Varför vi älskar Gambia Del 2

gambia header 1992-2009

Jag efterlyste korta beskrivningar från Gambiaresenärer. Varför de gillar Gambia, vad som gör att man väljer detta resmål och har fått in många, fina berättelser. Del : 1 kan du läsa HÄR och det här är alltså Del: 2:
Helena 31: ”Har rest till Gambia i tio års tid. Älskar klimatet, folket, kläderna, färgerna, stränderna, maten och faktiskt även språket wolof. Musiken och dansen är också en stor bonus. Mår aldrig bättre än här. Det är så billigt att man har råd att leva som en halv kunglighet. Det är man inte bortskämd med i Sverige! Gillar också att det är ett litet land, som är lätt att komma in i. Det är relativt lätt och billigt även att ta sig dit. De enda negativa sidor jag ser är malarian, vissa bumsters i turistområdena och att en skriande fattigdom ibland kan vara svår att hantera. Gambias alla positiva sidor väger dock över och jag ser det som mitt andra hemland, trots att jag rest ganska mycket även i övriga världen.”

Tina: ”Reste första gången till Gambia 1978. Det jag och min familj häpnades av var denna underbara varma gästfriheten – inte utan att vi var lite tveksamma – var det verkligen sant? – är befolkningen så här generös? – jaaa, det var de verkligen!!.Dessutom fordrade de inget i gengäld!! Men så klart vi ville hjälpa till på något sätt – så det blev – precis som nu 2012 – betala deras elräkningar, köpa en säck ris etc – ge casha Dalasi är ingen bra idé……. På toppen av all denna kärlek ett land fyllt av förhoppningar inför framtiden. Vi hjälpte många till skolgång och en av grabb tog mina föräldrar hit till Sverige och han har nu en bra tjänst inom Elektrolux och har i sin tur bidragit till att hans familj i Gambia kan leva ett gott liv. Ringarna har spridits på vattnet !! Naturen, fågellivet, havets ljuvliga vatten med dess rikedom av fisk har så otroligt mycket att ge turisterna. Det är väl knappast en dag under turistsäsongen utan att man möter fågelskådare ”på väg”. De har ett himmelrike i Gambia. Allt eftersom åren gått ser man den otroliga utveckling som ändå tagit fart – även om jag anser att den skulle börjat ”up rivers” så att möjligheten att ta del av t ex infrastrukturen oxå skulle komma befolkningen där till del….. Sen tycker man ju vad man vill om att bränsle och olja många gånger forslas förbi Gambia – hur många gånger har vi inte fått se långa, långa köer till bensinstationerna…… folk väntar tills bensinen kommer !!!!! Kanske kan tyckas att jag är lite part i målet eftersom jag har ”min” familj i Gambia och min man här i Sverige just nu – men det är ett underbart land att vara i – om ändå Svrige och svenskarna kunde ha hälften av deras omtanke om varandra så skulle det vara helt annat ”här hemma”!! I Gambia finns TID – oavsett vart du är på väg – och du behöver inte ringa och fråga om det är ok att du tittar in i nästa vecka t ex……!!! Jag älskar detta land och många, många med mig. Saken är ju den att har man inte intresse för prostitution, ”bomsters”, droger, kriminalitet etc (som ju finns world wide) – då söker man sig inte till det och kan därigenom leva ett underbart, fridsamt, upplevelserikt, kärleksfullt liv i detta land. En lisa för själ och kropp!!! Res till Gambia och Upptäck !!!! Kram till Er alla !! Tina”

Matilda 20: ”Jag har rest till Gambia två gånger det senaste året. Jag följde med en man som hjälper till att bygga upp en skola och ordnar därför guppresor och insamlingar till förmån för skolan. Första gången jag åkte så åkte jag med för att på ett smidigt sätt få bredda mina kunskaper om olika kulturer samtidigt som mina morföräldrar ville ha med en personlig assistent eftersom båda är över 80 och min morfar har ett amputerat ben. Redan när jag första gången andades in den varma luften så kände jag mig som hemma. Jag älskar musiken, kulturen och naturen. Landet är fantastiskt och det är i landet och människorna som jag har blivit upp över öronen förälskad. Det är billigt och man blir accepterad för den man är. Samtidigt brinner jag för att hjälpa till och förändra saker till det bättre så jag hoppas på att få ta del av den här mannens projekt och hjälpa till. Andra gången jag åkte var också med gruppen men nu för att mer kunna lära känna det gambiska folket och se om känslan jag fick första gången stämde och jag blev ännu mer fast.”

Helena och Björn ca 60: ”Vi är ett svenskt par, båda 60+, som rest till Gambia varje vinter några månader sedan 1999. Maken har en whiplash-skada som gör att han har smärtor och andra krämpor i kyla. I varmt klimat är han helt symtomfri, behöver inga värktabletter. Dessutom är vi båda intresserade av västafrikansk musik. Mbalax och trum-musik har vi lyssnat på även hemma i Sverige, ända sen mitten av 90-talet. Därför blev vi förjusta i Gambia, både musiken och det varma klimatet gjorde oss båda på gott humör. Vi har byggt ett eget hus på landet i Gambia, för att komma ifrån stadslivet, och från folkvimlet i turistområdena. Vi bor i en liten by även i Sverige, så den gambiska landsbygden passar oss utmärkt. Vi har en stor trädgård, vi fotograferar fåglar, vi försöker lära oss namn på alla träd som växer på vår tomt. Vi anställer ett gambiskt par (med fyra barn) som vaktmästare/trädgårdsmästare och städerska, ger dem lön hela året. De har försörjning via oss. Jag förmedlar fadderbarn, har hittills skaffat faddrar till 15 barn, som utan den faddern förmodligen inte hade kunnat gå i skola. Biståndsverksamheten är alltså ganska omfattande. Glädje, tolerans, gästvänlighet och andra positiva egenskaper av den gambiska befolkningen är det säkert så många andra som skriver om, så dem nämner jag inte.”

Tårar vid hemfärd brukar både jag och barnen och deras släktingar ha. Lisa är en annan Gambiaresenär som gråter när hon ska lämna Gambia.

Lisa 21: ”Jag åkte till Gambia under två veckor. Innan jag reste sa alla i min omgivning ”men va! ska du åka till afrika? vad hemskt!”. Det visade sig sedan att dom inte visste vad dom pratade om. Redan i transferbussen påväg till hotellet kände jag att detta kommer bli en bra resa. Mycket riktigt. Jag förälskade mig i människorna, artigheten, maten, musiken, naturen och allt som hör till Gambia. Under mina sista tre dagar hade jag en stor klump i magen som bara blev större och större ju närmare hemresan kom. Sista natten grät jag. Tillsammans med dom människor jag lärt känna där. Avskedet på flygplatsen var katastrof. Där och då bestämde vi tillsammans ett datum jag ska komma tillbaka. Och biljetterna är bokade. 20 november åker jag tillbaka för ett halvår. Dom som aldrig har varit i Gambia borde resa dit och uppleva samma sak!”

Loma 30: ”Hej! Jag har åkt till Gambia fyra gånger tillsammans med min familj. Varje gång åker jag därifrån med en tomhet och en längtan att åka tillbaka. Jag aldrig känt sådan samhörighet och kärlek som den jag känner i Gambia. Det som jag blev förälskad i först och främst, förutom de vackra stränderna, är människorna. Man blir accepterad för den man är och man tar hand om varandra. Oavsett om man har ngt eller inte så sprids det en glädje som man själv blir väldigt glad för. Att Gambia även är ett billigt och solsäkert land är bara plus i kanten. Jag kommer definitivt åka tillbaka. Tack för att du tar upp detta!”

Elin: ”Jag har rest till Gambia sedan jag var 6 år och bor nu, 23 år senare, i Gambia permanent. Jag älskar värmen som dels kommer från solen men också från människorna. Trots fattigdom finns det så mycket glädje och jag möts dagligen av värme och kärlek från människorna runt omkring mig. Jag kommer ofta på mig själv med att le när jag vandrar runt på sandvägarna i byn och lyssnar till skratt, rytmer och barns rop och lek. Är väldigt tacksam över att jag får bo i detta fantastiska land!”

Gilla: ”Jag ar en av dom dar karringarna som har en yngre man…ha ha ha . Kom till Gambia for forsta ggr 2003 pga en gambier jag traffade i Sverige. Besokta han nar han vantade pa uppehallstillstandet o jag blev foralskad direkt i landet, mannen var jag redan foralskad i. Som alla skriver har sa ar det vadret, musiken, maten o framforallt manniskornas livsgladje. Jag atervande nagra ggr tillsammans med mannen jag traffade i Sverige men han gjorde som dom flesta….lamnade mig efter 4 ar o da hade han ocksa gift sig o fatt barn med en ung gambisk kvinna. Sant ar livet…..Men jag hade som sagt var foralskat mig i landet o nar jag fick avtalspension fran SEB i sept 2007 akte jag tillbaks till Gambia for att prova att bo dar en langre tid, jag hade ju redan en del vanner dar. Traffade en ny man vilket inte ar svart men han ar ingen ungdom o har redan dom barn han behover men ingen fru. Vi har varit gifta i 4 ar o levt tillsammans i Gambia 8 man om aret. Nu ska han folja med mig till Sverige o fa se mitt land o det ska bli spannande men for mig ar Gambia mitt hemland numera. Min mission ar tyvarr inte att ta hand om barn utan jag tar hand om o ser till att hundar o katter blir opererade sa vi kan minska bestandet av djur pa gator o strander har. Jag kallar mitt hem har for ett freetown for cats da jag matar ca 16 katter dar o mina 2 hundar forstass.Blir svart att lamna dom nu men ocksa skont att komma till familjen i Sverige o fa visa upp det nya offret….namligen maken. Ps Jag var med i ett program pa TV3 jan 2004 som hette Gambia en karlekshistoria o det enda Hasse Aro forsokte fa mig att saga var att jag gift mig med en afrikan for att fa mycke o bra sex….Jag skrattade o sa at han att jag varit gift med 2 sv man o fatt bade bra o mycke sex med dom…..Det kom aldrig med i programmet men jag fick bra respons pa det jag sa o den davarande mannen fick sitt visa bara nagra dar efter.”

På färjan mellan Banjul och Barra är det lätt att bli förälskad. Inte i en partner, men i färger, lukter, vänskap, känsla.

Madde i Norr 28: ”Oj, hur ska jag förklara MITT Gambia på bästa sätt… Kan börja med att säga att det var inte var kärlek vid ögonkastet för mig, utan det var mitt under min andra resa ner dit som kärleken drabbade mig. Och jag vet exakt var och varför jag kände så; på färjan mellan Barra & Banjul efter en dagsutflykt på safari, sitta inklämd på en överfull färja bland alla dessa vackra människor – kvinnor och män i sina vackra afrikanska dressar, och deras härliga mentalitet. Kärleken liksom bara bubblade upp inom mig… Jag har rest till många olika länder, och det är endast i Gambia som jag verkligen känner mig hemma. Man kan verkligen vara sig själv, och när jag och min kompis är där nere så försöker vi i den mån vi kan undvika de mest turistiga stråken och letar oss hellre in bland de lokala gatorna istället. Och äta på de små lokala restaurangerna, där det kanske bara är 2 bord totalt. Att ta sig tid till att prata med barnen som kommer springandes till en, göra ett försök att använda de lokala språken – vilket ofta lockar till skratt eller förvåning, och inte alls leva det västerländska livet vi har här hemma… Jag vill inte ha det på något annat sätt än detta. Och varje resa ner till Gambia har inneburit nya erfarenheter och upptäckter, ingen resa har varit den andra lik och än så länge är jag inte besviken eller less på landet. Det är snarare tvärtom, jag kan inte mer än längta till nästa resa ner för att se vad jag kommer få uppleva då. Som nu sist, att sitta med kvinnorna nere i marknaden och dricka attaya (lokalt te), äta div udda och goda tillbehör är något jag aldrig gjort i något annat land, att bara sitta och surra, njuta och skratta tillsammans – även man inte alltid förstår vad de säger. Och det är något jag har lärt mig under mina 3 resor i Gambia, det finns inga hinder mellan oss språkligt så länge man kan använda kroppsspråket, har leendet nära till hands och en öppenhet för våra skillnader. I just LOVE IT! I´m in löööve!! ;) Tillägg: Glömde ju bort att skriva min ålder också… Så jag gör om å gör rätt ;) Madde, 28år. Kan utöver det som jag skrivit tidigare (ovan) även nämna att i Gambia så hittar man mycket fattigdom, men man slutar aldrig fascineras över hur glada och positiva dessa människor är – glädjen över livet. De är glada för det lilla de har, och delar mer än gärna med sig av det… Att sitt och äta ur samma skål som typ 10 pers till känns speciellt, men det är så det är där nere :D eller som den familj som vi gav bort massor med kläder till, att istället för vara ego och behålla allt själv så delade de med sig till sina vänner också…. Det är sann omtanke!! <3 och det ÄR Gambia!”

Att sitta och äta tillsammans ur samma skål, ger en stark känsla av gemenskap. Den tilltalar Madde i Norr, liksom många av oss andra Gambiaresenärer.

Annelie: ”Var i Gambia första gången 1998, då för att träffa min dåvarande jämnåriga man från Gambia, men som jag träffat i Sverige. Redan när jag steg av planet kom hettan och en känsla av att ha kommit hem. Konstigt när man kommer till ett nytt och okänt land, men det var så det kändes. Mitt äktenskap med den gambianska mannen tog slut för ett par år sedan, men den stora kärleken finns kvar, dvs kärleken till Gambia. Den kommer alltid att finnas där och min längtan till detta land finns där alltid. Vad som gör att kärleken består är människorna, glädjen trots att det är fattigt och man inte alltid har mat för dagen. Man delar  med sig av det som finns och omtanken till sina medmänniskor är fantastisk. Sen är stränderna oändliga och som gjorda för underbara avslappnande promenader i strandkanten, vem kan motstå detta. Har under mina besök i Gambia undrat varför är det inte fler turister i detta paradis!!!”

Mia 28: ”Jag har rest till Gambia sedan barnsben med min fam. och jag måste säga att även om jag sett en del äldre kvinnor med yngre män så tycker jag det är vanligare att äldre svenska (och engelsmän, norrmän och andra europeér) kommer till Gambia och utnyttjar unga tjejer. Jag tror att ”tant-ryktet” i Gambia kommer sig mest av att det är mer provocerande med äldre kvinnors sexualitet än männens. Förutom sexturismen (som jag stött på överallt i världen där jag rest) så älskar jag Gambia. Jag tror att jag varit i alla världsdelar och det är ingen större skillnad när det gäller prostitution. Kanske ser man det tydligare i Gambia då det är så litet men det beror också på var man är i Gambia. I turiststråken är det värre. Det är konstigt att det inte är fler svenskar som reser till gambia för det är så härligt folk där som bjuder på sig själva och är gästfria. Gambisk mat är inte riktigt min grej, men jag käkar annat på restaurangerna. Grillad fisk är i alla fall gott som attan. Jag har nyss blivit mamma till en liten Elsa och vi kommer absolut att resa till Gambia tillsammans precis som när mina föräldrar tog med mig och mina syskon. Tack för att du gör det här Fatou för medias bild är verkligen snedvriden när det gäller Gambia! Att promenera timme efter timme längs strandremsan som aldrig tycks ta slut är en lisa för själen och inget får min själ att känna ro och frid som gambia. För att inte tala om alla nya vänner man alltid får där nere”

Det kommer också att komma en tredje del i denna lilla Gambia-serie med berättelser!

Maila mig gärna din berättelse om Gambia, helt kortfattat på tonarsmorsa@gmail.com

HÄR hittar du ett gäng riktigt härliga restips om Gambia!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

You can leave a response, or trackback from your own site.

Social comments

One Response to “Varför vi älskar Gambia Del 2”

  1. [...] med er av era berättelser och det glädjer mig. För er som missat del 1, kan du läsa den HÄR! HÄR hittar du del 2 och här kommer del 3: Emily vill vara i Gambia en längre period och leva [...]

Leave a Reply

Loading Facebook Comments ...

No Trackbacks.

14 visitors online now
14 guests, 0 members
Max visitors today: 35 at 03:44 am UTC
This month: 35 at 09-01-2014 03:44 am UTC
This year: 92 at 01-21-2014 08:41 pm UTC
All time: 118 at 11-06-2012 10:20 pm UTC