Fokus i debatten om barnfattigdomen.

Idag har jag inlett min tävlingsserie för att ge ensamstående föräldrar möjlighet att sätta en liten, liten guldkant på sin och sina barns sommarvardag. Det här är naturligtvis inget som förändrar en familjs ekonomi och det var heller aldrig tanken. Tanken bakom tävlingen kan du läsa HÄR!

I kombination med den tävlingen, tänker jag också skriva inlägg om just barnfattigdomen.

Jag har den senaste tiden läst enorma mängder artiklar, blogginlägg, twitterflöden, sett och läst debatter, politikerlöften, själv hoppat in i debatten om den s.k. barnfattigdomen, men framför allt lyssnat på andras åsikter. Nu vill jag verkligen lyfta de delar som jag själv tycker är viktiga i den. Debatten har en förmåga att hamna i diskussioner om huruvida det finns fattigdom över huvudtaget i Sverige och i lämpligheten att kalla det Barnfattigdom när det är föräldrarna som har dåligt med pengar, till att handla om hur man kan kalla det barnfattigdom för att man inte har råd att köpa en iphone/converse-skor/resa utomlands etc.

Naturligtvis handlar det inte om det, även om det ibland är det som blir mest tydligt för barn som lever i en familj med svåra ekonomiska problem. Det tydliga och uppenbara för dessa barn är inte alltid att mamma fått låna pengar för att kunna sätta mat på bordet, eller inte har möjlighet att ge mat som ett barn behöver, utan får servera mat som inte är varken näringsriktig eller lämplig för barn annat än i undantagsfall. Att ”alla andra” reser bort på sommaren / har converse-skor eller en iphone är det som blir mer konkret för många barn. Det är naturligtvis inte detta som barn tar skada av. Alla människor kan leva bra liv utan dessa ting.

Det som blir uppenbart är däremot utanförskapet. När ”alla andra” diskuterar sina många eller långa resor efter sommarlovet, när ”alla andra” diskuterar iphone ´s funktioner. Där finns ett utanförskap, men inte ens det är viktigt. Det viktiga utanförskapet handlar mer om att få gå med utnötta, ärvda kläder som är antingen för stora eller för små, eller med skor och kläder som inte är anpassade för vår vinterkyla. Det handlar om att inte få nyttig mat tillgodosedd eller att i värsta fall inte få någon mat alls under perioder. Det handlar om att inte ha råd med medicinering, glasögon eller andra nödvändigheter.

I filmen Svinalängorna blir det tydligt när Leena i filmen smugglar med sig skolmaten hem till lillebror för att han ska få något i magen. Eller när Nanne Grönvall berättar om hur hon som barn fick skrapa bort möglet från brödet, för att äta det, i sitt program Sommar.

Nanne Grönvall har för övrigt skrivit en bra debattartikel där hon betonar att det inte handlar om materiella saker, utan om utanförskap.

Susanna Alakoski sätter för övrigt ord på många av mina tankar, inte minst när det gäller konsekvenser av barnfattigdom. Se gärna intervjun nedan. Särskilt från mitten kommer Susanna Alakoski in mycket på konsekvenserna av barnfattigdomen och fattigdomen rent generellt och hon jämför fattigdomen med en naturkatastrof som kan ödelägga hela samhällen.

Det som är gemensamt för Nanne Grönvall ´s och Susanna Alakoski i deras olika debatter är att fokus handlar om ett utanförskap som leder till så många andra svårigheter än bara de rent ekonomiska.

Jag tycker att Nanne Grönvall och Susanna Alakoski är de som kommer närmast det fokus jag tycker är viktigt i debatten om Barnfattigdomen.

Min gästblogg på Mötesplats Gottsunda om Barnfattigdom

Läs även andra bloggares åsikter om help 2 help, debatt, barnfattigdom, susanna alakoski, nanne grönvall, utanförskap, utsatthet,