Jag och min älskade, fina mamma
Det har varit lugna dagar efter jul. Eftersom jag fick presentkort i födelsedagspresent, så har jag haft en hel del kul under mellandagsrean i år. Some people knows how to make a woman happy! 😀
Jag- den osminkade sanningen! Om hårfärgen ser lite ojämn ut, så beror det på att håret inte hade torkat än.
Igår hade jag och mamma hårsalong hemma. Dels färgade jag håret morotsrött. Nja, kanske inte helt morot, men väldigt rött blev det. Jag blev dock jättenöjd, för de senaste gångerna jag färgat håret rött, knappt har sett de röda nyanserna. Nu hoppas jag det röda ska synas ett tag i alla fall! Sedan hjälpte jag mamma att permanenta hennes hår. Hon har inte haft en permanent på 37 år, räknade vi ut. Hon blev lite avskräckt, då hon på den tiden hade kort hår och såg ut som en pudel med permanent i. Jo, jag har sett foton! 🙂 Nu när hon har så långt, fint hår så vågade hon sig i alla fall på ett nytt försök och ja, det blev riktigt änglalikt och hon har lite lagoma vågor, så hon slipper se ut som en pudel.
Min lilla nyfriserade pudel mamma
Jag hade blivit lovad att få låna boken av Annika Östberg: ”Ögonblick som förändrar livet”, men så låg jag och funderade i går kväll och kom fram till att jag nog ändå ville ha boken själv. Jag är ju en person som gärna läser om böcker jag tycker om och det här är en sådan bok jag gärna vill äga själv. Så jag gick idag och hoppades på att finna den på rean och att helst finna den på ljudbok. Jag var in på både Bokia och Åhléns bokavdelning, men ljudboken hade de inte någon av dem. Inte på någon rea heller. Den var ändå 50 spänn billigare på Åhléns än på Bokia, så jag slog till där och jag har känt mig lite sådär smålycklig som bara en bokälskare kan göra när man anser att man gjort ett riktigt ”bokkap”.
En del böcker bara VET man att man kommer att tokälska innan man ens har öppnat omslaget. Håpas du trifs bra i fengelset, av Susanna Alakoski var precis en sådan bok för mig. Jag bara visste att jag skulle älska den när jag hörde talas om den första gången. Jag tror att Annikas bok är en sådan bok också.
Läs även andra bloggares åsikter om ögonblick som förändrar livet, annika östberg, böcker, färga håret, permanenta håret, pudel, bilder, mellandagsrea, vardag,
Tänk..
att det gick att göra er ännu vackrare!
Rött är sött och änglar är ju hur gulliga som helst : )
Haha, ja det var sanningen att säga inte så svårt! Smickrare där! 😉
Tjusiga brudar! 😀 Visst är det kul att förnya sig lite? Om nån timma ska jag skjutsa min mamma till min frissa – jag vågar inte ge mig på hennes hår själv, det kan bli gaaalet och mamma är så himla noga med sitt utseende – till skillnad från mig, dårå… 😉
Ja, det är verkligen skönt att förnya sig lite. Särskilt så här när vi är på väg att möta ett nytt år! Min mamma var på väg till frissan, men priset tror jag avgjorde… 🙂 1400 eller nästan gratis? Ja, valet var lätt! en femhundring är ju lite skillnad på nästan 1500… 😉
Oj oj, SÅ jäkla dyrt?! Min mamma behövde bara hjälp att tvätta och ”lägga” håret, det gick på ett par hundralappar…
Japp! Det var verkligen dyrt!
Jag funderar en hel del över världens tillstånd och följaktligen har jag funderat över det här med kvinnor och hårfärgning också he he! 🙂
Andelen kvinnor som färgar håret torde ligga nånstans mellan 99-100% (min egen uppskattning). Det spelar ingen roll vilken färg håret har från början, färgas ska det i alla fall, basta!
Ytterst få män färgar håret och man kan nog använda mina siffror för att beskriva andelen män som inte färgar håret. Nyfiken som jag är så undrar jag förstås varför det är på det viset. I djurvärlden är det för det mesta mannen/hannen som ser prålig ut, dansar och gör sig till för kvinnan/honan.
I människovärlden är det dock annorlunda, eller? Kvinnorna kanske försöker locka till sig fler hannar för att om möjligt få tag på en bättre än den hon har (skämt :D).
Jag lägger ingen som helst värdering på detta med damer och hårfärgning, det är bara intressant att filosofera lite om skillnaderna mellan män och kvinnor.
God fortsättning! 🙂
Jag tvivlar inte ett dugg på att kvinnor tycks ha ett större behov av att få genomgå ”yttre förändringar” och jag håller med dig, det spelar ingen roll vilken hårfärg man har, så vill man färga håret ändå. Jag tror, liksom du inte att det har med färgen i sig att göra, utan med förändringen. Att man ”tröttnar” på sig själv lite. Av samma orsak som man ibland känner behov av att köpa en annan färg på kläder/nagellack etc har man ett behov av att få förändra håret.
Min fråga blir, tvärt om mot din ( 🙂 ) inte varför kvinnor vill göra dessa ”makeovers”, utan varför män INTE verkar ha lika stort behov av det? Som du skriver så i djurvärlden tycks det vara hanarna som har större behov av att ”snygga till sig”.
Däremot tycker jag mig se en generationsförändring. Jag vet inte om jag inbillar mig, men visst är det så att yngre män verkar ha ett större behov än de lite äldre att färga håret/använda hårprodukter såsom gelé, mousse, spray, än tidigare generationer? Eller är det bara det att det börjar bli mer accepterat bland män?
För mig personligen är det lite som att jämföra med mat. Jag älskar palt och jag älskar kött, men att äta något av dem varje dag vill jag förstås inte, för då tröttnar jag. Jag tycker min hårfärg är helt okej, men tröttnar om jag alltid har den.
Du får testa, Conny! Kanske visar det sig att du kommer trivas skitbra i knallrosa hår! 😉 God fortsättning själv! 🙂
Vad fina ni blev
Tack! När första chocken lagt sig blev jag väldigt nöjd!