Reseberättelse Del 11

Om du inte läst de tidigare delarna, så kan du göra det om du klickar på dessa länkar:

Reseberättelse Del 1

Reseberättelse Del 2

Reseberättelse Del 3

Reseberättelse Del 4

Reseberättelse Del 5

Reseberättelse Del 6

Reseberättelse Del 7

Reseberättelse Del 8

Reseberättelse Del 9

Reseberättelse Del 10

Den här dagen började vi med att hämta upp F i hennes hem i Bakau. Som jag skrivit tidigare så retade tjejerna henne väldigt mycket för att hon valt att tillbringa natten med sin man… Därefter mötte vi upp farbror Siaka som också befann sig i Bakau.

Efter att ha förlorat numret till min toma/namne, lilla Fatou, så hade jag äntligen fått tag på det igen. Vi åkte till Kanifing och besökte henne och därefter tog vi med henne till stranden. Hon var lite blyg i början, men inte så mycket. Hon var mest blyg för att visa sina framtänder, eller framför allt avsaknaden av framtänder… Hon hade nämligen tappat dem och vågade inte skratta med öppen mun, för att gluggen skulle synas.

Bild 1152

Lilla Fatou och Binta

Bild 1155

Här ser man tydligt hur lilla Fatou kämpar för att inte gluggen ska synas, trots att hon är full av skratt…

Nåja, på väg från Kanifing, så passerade vi en sandig väg som det var rätt mycket snår runt omkring. Vad får vi syn på mellan snåren om inte Kankuran igen…

CIMG7196

Kankuran på museet var mindre skräckinjagande än den riktiga…

Den här gången blev barnen ännu räddare, tror jag, eftersom de nu fått reda på att Kankuran verkligen kan skada någon med sina machetes, trots att det var dagtid och vi satt i en bil.

Vi satt i en sån här stor jeep med tre säten. Jag hörde först hur Mabou skrek: ”Kankuran”.

Eftersom han skrikit det ganska många gånger vid det här laget, så tog nog ingen honom på riktigt allvar. Men när vi tittade ut bland buskaget så var det verkligen Kankuran.

Någon i bilen bad chauffören backa och det gjorde han.

Han kom rakt emot oss…

Jag tog fram kameran, för jag kände mig rätt skyddad där i bilen, men jag vet ju att man inte får fota Kankuran, så jag vågade inte fota, utan ångrade mig och la ner kameran.

Kankuran kom emot oss och några i bilen började skrika: ”Drive! Drive the car! Go! Go now!”

Men vår chaufför stod kvar. Binta och Mabou började gråta i baksätet och jag tror även någon annan gjorde det…

Jag tittade på lilla Fatou och såg på hennes ögon att hon var helt livrädd. Jag försökte få de andra att lugna ner sig, men det var helt omöjligt och alla skrek nu helt hysteriskt.

Till slut var Kankuran riktigt nära bilen. Bara någon meter i från. Då skrek Hareg, halvt hysteriskt: ”DRIVE THE FUCKING CAAAR!!” och äntligen, äntligen satte chauffören foten på gaspedalen och körde iväg.

Alla fortsatte gråta och skrika en stund till i bilen. När vi kört ett bra tag, typ 40 meter vände jag mig om och kollade ut och såg att Kankuran faktiskt fortfarande sprang efter bilen, viftandes med sina machetes…

Lite lätt chockade åkte vi så till hotell Senegambia. Det är ganska praktiskt att bada där då man enkelt kan bada både pool och i havet.

Bild 1161

Framme på hotell Senegambia

Bild 1166

En liten apa kom också på besök till oss

Bild 1167

Bild 1168

Lilla Fatou och Mabou busar i duschen

Bild 1165

Mabou och lilla Fatou i barnpoolen

Bild 1176

Demba, F och en kille till körde lite pingisturnering. Musa och Jai tittar på.

Bild 1177

F har åkt ur turneringen och kollar nu, tillsammans med Isa, vem som ska vinna?

Bild 1178

Barnen fick göra sandtavlor med sina namn på

Bild 1189

Hareg och lilla Fatou i havet. De andra i bakgrunden.

Bild 1198

F med Babucarr som kom och höll oss sällskap en stund.

Bild 1208

Tomten var på besök på hotellet. Ganska märkligt att se juldekorationer i 40 graders värme…

Vi var ganska länge på hotell Senegambia, med undantag för ett litet avbrott när vi gick till Yasmina ´s och käkade.

Bild 1214

Bröderna Sam och Siaka på Yasminas

Bild 1217

Lilla Fatou visar sin sandtavla för Sam.

Medan vi käkade så blev lilla Fatou och Mabou ovänner. Efter det gjorde han allt för att inte acceptera henne, trots att det ju också är hans kusin.

Bild 1220

Tillbaka på hotellet. En färsk ananasdrink tackar man inte nej till i värmen…

Bild 1225

Lilla F sitter och käkar upp lite av maten hon fick med sig från restaurangen, som hon inte orkade äta upp där…

Bild 1228

Lilla F ”fajtas” med Hareg. Hon fick syn på Hareg ´s tung-piercing och började kasta skor och tofflor på henne…

Därefter skjutsade vi hem min namne igen och sedan åkte vi till ett Internetcafé i Senegambia. Det var andra gången jag satte mig vid en dator i Gambia, men första gången jag medvetet sökte upp en. Internet kändes inte särskilt prioriterat på vår resa och det var rätt skönt att vara nästan helt ”nedkopplad” från nätet under två veckor.

När vi ganska sent åkte hem så åkte Hareg och Binta med Siaka till Banjul. De skulle fixa med körkortsgrejer till Binta och sedan skulle de ut, så Hareg och Binta skulle sova på Easy Time.

Ännu en dag var till ända.

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

14 reaktion på “Reseberättelse Del 11

  1. mariebrima: Ja och dessutom så var han oftast det enda barnet också, så kanske handlade osämjan med kusinen lite om konkurrensen också?

    Josefine: Ja, det är lite svårt att förklara. Det är en kulturell grej. Vad jag fattar så är det mest kvinnor han jagar och ja, han kan vara farlig, eftersom han får skada. Sägnerna är många och vad som stämmer och inte stämmer vågar jag inte säga… Det lilla jag vet om honom har jag skrivit om i inlägget jag länkar till ovan. Nämligen detta:

    http://fatou.se/2009/12/30/reseberattelse-del-6/

  2. Jag tycker också att det här med Kankuran är himla intressant, hade inte hört talas om honom innan du berättade om honom här på bloggen. Men jag förstår inte riktigt… Är det liksom vem som helst som kan klä ut sig till Kankuran och springa runt och va elak mot folk, eller vaddå? Jag har försökt hitta info på nätet men det var ju lättare sagt än gjort.. 🙁

    Och på tal om nåt helt annat så är ju Demba bara så vansinnigt snygg! 😉

  3. Ja det har jag läst men det fick mig inte att bli helt klok iaf, frågor som, är det en utklädd man i dräkt,fjädrar eller blad? Får han döda folk? Varför finns han, finns det fler? Vad är hans syfte? Ã…r det en utklädd person som klär ut sig ibland och skrämmer folk bara för att? Och sedan går hem till familjen som vanligt? Ja jag har många frågor men det är för att detta tyckte jag var väldigt intressant och vill veta mer om=)

  4. Zandrah: Det finns vissa som klär ut sig till Kankuran. Just Kankuran är en Mandinka-tradition. Ingen får veta vem som är Kankuran. En del säger att han går ut för att skrämma kvinnor. Om en kvinna ser honom så måste han jaga henne eller på något sätt ”skada” henne. Han får inte döda någon och vissa säger att han tidigare, förr i tiden även kunde flyga. Det finns Kankuran som kommer till fester och dansar och som man lämnar pengar till och så finns det dessa som sägs ha kontakt med andar och att han jagar ”onda” människor. Om man är ”god” så behöver man alltså inte vara rädd. Ã… andra sidan har inte jag sett någon som vågar chansa… Så det tycks vara så att de flesta kvinnor är rädda och springer, men inte männen, eftersom han låter dem vara ifred. Ã… andra sidan så sa folk till oss att han inte får skada turister, å andra sidan hade jag inga funderingar på att stanna och kolla om han skulle låta bli att skada mig för att jag var turist…

    Jag hittade tyvärr inte heller så mycket info på nätet om Kankuran… Han är ju en gammal tradition som det inte talas så högt om…

    Haha, ja, Demba är en snygging, det förstod vi snabbt med tanke på alla tjejer som jagar honom… Han kommer hem till Göteborg om någon månad igen, så då får du åka dit och flirta in dig. Haha…

    Josefine: Det är en utklädd person och det är typ blad eller torrt gräs han är klädd i. Det finns lite olika, men det sägs att det enda Kankuran är rädd för är elden och det kan man ju förstå av hans klädnad… Han får inte döda folk, men skada dem. Inte så mycket dock, gissar jag. Jag vet inte vad kriterierna är för att ”få” bli Kankuran, men vem det är hålls hemligt och det sägs att ingen vet vem det är. Hans uppenbarelse har med andar att göra och att driva ut onda andar ur folk, som jag fattar. Jag förstår att många tycker det är intressant, för det tyckte vi med, men det är svårt att få några klara svar, då mycket av mystiken runt honom bygger på att ingen har några klara svar eller vet hans exakta syfte…

    Om någon har mer info om Kankuran så tar vi alla tacksamt emot det i bloggen i en kommentar eller i ett mail till mig: tonarsmorsa@gmail.com

    Hoppas du fick något vettigt svar Josefine, även om jag inte har så mycket info att dela med mig av…

    Här hittade jag lite olika info om lite olika sorters Kankuran, som kanske kan stilla nyfikenheten något?

    http://froots.net/phpBB2/viewtopic.php?t=4119

    Hoppas det är till någon hjälp!

  5. Här hittade jag lite mer info och sägner om Kankuran. Enligt nedanstående länk, sägs att om en kvinna som inte kan bli gravid, blir slagen av Kankuran så kommer hon att bli gravid innan hon nästa gång kommer att se en Kankuran. Ja, han verkar även övervaka och beskydda pojkar som blir omskurna. Som jag nämnde tidigare; det verkar som om sägnerna runt Kankuran är nästan lika många som antalet hushåll i Gambia… Här kan ni läsa lite mer om Kankuran:

    http://www.wwenglish.com/en/voa/stan/2007/09/2007090820424.htm

  6. Tack för ditt svar, nu fick jag lite mer klarhet. Jätteintressant verkligen! Det här ska jag försöka forska vidare i. 🙂
    Beträffande Demba så är det nog bäst jag håller mig här hemma i Karlshamn. Tror inte min kille skulle uppskatta om jag satte av efter Demba, hehe… 😉

  7. Pingback: Reseberättelse Del 12

  8. Pingback: Reseberättelse Del 13

  9. Pingback: Reseberättelse Del 14

  10. Pingback: Reseberättelse Del 16 (Sista delen)

  11. Pingback: Reseberättelse Del 15 | Tonårsmorsa – Fatou

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

  1. […] Reseberättelse Del 11 […]

  2. […] Reseberättelse Del 11 […]

  3. […] Reseberättelse Del 11 […]

  4. […] Reseberättelse Del 11 […]