Blackout, min äldsta dotters dansgrupp är jävligt duktiga på att dansa och undervisa i dans. Det de är mindre duktiga på är att organisera sina resor. Det blir ALLTID kaos!!

Det började med att Vendela skulle resa till Jamaica den 8:e. Sedan kom Mathilde på att hon skulle hänga med. Och i sista stund kom Binta på att hon också skulle dra. I fredags (den 1/7) bestämde sig Binta och då kom Vendela på att de skulle åka tidigare. Det slutade med att de bestämde sig för att åka redan Söndag 3/7. De åkte och bokade om biljetterna. Binta bokade sin. Sedan åkte de och bokade om en gång till. Sedan strulade de så mycket på resebyrån att jag tänkte att de kanske skulle bli nekade att köpa biljetter alls…

Efter många om och men så var resan klar. Trodde vi. Då kom de på att Mathilde inte hade visum i USA (de åker via USA) och då hjälpte Vendela henne att söka det. Det ska sökas minst 72 timmar innan avresan. Och så stavade de fel på hennes namn. På kvällen gick Binta hem till Jai (mellansyster) och försökte övertala henne att byta resväska (Jai reser till Thailand om några dagar). Och blev kvar. I flera timmar. Hämtade hem en massa ”stulna” kläder som Jai tagit. Lånade i sin tur kläder…

Lördag skulle Binta ringa och åka runt och säga ”hej då” till alla släktingar. Sedan skulle alla tjejerna kompletteringshandla inför resan.

Sedan fick Mathilde ett mail om att ansökan om visum inte var komplett. Så de sökte igen. Den här gången med Binta ´s hjälp. Då insåg de att det var mindre än 24 timmar kvar till resan. Sedan har de packat, stressat, färgat hår, vaxat benen, packat igen…

Mathilde skulle hjälpa Binta med vaxningen Söndag morgon. Jag satt i köket, tjejerna i vardagsrummet. För varje ”ryck” Mathilde gjorde skrek Binta högt och från sitt hjärta. Jag hade faktiskt ingen aning om att det fanns så många fula ord.

Då fick Mathilde veta att en kille hon känner skulle ha passerat USA till Karibien utan visum som de hållit kvar i USA 10 dagar och sedan skickat tillbaka till Sverige. Mathilde faller i gråt och får rådet att inte resa alls. Binta och Vendela hävdar att det bara är att ”chansa” och åka ändå, det är ingen ”big deal”. Allt är kaos.

Då upptäcker de att de redan skulle vara på Arlanda, men att chauffören inte dykt upp. Varpå Vendela ´s mamma erbjuder sig att köra dem. Det är bara det att bilen inte startar. Mitt i detta ringer Mathilde ´s syrra och berättar att man kan fixa visumet på Arlanda om man är där mer än två timmar innan avresa. Vilket redan hade passerat…

Jag ska börja kolla upp några ”Plan B” för att de ska ta sig till Arlanda och frågar Binta efter min mobil (som hon lånat) varpå Binta springer upp på övervåningen och kommer ner med ett stooort leende:

Vilken tur mamma, att du frågade efter din mobil, för när jag sprang upp, såg jag min plånbok med mina pengar och mitt visa-kort, annars hade jag åkt utan…

Isa, Blackout och Mabou knuffar bil…

Till slut rycker en granne in och hjälper till att starta upp bilen…

Jag fick inte plats, då bilen var till bredden fylld av tjejernas stora resväskor… Jo, de sitter alla där inne, bakom alla resväskor! 😀

Jag ringer senare Vendela ´s mamma och får veta att när de börjat kolla detta med visumet så visar det sig att Mathilde har, inte mindre än TRE beviljade visum. Hahahaha… Ja, till slut kommer de alltså i väg. Inte tack vare deras goda planering, dock. Jag hoppas de kommer hela vägen till slut. Nu ska jag sitta här med ångest och oro tills de är hemma igen. Inte blir det bättre av att Jai kommer att resa till Thailand snart heller, men av någon anledning så känns det som om hennes resa är LITE MER välplanerad och genomtänkt.

Välplanerade är inte riktigt Blackout ´s bästa kännetecken! Men det blir ju mycket mer spännande så! 😉

Ja, det vet ju i alla fall mina läsare nu…! 😉

Läs även andra bloggares åsikter om blackout, jamaica, visum, vardagshumor, stress,