Jag har fallit ned i det där berömda hålet. Jag använder sällan min blogg som ventilation när jag inte mår så bra. Jag har dels andra ställen att ventilera på, men också för att jag tycker det blir både allt för utlämnande och för att jag inte har det behovet. Det blir också lätt lite socialporr över det hela. Eller väldigt patetiskt. Att sitta och läsa och gotta sig i att någon mår dåligt. Eller att sitta och skriva och hoppas på en massa sympatier. Däremot har jag inget behov av att ”visa upp mig” som en lycklig/lyckad människa. Den person som säger att den alltid är lycklig och mår bra, skulle jag bli rädd för. Alla har perioder av sitt liv när man mår dåligt och det är helt enkelt en de av livet.
Men, nu skriver jag om det i min blogg. Den här gången väljer jag att skriva i min blogg att jag mår riktigt skit. Ni vet, när man rasar ner i det där hålet och undrar hur i hela världen man ska ta sig upp? Man vet att det finns ett ljus och en lösning på allt, men man kan inte se det just då.
Man ligger vaken på nätterna och grubblar över hur man ska lösa sin situation. Man snuddar till och med vid tankar som är destruktiva och desperata. Man gör verkligen allt man kan för att finna en lösning. Rannsakar sig själv. Slår på sig själv.
Jag vet att på något sätt och till slut kommer allt att lösa sig. Jag är en fighter och ingen som någonsin ger upp, oavsett vad. Men just nu slickar jag mina sår, gråter när tårarna tränger på, sover oroligt på natten, när jag väl somnar. Jag vet att det blir bättre och jag vet att jag är en kämpe och att jag aldrig, aldrig kommer att ge upp. Ge mig några dagar att vara liten, svag och ynklig, så lovar jag sedan att försöka resa på mig, sätta tankar och planer i handling. Jag ska själv ta mig ur mina svårigheter och jag är glad för de som finns i min närhet och stöttar mig på de sätt de kan. Men jag ska själv ta mig ur mina svårigheter och komma vidare. Det vet jag att jag kan. Jag måste bara bli lite starkare först.
Where there ´s a will – there ´s always a way!
It isn ´t always easy
This thing called Life
Plans don ´t always work out
The way they were supposed to.
And misfortune sometimes clouds the horizon.
But… no matter how lonely
The Morning Sun becomes,
We always have to remember that
It ´s up to us…
We are the ones
That have to push
The clouds away…
-Laine Parsons
Läs även andra bloggares åsikter om tungt, personligt, ta sig vidare, slicka mina sår, stark, kämpe, livet,
Du vet var jag finns om du behöver något! Kramis!
Befinner mig på ungefär samma plats just nu… Men kommer givetvis också att resa mig, spotta i nävarna och ta nya tag! Ska bara vara lite ledsen en stund först… Kramar till dig, och utan att känna dig så VET jag att du fixar det!! All lycka!
/Karin
Du vågar visa båda sidorna och det är en stor styrka. Att bli rädd för de evigt så kallade lyckliga, det blev vi båda och på kuppen så ”hittade vi varandra” istället.
Vi hörs av snart. Stor kram från Jerry
skickar kramar till dig! Tungt att känna sig så, men det är också viktigt att tillåta sig själv att få må dåligt med, även om det låter konstigt, men som du säger så blir man rädd när folk säger sig alltid vara glada och må så himla bra.
Du känns stark Fatou och du inser själv att du kommer fixa det här glöm inte att när det börjar dyka upp fina ting igen så njut av allt gott att glädjas åt det lilla i livet har varit min räddning många gånger. Men behöver nog inte ens säga det till dig för du känns så jordnära.
Tänker på dig och hoppas du känner dig bättre snart ♥
Ã… vad du är modig! Stå på dig, ge inte upp, var A lion in Zion! Dina riktiga vänner finns närmare än du tror.
Dina ord är tänkvärda. Jag använde ofta min blogg för att ventilera min sorg och min oro. Utan den hade jag nog inte överlevt min kris som jag befunnit mig i två och ett halvt år nu. Man kan inte hela tiden belasta familje och vänner… Men att skriva att man mår skit är tufft och modigt och jag tycker att du är just det!
Stor KRAM till dig!
En kram och lite reggae, annan sort men ändå, låten är oerhört djup fast på ett annat plan, lyssna, http://www.youtube.com/watch?v=1AlauEvLwp8 den är suggestiv och emotionell.
Klart att du kan, tycker mig själv ha levt i denna svacka sedan förra sommaren med få ljuspunkter men dom blir fler och fler.
Ha en fin lördagskväll Fatou, kramar carina
<3 <3 <3 !
Älskade barn, du förtjänar så mycket bättre. Jag älskar dig. mamma