Gambia 2011 Del: 1

Inför resan och mottagandet

For english, click HERE!

Det var det här vi valde att resa ifrån. Jag har nog aldrig längtat så mycket till solen som jag gjorde denna gång…!!

Jag har varit i många länder. Jag tror det är 19 stycken, ungefär. Många av länderna har jag varit i flera gånger. Jag älskar verkligen att resa!! Men inget land har jag tyckt så enormt mycket om som Gambia. Det finns fortfarande flera länder jag skulle vilja se, men Gambia finns i mitt hjärta på ett annat sätt och har gjort sedan jag var 15 år.

Jag, precis efter min första resa till Gambia, 1986

Under min resa denna gång så kom jag att tänka på det, att jag rest till Gambia i precis 25 år nu. Väldigt exakt, faktiskt, då jag gjorde min första resa den 17/3 1986 och denna resa gick av stapeln 17/3 2011. 🙂

Jag träffade en hel del unga tjejer och killar på den här resan som jag berättade det för. Då sa de: ”Men då kände du egentligen Gambia före oss, för vi var inte ens födda då…!”

Jag hör ibland om folk som åker till Gambia och finner romantiken. Gambia har dessutom ett rykte om sig att dra till sig sexturism. Jag kan tycka att det ligger en del sanning i det, även om jag inte anser att det är ett helt välförtjänat rykte. För mig är det nästan tvärt om. Min romantiska känsla vänder sig till landet i stort och till befolkningen i sin helhet. Inte till en specifik man.

Den här resan jag gjorde nu visste jag skulle skilja sig ganska mycket från den förra resan som jag gjorde med mina barn. Den var väldigt känsloladdad av flera skäl. Dels att jag och barnen efter drygt 17 (nästan 18 års) drömmar fick möjlighet att resa tillsammans allihop. Men även att vi skulle träffa en massa släktingar till barnen som vi inte träffat på väldigt länge.

Den här gången skulle jag resa med min pappa, barnens morfar, som aldrig tidigare varit i Gambia. Jag var väldigt nervös för att han kanske inte skulle gilla Gambia och det skulle inte kännas så bra, eftersom mina barn har sitt ursprung därifrån och jag själv älskar landet. Om jag tog med min pappa till Grekland och han inte gillade det, så skulle det inte kännas personligt, men jag tror det hade gjort det när det gäller Gambia.

Nåja, vi reste. Vi åkte med Ving och Thomas Cook i det minimala planet som tog oss till Gambia. Efter att ha suttit som inpackade sardiner i flera timmar, med en kortare mellanlandning i Spanien, Kanarieöarna, så kunde vi äntligen kliva ur på Gambiansk mark.

Redan när jag såg den röda, heta sanden genom flygplanets lilla fönster, så rann mina glädjetårar, som vanligt. Jag trodde inte jag skulle fälla en tår denna gång, men de kommer nästan per automatik när jag ser den där röda sanden som är så karaktäristisk för Afrika.

Sedan blev det ett glädjande återseende av vår vän Musa och barnens kusin Demba och Steven, han vi bodde med i Gambia när vi bodde där i sex månader för 19 år sedan. Han var nämligen också denna gång på besök i Gambia samtidigt som mig. En reseledare höll på att forsla iväg mig till en hotellbuss, men de som väntade på oss började ropa på mig, så jag hamnade rätt ändå… 🙂

På väg från flygplatsen Yundum, började bilen koka…

Det löste sig dock snabbt och vi kunde åka till huset vi skulle bo i. Det visade sig vara en stor trea i ett eget, fristående hus, så vi hade stort utrymme att vara på.

En riktig artist på enhjuling i Senegambia

Resten av kvällen använde vi till att försiktigt känna oss för i Gambia och käka en god middag. Allt är så annorlunda, även om jag besökt landet så många gånger nu genom åren, så blir jag nästan stum av alla intryck de första dygnen fortfarande. Det är en sådan enorm kontrast mot det vi lämnar i Sverige att det är svårt att beskriva…!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

6 reaktion på “Gambia 2011 Del: 1

  1. Herregud!!! Jag blir så full av känslor när jag läser din berättelse. Själv har jag ju hittat romantiken i Gambia men känner kärlek till hela landet och folket!!! Planerar att åka tillbaks till Gambia i november… Ã…h, jag kan riktigt känna kärleken i magen när man sitter på planet och går in för landning. Iver och förväntan, underbart!!!

    • Ja det måste vara helt magiskt! Unga män som ungås med dig för att få maten betald och jöka lite. Om han har tur så blir det giftemål i Sverige som sedan tar slut då han fått PUT. Han i sin tur stannar Sverige, importerar en tjej från Gambia, och sen är det igång med 5 ungar och livtids försörjningsstöd från staten.

      • För det första så skriver du en väldigt oförskämd kommentar till en person du aldrig träffat och kommentaren säger egentligen mer om dig och dina fördomar än om tjejen som skrivit kommentaren ovan. Om du tagit dig tid att se vem som skrivit den så kan du se att det är en till synes rätt ung tjej själv och hennes kille ser inte ut att vara yngre, snarare tvärt om. Att du sedan utgår från att kärlek bara kan ske mellan människor i vissa, specifika länder, så är det rätt obildat av dig. Självklart kan man få starka känslor var i världen man än befinner sig och jag tror inte du är rätt person för att avgöra om det är evig kärlek eller äkta kärlek, eller ej!

        Du har sedan ingen som helst aning om tjejens kärlek är en rik knös eller en fattig kille. Faktum är att även om fattigdomen är utbredd i Gambia så finns det många, många som kommer från rika familjer med god ekonomi och då talar vi även rigorös rikedom. Du utgår också från att alla i Gambia vill komma till Sverige, vilket också är ett riktigt oförskämt antagande, med tanke på att det finns många som väljer att inte komma hit och även många som flyttar till Sverige, men väljer att flytta tillbaka för att de inte trivs här. Jag kan LÄTT räkna upp 8 personer på studs som jag känner personligen och som har gått just den vägen! Självklart vill många unga människor i Gambia, i likhet med de flesta unga människor i världen, resa ut i andra länder och se världen, det är inget specifikt för Gambia och visst är det så att det finns många ekonomiska flyktingar från Gambia då landet är ett U-land, men att skriva den kommentar som du gjorde visar bara på hur fördomsfull du är och dessutom jävligt okunnig! Din kommentar är en förolämpning mot en tjej varken du eller jag känner, men även mot hela Gambia´s befolkning och däribland många av mina vänner och mina barns släktingar och det är banne mig oförskämt! Skämmes ta mig fan!

  2. Del 2 fort som attan tack! :)Helt underbart att läsa dina inlägg om Gambia, som ju var anledningen till att jag hittade din blogg för en massa år sedan (och följt sen dess). Har själv varit i Gambia två gånger och ska defintivt tillbaka, och helst på en långresa, ska resa in i landet och hälsa på min fadderflicka vid något tillfälle.
    Jag älskar att resa och bara bilderna tagna från flygplansfönstret väckte ett enormt lyckorus i mig, kunde precis känna den där känslan när man är på väg att landa på en destination man sett fram emot att besöka! Du skriver på ett väldigt intressant och levande sätt med en otrolig värme, jag ser verkligen fram emot nästa inlägg 🙂 Ha det gott!

  3. Charlotte: Ja, den där känslan är svår att beskriva med ord, men jag fattar PRECIS vad du menar!! 😀

    Nina: Lustigt. Precis när jag höll på att publicera del 2, så kom din kommentar upp! 😀 Vad roligt att du tycker om mina Gambia-skildringar. Tack för fina ord, de värmer i dessa vårstormar! 🙂 ♥

  4. Pingback: Gambia 2011 Del: 16 (Sista delen)

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

  1. […] Gambia 2011 Del 1 Inför resan och mottagandet […]