Att tro på sig själv

dansheader

När Binta (22) för första gången ställde upp i Swedish National Dancehall Queen Competition 2008, var hennes farbror medarrangör. Binta ville anmäla sig, men han sa ifrån med motiveringen: ”Alltså, det här är jätteduktiga tjejer som kommer att tävla, de är professionella dansare och du kommer inte ha en chans!” Även Binta´s dåvarande pojkvän var helt emot att hon skulle tävla. Men Binta som redan då var tokigt förtjust i dancehall, anmälde sig och Vendela i smyg, utan att de här personerna visste det. Hon och Vendela hade nyss vunnit SM i HipHop och även om de dansat i många år, så var det vid den här perioden man kan säga att de lät ”dansen ta över deras liv”!

Tävlingen började och Binta och Vendela kunde inte ens värma upp, för att dessa personer då skulle märka något. Så ropades Binta´s namn upp och inte ens då visste hon om hon skulle våga kliva upp och dansa, men tog mod till sig och klev fram. Pojkvännen såg på tävlingen med rynkade ögonbryn. Farbrorn kom in i tävlingsdelen i slutet av tävlingen.

Så skulle vinnaren koras och Binta vann!! (Vendela kom på andra plats!)

Efter det har tjejerna turats om att vinna många tävlingar.

Mabou (9) har länge hoppat på och av Binta´s kurser och dansläger. Engagemanget har varit svajande, kan man säga. Så i början av November anordnade Blackout ett event på Grand i Uppsala. De skulle även hålla Battles (när man tävlar en och en eller i par mot varandra.) Mabou var övertygad om att få en bra placering, men jag blev lite orolig och ringde Binta för att kolla hur stor chans de yngre barnen som inte tränat så länge, egentligen hade?

Binta svarade ungefär så här: ”Alltså de är HELT chanslösa. Det kommer att tävla en massa dansare som hållit på i många, många år och eftersom de kommer att battla även mot vuxna/stora ungdomar så kommer de inte ha en chans. Vi kommer nog att dela upp dem nästa gång vi håller battles så de då kommer tävla mot andra dansare som hållit på lika länge. Alltså att vi gör barngrupp och ungdomsgrupp, eller nå´t. Men så ni vet: jag röstar alltid på den som dansar bäst, jag röstar inte på någon för att det är min elev eller min lillebror eller what-ever.” Eftersom jag känner Binta väl, så visste jag att det var sant!

Jag förberedde Mabou på det här med att det viktiga är inte att vinna, utan det viktigaste är att ha roligt och dansa och lära sig nytt och lära av varandra och umgås. Ska jag vara ärlig, så höll han inte riktigt med mig! ;-)

Så var eventet igång. Det hölls shower, uppträdanden och dansades som bara den. Till sist var det dags för battle. Det var fyra domare; Binta, Vendela, en dansare från Jamaica och en från Malmö. Det var MÅNGA som anmält sig till battlen och de skulle battla två och två mot andra två. När två par dansat mot varandra, så pekade domarna, utan att diskutera mellan varandra på det par man tyckte var bäst och det paret som fått minst röster/pekningar på sig, åkte ut. De som varit bäst, gick vidare till nästa omgång.

Domarna: Vendela, Julie DHQ Malmö, Binta, Fire Di Blackz Jamaica

Av alla par som tävlade kom Mabou och hans kusin på andra plats. Ska jag vara helt uppriktig så tog alla de yngre barnen andan ur oss alla! Jag stod delvis bredvid Jai (20) under battlen och jag såg att hennes haka ramlade ner lika mycket som min!

Allra roligast var att se Binta´s min och höra hennes kommentarer efteråt. Hon var verkligen förvånad över att de yngre barnen var så väldigt duktiga i tävlingen och att flera av dem gick så långt. Hon undrade nog var de dolt dessa talanger under träningen. :-) Hennes ena kommentar efter tävlingen var: ”Nu ska jag verkligen satsa på de här små, jag som inte ens trodde de hängde med så mycket på träningarna! Nu är det slut på slappartagen…” Hahaha…

De som vann hela tävlingen var Melina och Jeremy från Rebound

Att tro på någon är viktigt, men ibland kan det också få en motsatt effekt när man INTE tror på någon. När Binta vann DHQ 2008 hade hon nog inte så många som trodde på henne, annat än hon själv och Vendela, även om vi är många som stöttat hennes dans. När Mabou och hans kusin ställde upp i battlen så var vi många som trodde de skulle åka ut lika snabbt som första ronden var över.

Vi var många som tappade hakorna när vi såg vilken kapacitet och energi de gick in i battlen med. Vilka kunskaper de hade som vi inte riktigt sett tidigare! Jag tycker det är fantastiskt när en människa visar sig klara av det helt oväntade och jag älskar överraskningar som dessa.

Jag tycker också det är en bra läropeng för oss som inte riktigt tror på någon att de bevisar oss motsatsen tills vi tappar hakorna. Men jag tycker också det visar hur viktigt det är att vi tror på oss själva, när ingen annan gör det!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

You can leave a response, or trackback from your own site.

Social comments

Leave a Reply

Loading Facebook Comments ...

No Trackbacks.

13 visitors online now
13 guests, 0 members
Max visitors today: 21 at 12:33 pm UTC
This month: 44 at 09-13-2014 03:59 pm UTC
This year: 92 at 01-21-2014 08:41 pm UTC
All time: 118 at 11-06-2012 10:20 pm UTC