Barnbok för mörkhyade

Anna Munyua tröttnade på att nästan inga barnboksfigurer var mörkhyade och skrev därför en egen barnbok. Jag tror att det finns många, många barn i dagens Sverige som känner igen sig i det. Just det där med att inte kunna identifiera sig utseendemässigt med barnboksfigurer.

Vi behöver förstås blonda och blåögda Emil och Bullerbybarnen, men vi behöver även andra barnboksfigurer. Jag tror vi är rätt många som är nöjda med Anna ´s bokskriveri just nu.

Jag är inte så naiv att jag tror att rasism försvinner för att vissa barnböcker år en huvudperson som är mörkhyad, men jag tror det är viktigt för alla barn att känna igen sig ibland. Jag tror också att det är särskilt viktigt när man som barn ”sticker ut” och det finns fler som inte ser ut som än själv, än de som gör det!

Anna Munyua slår också fast att det är viktigt att de mörkhyade som faktiskt finns i barnböckerna kan vara ”riktiga Svensson” och inte bara flyktingar, föräldralösa, där man problematiserat just inflytten till Sverige etc. Trots att det finns väldigt många mörkhyade barn idag som aldrig ”kommit” till Sverige, utan som varit en del av Sverige i hela sina små liv.

Idag är det många, många barn som lever med en eller båda föräldrarna från ett annat land, men som ändå växt upp under helt svenska förhållanden och är eller uppfattar sig som lika mycket Svenska som vem som helst. Det är skönt att dessa barn äntligen får en bok att läsa där de kan få vara just Svenska barn, även om hårfärg, ögonfärg och hudfärg är mörkare än de flesta barn i vårt land.

Vi behöver Pippi Långstrump, Madicken, Emil i Lönneberga och vi behöver Alfons Åberg, men vi behöver också boken om Melvin och precis som Daniel Pernikliski skriver, så behöver vi fler såna. Men jag efterlyser också böcker med barn som har ett funktionshinder, utan att det är just funktionshindret som centraliseras.

Eva Susso har skrivit en hel del barnböcker om barn med Gambianskt ursprung som inte problematiserar ursprunget. Bland annat den passande (för min blogg) Binta Dansar, som Eva skickade hem till mig för länge sedan, när hon nyss skrivit boken och såg att jag faktiskt ”har en” Binta som dessutom dansar.

Eva har skrivit många böcker och av de jag har läst så är nog Rita i Kudang min favorit!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

15 reaktion på “Barnbok för mörkhyade

  1. Du har så rätt! Vad jag har letat efter barnböcker i mina dar där barnen skulle se ut som mina,med en förälder från Europa och den andra från Afrika, men som lever i Sverige och identifierar sig själva främst som svenskar.Inte lätt.
    Det behövs också fler böcker om barn med familjer som ser ut på helt andra sätt än den gamla kärnfamiljen,utan att just göra familjekonstellationen till det centrala.

    Btw, vilken intressant blogg du har!

  2. Ville bara säga att Häxan har överlämnat den andra boken idag! Hoppas det är OK om det blir långlån – ska ju ner till mamma nästa vecka och flytta och stanna där ett par veckor…
    TACK!

  3. Det finns en bok som handlar om flickan Emma som hälsar på sin pappa i Gambia. (komer inte ihåg författarinnans namn)
    Jag köpte upp hela lagret på Ã…hléns för fem år sedan och delade ut i bekantskapskretsen 🙂
    Den tar upp Emmas känslor och längtan efter sin pappa och svartsjukan mot pappas nya fru i Gambia och hur det är att leva med skilda föräldrar och en pappa som man nästan aldrig träffar.
    – Det går ju inte att förneka att de flesta mixedraced barn lever med skilda föräldrar.
    Slutsatsen som bokens Emma kommer fram till är att familjer kan se ut på olika sätt -inget sätt är mer rätt eller fel.

    Jag har även för mig att Eva Susso har skrivit en serie med läsa-själv-böcker för typ mellanstadiebarn som handlar om en kille som är svensk/gambian. Jag måste googla och se om jag minns rätt…
    Jag lånade dem på bibblan och läste för mig själv när sonen var liten 🙂 Men snart kanske de skulle passa för våra pojkar. Om ett par år eller så 🙂

    Sen tycker jag som du att det skulle finnas barnböcker med handikappade huvudkaraktärer. Jag har inte läst nån sån bok vad jag kan minnas.

  4. alltså mixedrace svensk/ afrikan… annars vet jag inte hur skillsmässostatistiken ser ut. Många svenska män har ju thailändska fruar… Race förresten, jag gillar inte den termen (på svenska är den omöjlig) men mulatt låter som en kaffesort eller nåt.

  5. Mariebrima:
    Låter intressant med boken du berätter om med. Ja det behövs ju båda sortens böcker. Tycker det blir färre o färre barn i Sverige med blont hår o blå ögon. Tänker på när jag går på öppna förskolan. Så många barn med bruna ögon med en utlänsk förälder eller kanske en förälder som själv är halv svensk o halvt utlänskt påbrå. Så barnboksförfattarna borde verkligen börja spegla verkligheten lite mer

  6. Sofie:
    Min son sa en dag att ´det är knäppt att det är nästan inga bruna i tecknade serier på tv, eller om det är nån brun, så är det bara 1 brun person och resten vita ´
    och så tyckte han att det var dumt för,
    ´det finns ju fler bruna än vita! ´

    – och i hans skola så är det ju så.
    precis som i resten av världen 🙂

  7. Fantastiskt att det finns visionärer som gör slag i saken. För oj vad vi behöver mer mångfald i vårt samhälle.

    Även i min barnbok har jag tänkt mig en blandning av karaktärer. Ã…h vad nervös jag blev nu 🙂

  8. Melvin Viktigast i Världen är en mycket härlig barnbok. Visst är Melvins utseende betydelsefullt men boken har även en mängd små budskap och finurligheter som gör att små barn gärna vill höra den läsas den om och om igen. Och föräldrar känner igen sig i den vardag som beskrivs. Som någon sa: ”Är det min familj hon skriver om?”

  9. Hejsan! Sökte på barnböcker om handikapp men hittade inget men hamnade här, vilket jag är glad för. 🙂 Bra ämne, spciellt detta om barnböcker för mörkhyade. Alla är inte stöpta i samma form och det är ju viktigt att visa på.
    Jag håller på eller börjar vara klar så smått med att skriva en barnbok om handikapp. Det handlar dock om funktionshindrade föräldrar, vilket jag själv är. Jag har saknat sådana böcker.

    Lycka till med bloggandet! Det verkar vara en kanonblogg så hit lär jag komma tillbaka! 🙂
    *Kramis*

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

No Trackbacks.