Morden i Malmö

Debattartikeln: Morden berör oss alla av Niklas Orrenius är en av de bästa debattartiklar jag har läst den gångna veckan. Den sätter fingret på precis det som jag själv tänker angående debatten om uppdelningen av ”svenskar” och ”invandrare”. Att det finns problem i en ”invandrarstad” sticker inte Niklas under stolen med, men han tydliggör också att det handlar om vilken nivå man diskuterar problematiken. Så här skriver Niklas:

”Malmö är en invandrarstad. 30 procent av invånarna är födda i utlandet. Ytterligare 10 procent är som Zlatan Ibrahimovic: födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar.”

Det borde då kanske inte förvåna att många invandrare eller Svenskar med utlandsfödda föräldrar på något sätt är inblandade i det våld som nu sker i Malmö.

Det visade sig nu i veckan som gick att en av de många morden som skett i Malmö sista halvåret skett mot en man jag själv känner. Han var 55 år gammal och kom från Gambia. Jag kände inte honom jätteväl, men jag har pratat med honom många gånger och han var ett välkänt ansikte i Stockholm på en massa Gambiska tillställningar genom åren. Av de som känner honom bättre än vad jag gör och av de som liksom mig, visste vem han var, var han känd som en fridsam och snäll man. Han blev mördad den 20:e December av misstag.

En pojke på bara 15 år är ett annat av offren som fått sätta sitt liv för det fruktansvärda våld som Malmö blivit utsatt för på senare tid. Att Malmö blivit illa ansatt den senaste tiden är förstås något som ska tas på allvar, men det är viktigt att inte glömma bort att det inte bara är Malmö som är drabbat och att statistiken inte säger att Malmö är värre drabbat än resten av vårt land.

Men för de anhöriga till Samuel (Omo) M´boge eller de anhöriga till Ardiwan Diaa Samir tror jag inte det gör någon skillnad var gärningsmännen har sitt ursprung. Jag tror det är viktigt för dem att morden utreds och att deras mördade anhöriga får upprättelse och att de ansvariga blir dömda. Men jag tror inte det spelar någon roll om gärningsmännen kommer från Turkiet, Sverige, Irak, Danmark eller Sydafrika. De har förlorat en son/bror/vän och inget i världen kan ändra på det.

Vad vi däremot kan göra är att föräldrar, skolpersonal, politiker, poliser och helt vanliga vuxna medmänniskor engagerar sig mer, djupare och mer medvetet för att minska våldet. Vi kan satsa mer resurser på våra ungdomar, vi kan alla visa ett större engagemang. I många fall är det lätt att lokalisera vilka ungdomar som befinner sig i ”riskzonen”. I andra fall är det knivigare, men absolut inte omöjligt.

Nu är det förstås inte bara ungdomar som är inblandade i dessa mord och andra tragiska våldshistorier, men jag är övertygad om att när vi börjar satsa på våra ungdomar, så kommer det att märkas av även i deras vuxna ålder.

En sak jag är helt övertygad om är att vi inte kommer att komma till rätta med något problem genom att peka ut ”invandrare” som problemet. Jag tror inte heller det är invandrare som är problemet, utan jag är övertygad om att det handlar om utanförskap, fattigdom, brist på arbete, utbildning och sociala problem som är huvudorsaken till det våld vi ser idag och på det finns bara ett sätt att lösa problemet: vi måste alla hjälpas åt och vi måste inse att engagemang för våra ungdomar kostar både tid, pengar, förståelse för ungdomars specifika problematik och ett stort, öppet hjärta!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

No Trackbacks.