Det är mycket Gambia i min blogg just nu, men debatten har väckt många tankar. Nu efterlyser jag dig som någonsin varit i Gambia och en kortfattad sammanfattning på några få rader om din upplevelse där. Du får gärna ha med ålder och ett förnamn, om du har ett ovanligt namn, så använd gärna ett andranamn eller vad du vill. Poängen med det är att jag vill skriva ett blogginlägg och lyfta fram det folk tycker mest om med sin resa till Gambia. Alltså jag vill lyfta det positiva som en motpol till allt negativt som skrivits. Om jag gör en på mig själv, så kanske ni får ett hum om vad jag menar:
Fatou 41: ”Har rest till Gambia sedan jag var 15 år. Älskar Gambia för kulturen, dansen, rytmen, atmosfären, värmen och människorna. Reser numer även för att träffa barnens släktingar och mina gamla och nyare vänner. Det är ett billigt resmål, både själva resan och även att vara där. Jag får alltid se något nytt, lära mig något nytt och lär alltid känna nya människor. Jag har rest i många andra länder, men aldrig känt sådan samhörighet som den jag känner i Gambia.”
Skriv gärna även om du bara varit där en enda gång. Jag kommer att sammanfatta kommentarerna i ett nytt inlägg. Du kan skriva en kommentar här eller maila mig på: tonarsmorsa@gmail.com
OBS! Ingen kommer att lämnas ut, utan poängen är att man ska kunna vara anonym, men ändå säga vad man tycker! Förnamn och ålder räcker därför.
Tack för din hjälp att sprida Gambias positiva sidor!
Läs även andra bloggares åsikter om gambia, turist, turism, efterlysning, gambiaresenär,
Reist regelmessig til Gambia – første gang i 1986.
Hyggelige mennesker – flott reisemål med fine strender og billig for oss også….dessverre er det Gambianere som er tapere.
Sexturisme er og har det vært snakket om i alle år……vel har reist en del rundt i verden…….og det finnes der også.
Verden blir mindre….og folk finner hverandre noen ganger over landegrensene – sånn er det.
Gleder meg til å dra tilbake neste vinter!!!!
Riktigt kul att se hur du och de andra som skrev på den där debattartikeln i AB blir uthängda med bilder där ni alla figurerar med män från Gambia som alla är mycket yngre än er själva. Go Flashback….
Ännu roligare är det att se att man hängt ut HELT fel personer, eller som i mitt fall, en taxichaufför och barnens farbror och inte alls någon ”pojkvän/man/älskare/prostituerad”… Barnens farbror som ni hängt ut har dessutom bott i Europa i över 20 år OCH är dessutom flera år äldre än mig! 😛 Så var det med Flashbacks ”sanningar”… 😛
=)
Var inne och tittade på bilderna och vad jag kan se så är det ingen som har sex på någon av dem! Att man finns på samma foto som någon annan innebär väl för guds skull inte att man har varken ett förhållande eller något annat med den personen!? Så hur dessa bilder skulle kunna vara ett ”bevis” på ovanstående begriper i varje fall inte jag. (Tur att det inte var barn på bilderna, då hade ni väl blivit anklagade för att vara pedofiler….)
Tack för en bra artikel förresten, Gambia är ett fantastiskt land att semestra i!
LiLo 53.
Jag har varit i Gambia en gång, för att besöka min man SOM JAG TRÄFFAT I SVERIGE, medan han väntade på sina papper.
Jag trivdes bra med det mesta, besökte inte de turisttätaste områdena.
Vädret var perfekt, maten god, människorna vänliga och jag hoppas verkligen få åka tillbaka, flera gånger.
Mycket annorlunda på relativt nära avstånd, extra plus för kort flygtid, med paus
i was in gambia in january this year to meet my sponsor child n her family in west jarra district.i had lovely time n i am happy to stay in touch with them n will do my b est to visit them agaain.
Reste första gången till Gambia 1978. Det jag och min familj häpnades av var denna underbara varma gästfriheten – inte utan att vi var lite tveksamma – var det verkligen sant? – är befolkningen så här generös? – jaaa, det var de verkligen!!.Dessutom fordrade de inget i gengäld!! Men så klart vi ville hjälpa till på något sätt – så det blev – precis som nu 2012 – betala deras elräkningar, köpa en säck ris etc – ge casha Dalasi är ingen bra idé…….
På toppen av all denna kärlek ett land fyllt av förhoppningar inför framtiden. Vi hjälpte många till skolgång och en av grabb tog mina föräldrar hit till Sverige och han har nu en bra tjänst inom Elektrolux och har i sin tur bidragit till att hans familj i Gambia kan leva ett gott liv. Ringarna har spridits på vattnet !!
Naturen, fågellivet, havets ljuvliga vatten med dess rikedom av fisk har så otroligt mycket att ge turisterna. Det är väl knappast en dag under turistsäsongen utan att man möter fågelskådare ”på väg”. De har ett himmelrike i Gambia.
Allt eftersom åren gått ser man den otroliga utveckling som ändå tagit fart – även om jag anser att den skulle börjat ”up rivers” så att möjligheten att ta del av t ex infrastrukturen oxå skulle komma befolkningen där till del….. Sen tycker man ju vad man vill om att bränsle och olja många gånger forslas förbi Gambia – hur många gånger har vi inte fått se långa, långa köer till bensinstationerna…… folk väntar tills bensinen kommer !!!!!
Kanske kan tyckas att jag är lite part i målet eftersom jag har ”min” familj i Gambia och min man här i Sverige just nu – men det är ett underbart land att vara i – om ändå Svrige och svenskarna kunde ha hälften av deras omtanke om varandra så skulle det vara helt annat ”här hemma”!! I Gambia finns TID – oavsett vart du är på väg – och du behöver inte ringa och fråga om det är ok att du tittar in i nästa vecka t ex……!!!
Jag älskar detta land och många, många med mig. Saken är ju den att har man inte intresse för prostitution, ”bomsters”, droger, kriminalitet etc (som ju finns world wide) – då söker man sig inte till det och kan därigenom leva ett underbart, fridsamt, upplevelserikt, kärleksfullt liv i detta land. En lisa för själ och kropp!!! Res till Gambia och Upptäck !!!!
Kram till Er alla !!
Tina
Jag har rest till Gambia två gånger det senaste året. Jag följde med en man som hjälper till att bygga upp en skola och ordnar därför guppresor och insamlingar till förmån för skolan. Första gången jag åkte så åkte jag med för att på ett smidigt sätt få bredda mina kunskaper om olika kulturer samtidigt som mina morföräldrar ville ha med en personlig assistent eftersom båda är över 80 och min morfar har ett amputerat ben. Redan när jag första gången andades in den varma luften så kände jag mig som hemma. Jag älskar musiken, kulturen och naturen. Landet är fantastiskt och det är i landet och människorna som jag har blivit upp över öronen förälskad. Det är billigt och man blir accepterad för den man är. Samtidigt brinner jag för att hjälpa till och förändra saker till det bättre så jag hoppas på att få ta del av den här mannens projekt och hjälpa till.
Andra gången jag åkte var också med gruppen men nu för att mer kunna lära känna det gambiska folket och se om känslan jag fick första gången stämde och jag blev ännu mer fast.
Vi är ett svenskt par, båda 60+, som rest till Gambia varje vinter några månader sedan 1999. Maken har en whiplash-skada som gör att han har smärtor och andra krämpor i kyla. I varmt klimat är han helt symtomfri, behöver inga värktabletter. Dessutom är vi båda intresserade av västafrikansk musik. Mbalax och trum-musik har vi lyssnat på även hemma i Sverige, ända sen mitten av 90-talet. Därför blev vi förjusta i Gambia, både musiken och det varma klimatet gjorde oss båda på gott humör.
Vi har byggt ett eget hus på landet i Gambia, för att komma ifrån stadslivet, och från folkvimlet i turistområdena. Vi bor i en liten by även i Sverige, så den gambiska landsbygden passar oss utmärkt. Vi har en stor trädgård, vi fotograferar fåglar, vi försöker lära oss namn på alla träd som växer på vår tomt.
Vi anställer ett gambiskt par (med fyra barn) som vaktmästare/trädgårdsmästare och städerska, ger dem lön hela året. De har försörjning via oss.
Jag förmedlar fadderbarn, har hittills skaffat faddrar till 15 barn, som utan den faddern förmodligen inte hade kunnat gå i skola. Biståndsverksamheten är alltså ganska omfattande.
Glädje, tolerans, gästvänlighet och andra positiva egenskaper av den gambiska befolkningen är det säkert så många andra som skriver om, så dem nämner jag inte.
Jag tycker det ska vara lika ok/fult att åka till gambia som att åka till thailand för att göra det där mellan 5 och 7. tanterna ska inte komma undan med att de är feminister och gubbarna som åker till thailand skulle vara peddos, de är ju peddos båda två i så fall!
Vem eller var har du NÅGONSIN läst eller sett eller hört att det skulle vara mer okej för kvinnor än män att köpa sex? Jag är nästan benägen att säga att det är tvärt om. Att kvinnors sexualitet, särskilt ÄLDRE kvinnors sexualitet är än mer tabubelagt och där är ju Gambia ett mycket bra exempel eftersom lika många äldre män som kvinnor ses med unga partner, men inte en rad har skrivits om männen i media, vad jag har sett! Själv är jag emot sexturism oavsett var den utövas och i synnerhet när det sker i fattiga länder. Jag vet inte vilka kretsar du umgås i där det hävdas att det skulle vara okej för kvinnor med detta beteende men inte för män?
Jag ser ingen avsky här mot de äldre tanterna som peddar med yngre killar där i gambia. vart finns demostrationstågen?
demonsterar gärna mot all peddo, något äckligare finnes ej!
oavsett vem som peddar!
Nu tror jag du har missuppfattat precis HELA debatten. Den har aldrig handlat om pedofili, utan om sexköp! Du kan läsa mer här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Pedofili och här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sexk%C3%B6pslagen
…och i det här inlägget handlar det inte om sexköp alls, utan det gör det däremot i tidigare inlägg. Här eftersöker jag berättelser om vad Gambia betyder för Gambiaresenärer och där ser jag inte alls att du har något att tillföra. Håll debatten inom de inlägg som för den.
Hej!
Jag har åkt till Gambia fyra gånger tillsammans med min familj. Varje gång åker jag därifrån med en tomhet och en längtan att åka tillbaka. Jag aldrig känt sådan samhörighet och kärlek som den jag känner i Gambia. Det som jag blev förälskad i först och främst, förutom de vackra stränderna, är människorna. Man blir accepterad för den man är och man tar hand om varandra. Oavsett om man har ngt eller inte så sprids det en glädje som man själv blir väldigt glad för. Att Gambia även är ett billigt och solsäkert land är bara plus i kanten. Jag kommer definitivt åka tillbaka.
Tack för att du tar upp detta!
Jag har rest till Gambia sedan jag var 6 år och bor nu, 23 år senare, i Gambia permanent. Jag älskar värmen som dels kommer från solen men också från människorna. Trots fattigdom finns det så mycket glädje och jag möts dagligen av värme och kärlek från människorna runt omkring mig. Jag kommer ofta på mig själv med att le när jag vandrar runt på sandvägarna i byn och lyssnar till skratt, rytmer och barns rop och lek. Är väldigt tacksam över att jag får bo i detta fantastiska land!
Jag ar en av dom dar karringarna som har en yngre man…ha ha ha . Kom till Gambia for forsta ggr 2003 pga en gambier jag traffade i Sverige. Besokta han nar han vantade pa uppehallstillstandet o jag blev foralskad direkt i landet, mannen var jag redan foralskad i. Som alla skriver har sa ar det vadret, musiken, maten o framforallt manniskornas livsgladje. Jag atervande nagra ggr tillsammans med mannen jag traffade i Sverige men han gjorde som dom flesta….lamnade mig efter 4 ar o da hade han ocksa gift sig o fatt barn med en ung gambisk kvinna. Sant ar livet…..Men jag hade som sagt var foralskat mig i landet o nar jag fick avtalspension fran SEB i sept 2007 akte jag tillbaks till Gambia for att prova att bo dar en langre tid, jag hade ju redan en del vanner dar. Traffade en ny man vilket inte ar svart men han ar ingen ungdom o har redan dom barn han behover men ingen fru. Vi har varit gifta i 4 ar o levt tillsammans i Gambia 8 man om aret. Nu ska han folja med mig till Sverige o fa se mitt land o det ska bli spannande men for mig ar Gambia mitt hemland numera. Min mission ar tyvarr inte att ta hand om barn utan jag tar hand om o ser till att hundar o katter blir opererade sa vi kan minska bestandet av djur pa gator o strander har. Jag kallar mitt hem har for ett freetown for cats da jag matar ca 16 katter dar o mina 2 hundar forstass.Blir svart att lamna dom nu men ocksa skont att komma till familjen i Sverige o fa visa upp det nya offret….namligen maken.
Ps Jag var med i ett program pa TV3 jan 2004 som hette Gambia en karlekshistoria o det enda Hasse Aro forsokte fa mig att saga var att jag gift mig med en afrikan for att fa mycke o bra sex….Jag skrattade o sa at han att jag varit gift med 2 sv man o fatt bade bra o mycke sex med dom…..Det kom aldrig med i programmet men jag fick bra respons pa det jag sa o den davarande mannen fick sitt visa bara nagra dar efter.
Tack för alla era personliga berättelser. Alla kommer att publiceras i min blogg, men jag har även fått in väldigt många via mail och kommer kanske bli tvungen att göra en ”del 1” och en ”del 2” så inte inläggen blir så långa så folk inte orkar läsa i ett svep. Fortsätt därför gärna skriva…
Var i Gambia första gången 1998, då för att träffa min dåvarande jämnåriga man från Gambia, men som jag träffat i Sverige. Redan när jag steg av planet kom hettan och en känsla av att ha kommit hem. Konstigt när man kommer till ett nytt och okänt land, men det var så det kändes. Mitt äktenskap med den gambianska mannen tog slut för ett par år sedan, men den stora kärleken finns kvar, dvs kärleken till Gambia. Den kommer alltid att finnas där och min längtan till detta land finns där alltid. Vad som gör att kärleken består är människorna, glädjen trots att det är fattigt och man inte alltid har mat för dagen. Man delar med sig av det som finns och omtanken till sina medmänniskor är fantastisk. Sen är stränderna oändliga och som gjorda för underbara avslappnande promenader i strandkanten, vem kan motstå detta. Har under mina besök i Gambia undrat varför är det inte fler turister i detta paradis!!!
Oj, hur ska jag förklara MITT Gambia på bästa sätt… Kan börja med att säga att det var inte var kärlek vid ögonkastet för mig, utan det var mitt under min andra resa ner dit som kärleken drabbade mig. Och jag vet exakt var och varför jag kände så; på färjan mellan Barra & Banjul efter en dagsutflykt på safari, sitta inklämd på en överfull färja bland alla dessa vackra människor – kvinnor och män i sina vackra afrikanska dressar, och deras härliga mentalitet. Kärleken liksom bara bubblade upp inom mig… Jag har rest till många olika länder, och det är endast i Gambia som jag verkligen känner mig hemma. Man kan verkligen vara sig själv, och när jag och min kompis är där nere så försöker vi i den mån vi kan undvika de mest turistiga stråken och letar oss hellre in bland de lokala gatorna istället. Och äta på de små lokala restaurangerna, där det kanske bara är 2 bord totalt. Att ta sig tid till att prata med barnen som kommer springandes till en, göra ett försök att använda de lokala språken – vilket ofta lockar till skratt eller förvåning, och inte alls leva det västerländska livet vi har här hemma… Jag vill inte ha det på något annat sätt än detta. Och varje resa ner till Gambia har inneburit nya erfarenheter och upptäckter, ingen resa har varit den andra lik och än så länge är jag inte besviken eller less på landet. Det är snarare tvärtom, jag kan inte mer än längta till nästa resa ner för att se vad jag kommer få uppleva då. Som nu sist, att sitta med kvinnorna nere i marknaden och dricka attaya (lokalt te), äta div udda och goda tillbehör är något jag aldrig gjort i något annat land, att bara sitta och surra, njuta och skratta tillsammans – även man inte alltid förstår vad de säger. Och det är något jag har lärt mig under mina 3 resor i Gambia, det finns inga hinder mellan oss språkligt så länge man kan använda kroppsspråket, har leendet nära till hands och en öppenhet för våra skillnader. I just LOVE IT! I´m in löööve!! 😉
Glömde ju bort att skriva min ålder också… Så jag gör om å gör rätt 😉
Madde, 28år.
Kan utöver det som jag skrivit tidigare (ovan) även nämna att i Gambia så hittar man mycket fattigdom, men man slutar aldrig fascineras över hur glada och positiva dessa människor är – glädjen över livet. De är glada för det lilla de har, och delar mer än gärna med sig av det… Att sitt och äta ur samma skål som typ 10 pers till känns speciellt, men det är så det är där nere 😀 eller som den familj som vi gav bort massor med kläder till, att istället för vara ego och behålla allt själv så delade de med sig till sina vänner också…. Det är sann omtanke!! <3
och det ÄR Gambia!
Jag har varit i gambia 3 ggr och älskar folket, vädret och maten. Jag är 29 år och är gift och har 3 barn med en man från gambia som är några år äldre än mig. Jag älskar mentaliteten där nere och det känns som en frisk fläkt vare gång jag är där. Ska dit igen i höst med hela familjen och stanna i 3 månader. Vill åka dit och bo en längre tid i framtiden.
Jag var i Gambia 1973, som 14-åring, då var landet relativt nytt som turistmål och många av hotellen var inhägnade och bevakade, lite av apartheidstuk över det hela. 🙁 Vårt hotell, ägt av radioprofilen Britt Wadner, var dock öppet för alla, även lokalbefolkningen om jag inte missminner mig.
Det har aldrig fallit mig in att köpa sex, vare sig i Afrika eller i Sverige. Den dagen jag måste betala för sex väljer jag att avstå. Men, jag inser att jag har fördomar, både gentemot svenska män som gifter sig med thailändskor och svenska äldre kvinnor som gifter sig med gambianska män. Detta TROTS att jag känner ett flertal thailändskor som är lyckligt gifta med svenska män.
Det är sorgligt när ett program som Outsider visas, det spär liksom på stämpeln att Gambia är ett land dit vi 50+:are åker för att köpa sex. Som jag minns det (det är ju några år sedan) var det alldeles fantastiska stränder och vi bjöds på en maträtt, någon sorts gryta, som fortfarande, är bland det godaste jag ätit.
Gambia överträffar klart Kanarieöarna som turistmål. Mer exotiskt, betydligt vackrare natur o.s.v. Räcker det, Fatou? 😀
Det inte bara räcker, det är en fantastisk berättelse om det land jag älskar! 🙂
SPINDLAR! Jag delade badrum med en gigantisk spindel med lurviga ben. Det är det enda negativa jag kan komma på med landet.
Vi köpte massor av vackra batiktyger på marknaden i Banjul, jag sydde ett gäng långa omlottkjolar som var poppis på 70-talet. 🙂 Och för första gången i mitt liv drack jag Sprite, en dryck som då inte hade lanserats i Sverige. Och jordnötter, som jag åt jordnötter och smorde in mig med jordnötsolja. Jag borde ha fått både tarmvred och brännskador!
Jag vill bara bidra till debatten om sexturismen utifrån en ung persons perspektiv. Kanske ligger problemet egentligen inte i att det är en äldre vit kvinna som utnyttjar en ung gambisk man. Problemet är att det är människor som utnyttjar och utnyttjas. Både män och kvinnor kommer till Gambia. Som ung tjej kan man istället få nästan uppmuntrande kommentarer som ”har du inte hittat dig nån snygg kille där nere?”. Då plötsligt är det ok, för att vi är i samma ålder. Även om det är samma kille som kan ses med den gamla kvinnan, med samma motiv och förhoppningar om relationen. Då tolkar jag det som att man tänker att jag kanske kan ses som en mindre ”uppoffring” för honom då jag anses något attraktivare (?!) än en gammal kvinna? Annars är det samma sak. Eller? Visst är chansen kanske större att det uppstår ömsesidig kärlek mellan två som i alla fall är jämlika i ålder, men jag har varit med om det så många gånger; att bli sedd som en biljett till Europa. Det är helt förståeligt med tanke på situationen i Gambia och bilden av Europa. Men då är det upp till mig, mitt ansvar, att känna av vart man sätter gränsen och vara medveten om de ”sneda maktförhållanden” som faktiskt finns. Om man är medveten är det inte så svårt att säga nej till alla snygga, vältränade killar som erbjuder sin kärlek. Sedan är det självklart att en svensk kvinna och gambisk man kan älska varandra precis som alla andra, det ligger ju inte i etniciteten, men det kan finnas andra faktorer som spelar in än när man träffar en svensk man med jämlik ekonomisk situation t.ex.
Bara några tankar från mig… Tack för dina visa inlägg Fatou!
Har varit i Gambia 2 ggr, grät lika mycket båda gångerna jag åkte hem, (som en vilde) Älskar, människorna, klimatet, stranden, maten, mmm kan man säga två ggr MATEN =) den röda sanden, färgerna, kläderna, musiken, gästfriheten, Är en stolt 4 barnsmamma, Gift, Har väl samma disskutioner hemma som vlken annan morsa/fru som hels, vems tur att diska, vem går och handlar mjölk, kastar sopor lagar maten hämtar på förskolan osv…Enda skillnaden är att jag ska behöva ”förklara”/försvara vårat liv, val och kärlek, varför? Jo min man är Gambian…
Pingback: Varför vi älskar Gambia Del 2 | Tonårsmorsa – Fatou