyttat till Karlstad för 24 år sedan. Stannar gärna kvar här för jag gillar verkligen värmländskan och då pratar jag dialekterna från urskogarna. Jag förstår knappt ett ord, men jag gillar det. Måste man förstå allt som sägs verbalt?
    Det verbala språket är bara 20 % av vårt totala språk…

  5. Jag har själv svårt med dialekter. Tycker det är jättejobbigt när jag inte förstår vad folk säger och vi ändå är från samma land. Tycker det blir jättepinsamt! Min kompis hälsade på mig sedan hon flyttat till Borlänge. Med sig hade hon sin nya pojkvän. Jag förstod nästan inget av det han sa. Jag satt jättekoncentrerat och tittade på hans mun. Han tyckte nog jag var underlig 🙂 Mamma hade en granne från Karlstad…förstod absolut ingenting. Jag ska nog inte åka till Värmland.

  6. Veronika: Haha. Nej, särskilt om ingen hade samma abonnemang som en själv, vilket typ ingen hade! 🙂

    mariebrima: Jo, han stod och ojjade sig en stund och jag bad om ursäkt typ 100 gånger, sedan var han okej igen! 😉

    LiLo: Ja, dialekter är jättekul. Men, som sagt, inte alltid så lätt att förstå dem!

    Karin: Ja, det är ju roligast av allt, att man tyckte det var så ”praktiskt”. Haha…

    Jag har också funderat på det där med att det borde ligga närmre Norskan, men samtidigt så tycker jag det är fler Norrländska ord som är lika Norskan, än Värmländskan. Eller… det kanske är jättelikt, eftersom jag ändå inte förstår orden? 😀

    Yvonne: Vilken rolig syn! 🙂 Jo, eller snarare skulle han ha armbågsskydd, för det var på armbågen jag träffade! Ja, dessa samlare…

    Ludmilla: Jo, han var modernare förr, på något underligt vis…! 🙂

    Ingrid: Inte behöver du sura och sparka grus. Det handlar nog inte om Värmland, det handlar nog mer om mig. Något ont om Värmlänningar vågar jag inte säga, eftersom syrran o hennes familj bor där. Men att det är svårt att förstå sig på deras dialekt, kan jag inte förneka. (Nu säger pappa att den dialekt de har där i Ekshärad dessutom är känd för att vara extra svår att förstå, samtidigt säker han också att de som pratade med mig, ansträngde sig för att jag skulle fatta. Haha… Som sagt, jag förstod i alla fall ordet barfota!) 😀

    Hanna Forsberg: Tack! En bra artikel tycker jag! Tack för tipset! 🙂

    Britt: Nej, du ska nog INTE åka till Värmland, haha… Särskilt inte till Ekshärad då. Jag tycker också det är pinsamt. Jag har försökt med att läsa på läpparna, försöka tolka alla ord, men numera bara nickar jag och ler och hoppas det inte är på helt fel ställe! 🙂

  7. Ha, ha !!!
    Nej, men jag håller med dig !
    I norrländska dialekter finns mycket fler likheter med norskan än i värmländskan.
    Fast nog kan det vara svårt att begripa en del norrländska också…
    Brukade vara i Ljungdalen i Härjedalen förr, och när de började prata med varandra fattade man inte ett skit !!! =D
    Tur att de kunde ”svenska” också, så jag begrep när de pratade med mig… ;P

  8. Pingback: Bättre sent än aldrig!

  9. Pingback: Radiokåseri: Jag blir aldrig en lantis

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. […] Pappas första mobil (Bild) […]

  2. […] förra kåseriet sändes förra-förra Tisdagen och handlade om när jag var i Värmland och hjälpte min pappa flytta tillbaka till Uppsala, som ni kanske […]