Labyrint på URF 2010
Jag har skrivit flera gånger om hur inspirerande det är med ungdomar som förgyller och satsar på något de brinner för. Jag är också förtjust i ungdomars samhällskritik, både genom musiken och på andra sätt, då den är så direkt och lätt att förstå utan några krusiduller. Den är direkt från hjärtat och deras verklighet, även om den ibland kan vara lite naiv på en del håll. Men framför allt så är den slagfärdig och borde vara upphov till fler politiska debatter.

Jacco och jag

Dajanko och Jacco

Många av dessa ”förortsungdomars” samhällskritik i form av låtar, är vad många, många ungdomar känner och upplever i sin vardag. Därför är den också så viktig. Därför bör den också tas på allvar.

Ibland när jag lyssnar på till exempel Labyrint, brukar jag tänka:

”Varför satsar inte alla ungdomar som är kritiska på att finna en konstform att uttrycka det de känner, i stället för att elda bilar och kasta stenar, då det är en mycket mer konkret form att protestera mot det man tycker är fel?! Dessutom skulle många, många fler i vuxenvärlden lyssna då!”

För ett par månader sedan (under Uppsala Reggaefestival) så intervjuade jag två av killarna ur Labyrint. Vi pratade då lite om deras kommande platta: Kärleken.

Nu har just den plattan släppts och jag bara älskar den här låten:

Jag lyssnar på den om och om och om igen. Texten är helt fantastisk och budskapet i låten borde alla ta till sig. Ung som gammal.

Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, samhällskritik, ungdomar, labyrint, förorten, inspiration, gottsunda,