Konflikten i Sydafrika Del: 1

Det är inte helt klart hur många som dog under Sowetoupproret 1976, men enligt Reuters lär över 500 personer ha fått sätta livet till…

Konflikten i Sydafrika 1910-1994

Grundandet av apartheid, parterna i konflikten och deras mål. Inledningen på rasåtskillnads- (apartheid-) politiken i Sydafrika

Sydafrikanska lagar delade tidigt in människor bosatta där, i fyra stora raskategorier; vita, Indier, Afrikaner och färgade.

Vita är ättlingar till bosättare som har invandrat till Sydafrika från olika delar av Europa. Invandringen skedde i olika etapper med början år 1652. Den Indiska folkgruppen grundades av arbetare som fördes till Sydafrika för att arbeta på vita bosättares sockerplantager i Natal. Indierna började anlända år 1860. Den befolkningsgrupp som fått benämningen färgade är folkgrupper med blandat ursprung och Afrikanerna är de ursprungliga Afrikanerna.

Själva konflikten i Sydafrika startade tidigt. Undertryckandet av landets infödda befolkning började direkt under Europeéras invandring i Sydafrika och stadsfästes när unionen grundades 1910. ANC grundades som en motorganisation till förtrycket 1912.

År 1948 röstade de vita i Sydafrika fram The National Party så att partiet fick politisk makt att införa apartheid. Året därpå antog man en lag som kom att utsträcka förbudet mot äktenskap mellan vita och svarta, till att gälla förbud mot förbindelser mellan vita och andra ”raser”. De följande åren skedde en mängd lagförändringar i väldigt snabb takt som gjorde att den svarta befolkningens frihet och rättigheter försämrades markant. Flera organisationer mot apartheid kom att organiseras genom åren, den största och mest kända av dessa är African National Congress (ANC). Ett annat exempel är Pan Africanist Congress (PAC) och även Defiance Campaign. Viktigt att komma ihåg är att de flesta organisationerna inte var emot vita i sig, eller krävde att de skulle flytta ut ur Sydafrika, (även om det naturligtvis fanns enskilda individer i organisationerna som var av en annan uppfattning) utan de kämpade för lika fri- och rättigheter för alla folkgrupper i Sydafrika.

Utifrån kunde man lätt se hur Sydafrikanska vita makthavare försatte sig själva i en ond cirkel, som vid flera tillfällen nådde en kulmen som utmynnade i rena rama blodbad. Jag syftar då bl.a. på Sharpvillemassakern 1960, som började som en fredlig demonstration mot passlagarna, men slutade i blodbad, då polis öppnade eld mot demonstranterna. Ett ytterligare exempel är Soweto-upproret 1976 som började med en protestmarsch av skolelever som utmynnade i att 140 personer dödades efter att upplopp utbrutit.

Inför båda dessa tragedier hade den svarta befolkningen börjat göra organiserat motstånd mot den orättvisa behandling de utsattes för av den vita regimen. Detta motstånd fick i sin tur den vita regimen att sätta in än hårdare regler och fråntog de svarta än fler fri- och rättigheter, vilket fick den svarta befolkningen att protestera ännu kraftigare. Man ska också komma ihåg att det var så sent som 1961 som både PAC och ANC beslöt sig för att ta till väpnad kamp. Detta var ett stort beslut man tog till följd av den snabbt förvärrade situationen, då man tidigare varit mycket stolta över att bemöta våld och förtryck med fredliga medel, men då man efter så många årtionden av kamp utan våld, ännu inte uppnått en enda framgång, utan tvärt om, nu blev ännu mer förtryckta, tog man beslutet om att inleda en väpnad kamp.

Sharpevillemassakern 1960 där de flesta döda i efterhand visade sig vara skjutna i ryggen…

I Mars i år (2010) var det 50 år sedan Sharpevillemassakern ägde rum…

Sowetoupproret 1976

Sowetoupproret 1976, tyvärr har ljudet i denna video plockats bort, men bilderna talar också…

Fortsättning följer…

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

6 reaktion på “Konflikten i Sydafrika Del: 1

  1. Jättebra inlägg..

    Jag gjorde ett arbete om Sydafrika och apartheid på KomVux i Hässleholm 1998.. Jag lärde mig massor under det arbetet!! Hade flera intressanta telefonsamtal med en svensk biskop som tidvis bott i Sydafrika.. Jag har glömt hans namn och han var en gammal man redan då.. Det är jättebra att du skriver om det, och framförallt, att du ser till att ungarna i din närhet, både dina och andras, får lära sig hur det var!! 🙂

  2. Pingback: Twitter Trackbacks for Konflikten i Sydafrika Del: 1 [tonarsmorsa.se] on Topsy.com

  3. Bitten: Ja, när man gör skolarbete så blir man lätt så involverad på djupet att man bara vill lära sig mer och mer… Det blir svårt att begränsa sig då ALLT blir viktigt! Har dock försökt begränsa mig en del i detta, även om det är ruggigt svårt! Tack för att du uppskattar det! 🙂

    Ibou: Tack själv för att du läser det! 🙂

  4. Bra och viktiga inlägg. Jag tror inte att du har något minne av det, men när vi bodde i Sundsvall och jag jobbade i en skola där hade vi Lindiwe Mabuza på middag. Hon var nämligen och höll en föreläsning i min skola. På kvällen åt hon middag med oss och några aktiva inom ANC – Sundsvall. Hon var en fantastisk kvinna och jag lärde mig mycket av henne om ett skolsystem som redan i sin start hade dömt ut vissa eleverna, nämligen de svarta. Upploppen i Sowento handlade ju om orättvisorna i skolorna, att inte få använda engelskan som språk utan bara det ålderdomliga boerska språket. Vilket naturligtvis var för att isolera de svarta från den kunskap , kommunikation och information resten av världen kunde ge dem. Att försöka fördumma en folkgrupp skulle användas för att underlätta förtrycket. Inte ha tillgång till studiematerial. Och vad sägs om hundra elever i en svart skolklass mot tjugofem i en vit klass. Ja, hon var en duktig föreläsare som fick en att förstå orättvisorna på basnivå i vardagen. Det var samma Lindiwe Mabuza som senare fick ta emot Nelson Mandelas fredspris då han satt i fängelse den tid han fick det.

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

  1. […] Konflikten i Sydafrika Del: 1 tonarsmorsa.se/2010/09/konflikten-i-sydafrika-del-1/ – view page – cached * Mama Aisha om För att vi inte ska glömma historien bakom apartheid * darja om Mellan dammråttor och politik Del: 1 * Mama Aisha om För att vi inte ska glömma historien bakom apartheid * Tonårsmorsa om SD som bromskloss för vår mänskliga utveckling Del: 2 Tweets about this link […]