I går kväll när jag arbetade sändes tv-programmet ”Dom Kallas Rasister” av Lena Sundström. Tack och lov så finns webb-tv, en fantastisk möjlighet att se program när man SJÄLV har tid! Här kan du kolla när DU har tid.

Först en kort intervju med Lena Sundström om själva programmet:

Och så själva programmet; Dom kallas Rasister:

Igår skrev jag om programmet Välkomna nästan allihopa och nu om detta program. Jag gillar att dessa främlingsfientliga eller rasistiska personer blir tillfrågade i de program jag skrivit om. Det är den delen jag tycker så oerhört mycket om med Sverige och vår yttrandefrihet!!

Även om deras uttalanden i sig inte gör mig glad, utan tvärt om tycker jag oftast att de är elaka, ointelligenta och ibland riktigt obehagliga. Framför allt stämmer det inte ihop särskilt väl med min egen bild av mångkulturen i vårt land.

Jag tror inte att dessa tv-program får en person som tagit stark ställning för rasism och främlingsfientlighet, att plötsligt vända på kappan och blir antirasist. Men jag tror att vi alla blir påverkade av alla intryck vi får i samhället och i vår omgivning. Även våra barn. Och för de personer som hör dessa rasistiska ”fakta” som sällan stämmer särskilt väl överens med de områden i vårt samhälle som faktiskt är som mest mångkulturella, kan jag inte låta dem stå oemotsagda. Ibland finns det anledning att kritisera det som sker i vårt samhälle och självklart finns det skäl att kritisera både massor av Svenskar och invandrare. Självklart finns det anledning att granska och kritisera mycket av vår invandrarpolitik, precis som det finns med det mesta av vår politik.

Världen går inte framåt utan kritiker, granskare och utvecklare. Men det är en enorm skillnad att kritisera ett system och att kritisera en persons ursprung. Det finns en enorm skillnad mellan att kritisera en regering, eller en partipolitik, mot att kritisera någons hudfärg. På samma sätt är det också en ofantlig skillnad på att kritisera vad någon GÖR än att kritisera hur någon SER UT!

Något som ofta slår mig när jag debatterar med främlingsfientliga eller rasister och som även Lena Sundström är lite inne på i intervjun ovan, är att främlingsfientliga personer ofta säger:

• H*n har hört att det är så, men när man frågar efter informationskälla så kan personerna oftast inte uppge dessa, man bara ”vet”
  

• Att man sällan känner några invandrare väl, men om man gör det så är det just den/de personerna som utgör undantaget, medan de flesta andra (de man inte känner) fortfarande är si eller så…
  
• Att man sällan tror att information från ”samhället” stämmer. Man tycks oftast tro att sanningen alltid är en helt annan, en sanning som talar ”mot” invandrare och mångkulturen och att man bara försöker ”skydda” invandrare. Att ”samhället” (d.v.s. i detta fall antirasister eller förespråkare för mångkultur) står i maskopi med varandra och försöker dölja ”den verkliga sanningen”. Såtillvida är det ofta en omöjlighet att få en person som redan har bestämt sig för att ändra åsikt eller faktiskt inse att ens egen sanning kanske inte stämmer så väl med verkligheten, då man alltid tror att all presenterad fakta är påhittad.
  
• Att man i statistik om till exempel brottslighet/arbetslöshet/fattigdom alltid tycks tro att det är ursprunget som avgör, inte yttre faktorer såsom man gärna kan erkänna att det kan vara en förklaring till svenskar i samma situation. Som exempel en brottsling som är invandrare, eller som har ett invandrarursprung på något vis, handlar om ursprunget, inte om att personen i fråga har haft sämre sociala förutsättningar, utanförskap (som rasister och främlingsfientliga för övrigt är väldigt duktiga på att skapa för just personer med invandrarbakgrund eftersom man aldrig anses vara tillräckligt svensk för att kunna bli betraktad som en del av Sverige och vårt samhälle, oavsett hur många generationer man har levt i Sverige), fattigdom eller helt enkelt växt upp i en miljö som har påverkat personen på ett negativt sätt.
  

När man diskuterar Svenskar, missbruk och brottslighet så tycker jag ofta man hör att man kan förstå att en person har blivit missbrukare eller kriminell då personen växt upp i en förort med dåligt rykte, föräldrarna kanske varit delvis arbetslösa eller kanske till och med själva har ett missbruk och personen är uppväxt i fattigdom och misär. Det är en vanlig förklaring till att en Svensk person ”hamnat snett”.

Men för en invandrare som kanske hamnat i kriminalitet eller missbruk, så handlar debatten sällan om uppväxtförhållanden eller fattigdom, utan allt för ofta så får man då höra att ”de tror de kan komma hit och beté sig hur som helst”, eller ”de drar med sig skit från sina hemländer” eller till och med att det skulle vara ”genetiskt”.

Självklart har alla främlingsfientliga och rasister inte exakt samma åsikter eller föreställningar i alla frågor som rör invandring, invandrarpolitik, integration eller mångkultur, på samma sätt som antirasister också har olika synsätt och åsikter, men det jag gett exempel på ovan är de frågor jag ofta tycker att de upprepas i dessa debatter, från olika debattörer, från Sverigedemokrater till andra med invandrarfientliga åsikter.

Jag vet inte hur man kan komma tillrätta med rasismen i vårt samhälle, men jag vet dessa ”sanningar” som inte alls stämmer med min realitet eller sanning, jag och många andra som faktiskt lever goda liv i mångkultur som har berikat oss, jag vet att jag inte tänker låta dessa påhittade ”sanningar” få stå oemotsagda i alla fall…!!

Läs även andra bloggares åsikter om rasism, antirasism, främlingsfientlighet, invandrare, politik, dom kallas rasister, lena sundström, tv-program, välkomna nästan allihopa, debatt,