Back to Reality

Jag är hemma igen efter två veckor i Gambia med min pappa. Jag slås alltid av de där två världarna som är så olika, när jag kommer till Gambia och samma sak när jag kommer till Sverige igen. Två olika världar som skiljer sig åt som natt och dag.

Inser vi hur lyckligt lottade vi är? Som slår på en platta på spisen när vi ska laga mat, i stället för att elda kol eller samla träpinnar på golvnivå för att kunna laga mat till vår familj. Som kan köpa en färdigslaktad och färdigplockad kyckling innan vi ska laga maten.

Hur fantastiskt det är med rinnande vatten och det faktum att vi i Sverige själva väljer temperaturen på vattnet vi duschar i…

Som turist i ett u-land är man naturligtvis privilegierad på en massa sätt och vis, ändå blir det så uppenbart i alla vardagliga situationer hur bra vi faktiskt har det i Sverige. Våra handikappade barn slipper driva vind för våg och hoppas på förbarmande av någon förbipasserande för att få sina behov tillgodosedda. Kanske i form av en liten slant till mat, eller bara en godsak eller kanske helt enkelt för att få en pratstund då vi i vår krassa värld ser ett handikappat barn som en börda för de närmaste.

Vem ska man bli arg på? En familj som förvisso älskar sitt barn såsom vi alla föräldrar gör, men som har vetskapen om att de aldrig kommer att kunna tillgodose sitt barn med särskilda behov dess EGENTLIGA behov. De kommer aldrig att kunna inskaffa de hjälpmedel som ett barn med särskilda behov har behov av, då de med svårighet kanske kan tillgodose ett barns viktigaste behov, som INTE har särskild behov. Hur ska man kunna bli arg på en familj som upplever ett barn som en börda för att den inte kommer att kunna bidra till familjeförsörjningen, då just allas bidrag till familjeförsörjningen är en förutsättning för familjens överlevnad? Man kan bli arg på ett system som inte fungerar, eller kanske den sneda fördelningen av tillgångar mellan världens länder eller kanske mellan enskilda individer?

Det är så lätt, så lätt att vara i Afrika när man har pengar på fickan, men så oändligt svårt när man inte har det och när man inte kommer från en välbeställd familj. Det är sanningen.

Känslan av frustration och en maktlöshet som är oändlig infinner sig alltid på mina resor till Gambia.

På samma vis slår det mig alltid på mina resor att vi inte bara har det bra på många sätt jämförelsevis då vi lever i ett samhälle som är uppbyggt med sociala skyddsnät och för att utveckla en välfärd som vi alla har växt upp med på olika nivåer.

Vi är ändå fullständigt outvecklade på våra sociala punkter. Vi lever i emotionell fattigdom när det gäller att se utanför vårt eget lilla synfält. När det gäller vår fartblindhet på vad som är verkligt viktigt i livet, i vår iver i detta konsumtionssamhälle som vi lever i.

Vi lever också i egoismens tid. Me, Myself & I och därefter kanske, kanske man tänker på sin nästa. Det märks så tydligt att fokuset är totalt annorlunda när man reser till länder som Gambia, där man gärna sätter sina föräldrar, vänner, farbröder och mostrar i första rum och därefter sig själv.

Tänk om man bara fick plocka alla saker man tycker är bra ur varje land, kultur och tradition och göra ett eget hop-plock och sätta samman. What a wonderful world!

Mycket tankar och känslor kommer alltid efter en resa i en annan värld, som ändå är samma värld!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

9 svar på ”Back to Reality

  1. Mycket tänkvärt. Det är bra att få en liten reality check då och då så man uppskattar det man har istället för att fokusera på det vi inte har eller saknar.

    Välkommen hem

    kram

  2. Kände precis som du när jag kom hem från Gambia. Att det finns så mycket kärlek, empati och ödmjukhet där men att vi här saknar det som är viktigast i livet. Talade om för mina vänner där att dom på många sätt är lyckligare än oss. Men vi har ju ändå en stor fördel att vi kan resa och få del av detta underbara land…
    Kraam

  3. Välkommen hem! =) Du beskriver det så bra! I min familj och bland mina vänner diskuterar vi ofta just detta.. Vi är lyckligt lottade i olika områden.

  4. Soulsister: Ja, realitycheck borde man ha lite oftare, helt klart! Till och med när man är helt pank så har man så mycket mer än vad man inser i vardagen…

    Charlotte: Ja, tyvärr så är det oftast så att man blir hemmablind och det är svårt både i Gambia och i Sverige att förklara för folk vilka rikedomar de besitter på olika plan då alla känner sig fattiga på sitt sätt… Ja, vi har mycket tur och mycket att vara glada över, kanske inte det vi tror dock…!

    Anna: Tack, det är tankar som försöker forma ett sammanhang och ett fokus, är inte säker på att jag lyckas med just det, men det skapar så många tankar och känslor…

    Rahel: Tack! Ja, vi diskuterar också detta ofta hemma och med mina vänner och det är så mycket vi saknar och inte inser och så mycket vi har som vi inte har vett att uppskatta. Känner mig alltid så rik när jag kommer hem från Gambia och då menar jag inte på pengar i sig. Jag känner rikedom för att jag får uppleva Afrikas rikedom såsom generositeten, livsglädjen, medkänslan, hjälpsamheten och så känner jag mig så rik för att vi har varmvatten i kranarna, vrider på en knapp för att få igång spisen till att laga mat och för att jag kan gå till bussen en specifik tid och kunna räkna med att åka den tid det finns utsatt… Ja, det är så mycket och jag har inte samlat tankar och intryck än…!

  5. Så väl skrivet och jag förstår precis. Vi har det otroligt bekvämt, ja till och med enkelt här. Det som jag hitills fått mig till livs från Gabriellas resa i Ghana så förstår jag allt mer hur mycket vi skulle kunna ge våra systrar och bröder i Afrika.
    Kram och välkommen hem!

  6. Välkommen hem!
    Vi borde nog alla göra en liknande resa någon gång för att inse vad vi har och vad andra saknar.
    Det är så lätt att ta allt för givet.

  7. Anders Sporring: Ja, mycket av vår vardag blir så oerhört enkel tack vara teknik och andra saker, som vi är så vana vid och tar för givet. Jag förstår att du fått en del insikter genom Gabriella! Samtidigt så saknar vi en hel del saker också som vi nog knappt inser själva heller…! Tack för välkomnandet och kram!

    Lairama: Tack! Ja, det borde vi alla faktiskt göra. Det ger en hel del insikter som nog är svåra att få om man inte upplevt det på ett eller annat sätt själv…!

  8. Kanske den världen är möjlig, den där alla har det bra både materiellt och socialt. Hoppas det!

Lämna ett svar till Soulsister Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

No Trackbacks.