Jag och Jai
Igår kväll när jag kom hem. Sent som bara den. Då satt min mellandotter Jai (19) och väntade på mig. Vi har inte varit på ”speaking terms” på ett tag, så att säga…
Men nu har vi pratat ut. Och jag blev grattad i förskott på morsdag med fina presenter och nu känns allt så mycket, mycket bättre!
Kommunikation är nästan alltid bättre n tystnad! ”Reda ut” är alltid bättre än att ”tiga ihjäl”! Lite lättare blev det i hjärtat! ♥
Läs även andra bloggares åsikter om konflikt, kommunikation, tonåringar, tonårsmorsa,
Vad skönt för dig, ha en trevlig helg!
PS. ”Honom vill jag vara vän med för han har bävertänder precis som jag”
Min son är ju vän med din son på fb och det var hans gillande replik när jag visade Mabous bild.
I sonens värld är bävrar fantastiska fascinerande varelser med simhud och paddelsvans.
”Om det är så att man föds igen som ett djur skulle jag nog bli en bäver. På grund av mina bäverliknande tänder…”
Han pratar så, min son.
mariebrima: Ja, det är verkligen skönt att ha rett ut allt!
Haha… vilken rolig kommentar. Tyvärr tror jag inte Mabou ser det ”roliga” i bävertänder, då hans systrar är väldigt snabba på att reta honom för dem. Tänderna är ärvda från mig och min mamma hävdar att jag fått dem som straff då jag hade en två år äldre kompis som barn och när hennes tänder växte ut efter att ha tappat mjölktänderna, så retade jag tydligen henne och kallade henne för ”kaninen” och försökte härma hennes utåtstående, stora tänder. När jag så själv tappade mina mjölktänder och de nya växte ut, så var de typ dubbelt så stora som ”kaninens”. Så min mamma säger alltså att det blev mitt straff.
Min favoritgrimas är dessutom nu en parodi på mig själv och mina egna stora framtänder. Men den vågar jag bara göra framför mina barn och då säger de med avsmak: ”Fy faaan vad ful du är när du gör så där!” Utom Binta som aldrig tycker något är pinsamt. Hon kan säga framför folk: ”Snälla mamma! Kaaan du inte göra kaninen?”
Och NEJ, jag tänker INTE bjuda er på det i bloggen! 😉