Idag är jag inne på min 15:e dag som rökfri. Jag har varit en storrökare i många, många år och jag är orolig för min hälsa. Det är sanningen. För tre år sedan slutade jag röka. För allra första gången i mitt liv. Jag var så oerhört stolt och glad och mådde så bra över det, eftersom jag mått dåligt en längre tid över just det faktum att jag var rökare. Jag höll upp i nära ett år. Det kändes helt fantastiskt! Jag hade ALDRIG tidigare lyckats sluta röka och jag mådde så väldigt bra av det.
Av någon obegriplig anledning som jag verkligen inte kan förstå, så började jag igen. Jag har alltid sagt att om jag väl lyckades sluta så skulle jag ALDRIG börja igen. Nu blev det inte så. Jag började alltså röka igen. Och har mått väldigt dåligt av att göra det.
På min 40-årsdag för 15 dagar sedan, rökte jag mina sista cigg. Sedan dess har jag inte rökt och jag vill verkligen inte börja igen. Det går väldigt bra än så länge, men jag använder mig av nikotintabletter och är fortfarande rädd för att bli helt nikotinfri, särskilt som jag är medveten om att jag är VÄLDIGT nikotinberoende!!
Men jag ska göra mitt bästa och jag ska försöka bli helt nikotinfri och ja, jag ÄR stolt över att ha varit fri från cigg i 15 dagar.
Nu rapporteras om att Spanien tar krafttag mot rökning. Liksom många andra länder börjar man förbjuda rökning på en massa ställen, även om Spanien verkar få de hårdaste reglerna. Det är förstås bra att man inte kan förpesta luften och hälsan för sin omgivning. Samtidigt så känner jag lite att det är dubbelmoral. Man säljer cigg och man drar in väldigt mycket skatt på nikotin. Samtidigt som man förbjuder rökning på alla möjliga ställen. Det blir liksom lite dubbelmoral. Det är lagligt att röka, men med en massa pekpinnar. Kanske vore det på sätt och vis lika bra att då förbjuda rökning helt och även sluta sälja cigaretter?
Nåja, oavsett hur det blir så ska jag göra allt jag kan för att hålla mig rökfri och så småningom bli helt nikotinfri. Och jag vet också att om jag kan, så kan ALLA!!
Läs även andra bloggares åsikter om röka, rökfritt, sluta röka, nikotin, rökare,
hoppas det går bra för dig! första ggn jag slutade röka höll jag uppe i fyra år! och började igen! så ha inte dåligt samvete för att du började igen efter ett år :-)nu denna gången är jag inne på mitt sjunde rökfria år, men ska vara ärlig o skriva att ibland så känns det som om jag skulle kunna trilla dit igen! Lycka till i din fortsatta kamp mot rökfriheten! Kram Rosie/roleze
Snälla Fatou du måste läsa boken ”äntligen icke rökare” skriven av Allen Carr. Tror jag har skrivit det till dig förut men SNÄLLA GÖR DET :))) Du är skyldig dig själv detta och jag GARANTERAR att du inte kommer att vilja röka mer nånsin ever! jag har rökt i minst tio år och har nu varit rökfri sedan augusti 2009. Jag har aldrig någonsin känt något sug efter en cigg efter det datumet. Boken är lite tråkig i början och upprepande men en riktig livsinvestering. Det bästa jag har gjort i mitt liv var att läsa den tråkiga skit bok som hjälpte mig haha. Jag försöker få mina vänner att läsa den med, men min försäljingsförmåga är inte det bästa som det märks. 🙂
BRA! Fortsätt kämpa! Själv har jag mycket svårt att tro att jag själv skulle kunna sluta -om jag började röka.
Jag kan inte ens sluta med kaffe! (eller socker…)
Därför röker jag inte och dricker knappt nån alkohol heller.
Min karaktär är för vek helt enkelt.
Du kanske kan bli koffeinist som jag? Man måste väl unna sig nån last? Och kaffe är hälsosammare än rök iaf.
Min kära granne har svår kol och jag brukar slänga soporna åt henne och gå till apoteket och konsum ibland.
Bara den lilla promenaden till soprummet tröttar ut henne totalt! Tidigare var hon en jätteaktiv person.
Men hon är så tapper och har kvar sitt glada humör, fast skrattet ofta övergår i hostningar.
Hon har jobbat natt i många år inom vården innan hon gick i pension och satt då och rökte hela nätterna på jobbet -på den tiden var inte rökning förbjuden på sjukhus ens! 🙂
så duktig du är. Och trots att du precis fimpat på juldagarna var du på jättebra humör. Du är verkligen duktig och har all rätt att vara stolt över dig själv. Bra jobbat och stora kramen.
Hejsan!
Jag har nu en auktion i bloggen till förmån för UNICEF, där man budar på en valfri silverängel. Varför inte passa på att lägga ett bud, så kan silverängeln bli din – och samtidigt göra en god gärning då hela beloppet går till UNICEF och världens barn?
Alla bud är välkommna, stora som små – tillsammans kan vi hjälpa utsatta barn att få bättre levnadsförhållanden.
Heja på dig Fatou! Och grattis till ditt beslut!
Jag är själv ickerökare sen drygt 10 år, och nu även icks snusare sen ca 15 dagar tillbaka. Jag kan heller inte förstå varför man en gång börjat med dom här vansinnighterna….. för nog förstår man riskera, eller hur?
Hej o Grattis!
Mitt viktigaste tips är att ALDRIG tro att du kan röka lite eller feströka, för då blir det så lätt att trilla dit om/när man inte mår bra. Håll ut – det går bättre dag för dag…
Rosie: Oj, vad trist att ”trilla tillbaka” efter så lång tid. Jag har verkligen mått dåligt av att jag började igen efter så lång tid. Man tycker att man borde veta bättre då. Jag skyllde på att jag stod mitt inför två dödsfall, men det där är förstås bara ursäkter…!
Tootenator: Ja, jag minns att du nämnt det. Och JUST den boken har jag här i min bokhylla, så det är ju lite pinsamt att jag inte ens öppnat den! 🙂 Jag får se till att göra slag i saken! TACK!!
mariebrima: Nej, det är ju inte för intet som min mamma brukar kalla mig för ”100%”. När jag gör något, då gör jag också det med råge. Av samma skäl (ett av skälen) dricker jag inte alkohol heller. Men jag har redan fler laster: cocacola är min stora last, utöver rökningen! Choklad likaså. Så laster finns det ändå! 🙂 Ja, det där med Kol är ju en sak som skrämmer mig…
mamma: Jo, men det är nog nikotintabletternas förtjänst! 😉
Anders Sporring: Tack och grattis själv. Det är skönt att göra sig av med såna här laster, som man mår mer dåligt av än bra! Jo, man borde veta bättre…! 🙂
Rigmor: Jo, så är det nog. Eller, som i mitt fall ”tröst-röka”. Är man en gång inbiten rökare så är man, det tror jag med! Nu blir mitt nästa projekt att trappa ner med nikotintabletterna!
Go girl, du kommer klara det! Tröströka känner jag verkligen igen, och just därför funderar jag mer och mer på att göra ett försök jag också. Nu har jag ju faktiskt inte så stora bekymmer i livet längre att jag så lätt hamnar i lägen när jag behvöer tröst. Sen finns det ju statistik på att det kan ta upp till 7-8 försök innan man klarar att bryta ett missbruk, så ett par misslyckanden får räknas in i statistiken : )
LiLo: Ja, visst måste man få misslyckas. Faktum är att den gången var mitt första allvarliga försök att sluta röka, så lite ”olycksfall i arbetet” får man nog räkna med! Hoppas du gör ett nytt försök!