Att jag är väldigt förtjust i reggae är det nog ingen som ifrågasätter. Jag har mer eller mindre växt upp med musiken och jag tycker mycket om en hel del av kulturen runt omkring.

Men. Jag är också helt emot droger av alla de slag. Drogdebatten i samband med reggaefestivalen är massiv. Själv blir jag rätt förvånad när jag spenderar så mycket tid där och ändå ser så lite av alla de droger som diskuteras, när jag faktiskt är på plats!

Alla de människor runt omkring mig är också emot droger, även om de allra flesta tycker om reggae. Att det finns en glorifiering runt droger inom reggae är välkänt och det är ett trist budskap som jag själv inte kan stå bakom på något sätt. Som mamma tycker jag den är särskilt trist! Jag fick ett meddelande på facebook för ett tag sedan från en annan mamma som också tycker om reggae och som varit på en konsert, men som liksom jag blev väldigt störd av detta drogbudskap!

Jag läste en recension i UNT om artisten Gentleman. Den var bra. Det som jag blev ännu gladare av var att läsa den första kommentaren till artikeln. Så här hade skribenten skrivit:

”Bra musik men bortrökt förnuft? Jag är en storälskare av reggae, och har varit det se ´n 1975 då jag hörde Marley i No Woman No Cry. Jag har också med intresse kollat in RasTafari med dess positiva budskap av ”oneness”, samt försvarat de ”dreadlockade lejonen” ett otal gånger mot fördomsfulla attityder. Men återigen blir jag ledsen i min själ när jag på festivalens första kväll hör Gentleman (som för övrigt gör kanonbra musik) peppa publiken att ta fram cannabisen och börja röka. Han kritiserar, som ett rastamantra, polisen eller Babylon för att trycka ner reggaefolket med skrämseltaktik. Om man som musiker är beroende av konsertgager och plattförsäljning för livsuppehället, måste man väl vara lite lyhörd för omgivningen man arbetar i? Jag kan skriva mycket positivt om reggae en annan gång men- Babylon finns i oss alla.”

Jag kan inte annat än hålla med! Jag såg den konserten och en del andra där artisterna faktiskt uppmuntrade publiken att röka på. Som mamma gjorde det mig riktigt förbannad. Om Gentleman eller i stort sett vilken artist som helst vill sitta hemma och röka på och ta sina risker själv, så fine with me. Låt dem göra det. De är vuxna människor som får ta sina egna konsekvenser av sina egna liv och handlande. Men jag vet INGEN förälder, inte ens de som själva använder droger, som skulle UPPMUNTRA sina egna barn och ungdomar att börja röka på, så SÄG FÖR FASEN INTE TILL MINA BARN ATT GÖRA DET DÃ…!

Ã… andra sidan tror jag inte det är något specifikt för reggae just. Många artister har förskönat droganvändning i sina texter och på scenen. Rock and Roll och många andra musikstilar har alltid förknippats med droger och drogkultur.

Det finns ju flera aspekter på det hela. Men en av dem är ju också att man med väldigt stor sannolikhet kan åka fast för polisen under festivalen, då insatserna mot just droger är massivt. Förutom de risker man tar med att själv fastna i ett missbruk, så riskerar man även böter och att hamna i polisens straffregister. Det är kanske inte vad vi önskar våra 15-åriga ungdomar?

I år talar man om ett trendbrott på festivalen. Det har varit färre droger men något mer alkohol. Och ja, det skulle jag nog vilja instämma i. Jag kände ingen hasch-rök någonstans, däremot upplevde jag något mer fylla, även om den också är minimal vid reggaefestivalen jämfört med många andra festivaler.

En negativ baksida av den massiva drogbekämpningen tidigare år är dock att flertal personer, särskilt ungdomar låter bli att gå på festivalen då de tidigare år känt sig trakasserade av polisen. Framför allt sedan förr-förra året då kritiken mot polisen och deras metoder var massiv. Nu menar jag ungdomar som själva inte använder droger, utan som blivit intagna för provtagning. Ungdomar som vittnat om hur de blivit nedtryckta i leran och rejält uppskakade av polisers ingripande. Svaret på deras prover har kommit tillbaka rena, men det hjälper ju inte så mycket när de upplevt sig trakasserade, nertryckta i leran och ibland med familjer inkopplade. (Man kan ju själv föreställa sig uppståndelsen när föräldrar får veta att deras barn är misstänkta för narkotikabruk).

Även om de inte har använt droger så är ju säkerligen festivalen förstörd för dessa ungdomar i alla fall. Att då ha lagt ut nästan 1500 spänn som ju är ganska mycket pengar för de flesta ungdomar, är självklart inte roligt. Så jag hörde talas om ganska mycket ungdomar som helt enkelt hoppade över festivalen i år, då de inte tyckte att det var värt det. Detta innebär i förlängningen att det försvinner en hel del intäkter för arrangörerna, vilket i sin tur gör att det är större risk att de får lägga ner festivalen, då den kan riskera att gå i konkurs, vilket ju två andra festivaler i Sverige har fått göra denna sommar…!

Jag har inga klara svar. Men självklart funderar jag en del. Jag är mamma till fyra barn och jag är liksom alla andra föräldrar rädd att mina barn ska hamna i ett missbruk. Jag konstaterar med lättnad hur mina egna barn inte blivit utsatta för något obehagligt under någon av de 10 reggaefestivaler som nu passerat. Jag är glad över att polisen har insatser på festivalen mot droger. Men frågan är om man inte har gått lite för långt i dessa insatser tidigare år? I år har det varit dämpat. De flesta poliser jag såg gick lugnt omkring tillsammans och såg rätt uttråkade ut. Många med en kaffekopp i handen… Ändå är det relativt många som har misstänkts för narkotikabrott. Kan det ha att göra med att polisen blivit bättre på att hitta de som verkligen använt narkotika, eller vad?

Jag tror att anledningen till att droganvändandet tycks ha minskat är polisens förtjänst, samtidigt skulle det vara intressant att veta hur många som faktiskt avstått att komma på festivalen av rädsla för just polisens ingripanden?

Bloggat om festivalen 2008, när polisen fick massiv kritik för sitt agerande under festivalen:

• Kanske inte riktigt hela sanningen…
• SPEAK UP!
• Är det så här polisen vill visa sin makt för våra ungdomar?

Uppmärksammad uppsats från 2009 om URF kan du läsa mer om HÄR!

Sammanfattningsvis om denna debatt skulle jag vilja säga:

Självklart ska vi ha polisinsatser mot narkotika på stora evenemang där många ungdomar rör sig. Det sämsta man kan göra för reggae och festivalen är att åka till URF och röka på. Det sämsta artister kan göra för reggae och ungdomar är att uppmuntra till att börja röka på. Det bästa en förälder kan göra är att själv åka till festivalen med sina ungdomar och vara på plats för att se med egna ögon hur ens ungdomar uppför sig och hur det faktiskt är på festivalen. Det bästa vi kan göra för oss själva, med eller utan festival är att ge fan i alla droger!!

Vi är många, många som älskar reggae och gärna går på festivaler och konserter, men som är helt emot droger!!

Läs även andra bloggares åsikter om uppsala reggaefestival, urf, 2010, droger, missbruk, polis, kritik, debatt, ungdomar,