Sociala medier i praktiken

Sociala medier. Det är ett ord som ofta får oss att tänka på marknadsföring eller något som andra använder för att nå ut och visst är det ett väldigt bra sätt att nyttja sociala medier på, men faktum är att sociala medier är något som de flesta använder sig av och väldigt, väldigt många gör det dagligen, i stort och i smått.

Bland sociala medier finns en uppsjö av sätt att nå ut till sina vänner, eller en större krets. Bloggarna i Sverige är oräkneliga idag och innefattar alla ämnen man kan komma att tänka på och några till. Twitter har fått ett väldigt stort genomslag, framför allt för folk inom media och andra som har behov av att marknadsföra sig eller ”synas” och även om Twitter även har många ”vanliga” användare, så står sig alla sociala medier slätt jämfört med Facebook. Det finns naturligtvis en uppsjö av andra sociala medier också, men alla ligger i lä när det gäller Facebook om man räknar användare.

Användandet av Facebook skiljer sig dock markant. En del är väldigt restriktiv med vilka de lägger till på Facebook och har bara vänner och familj som de står riktigt nära som Facebookvänner. Andra har både vänner, familj, släkt och bekanta och så finns de de som liksom jag själv ser Facebook som en öppen kanal och accepterar i princip alla vänförfrågningar som kommer.

Naturligtvis är det följaktligen också så att man delar med sig på Facebook på olika nivåer. Har man bara väldigt nära vänner så är det självklart så att man kanske delar med sig av mer privata saker, än om man är ”vän” med en massa folk, varav man knappt känner hälften. De flesta som har sin chef eller en anställd kanske är mer försiktiga för vad de skriver, men det handlar förstås inte bara om vilka man har som ”vänner” på Facebook, utan det handlar minst lika mycket om vad man är för person.

Det finns de som nästan aldrig skriver något, utan kanske mest ”gillar” det andra skrivit och så finns det de som är väldigt öppna om sina liv. Och detaljerade. Man skriver om man bråkat med maken, fått en urinvägsinfektion eller att svärmor är en jäkla häxa som man bara funderar på hur man ska bli av med.

De flesta av oss har nog någon gång retat sig på ointressanta statusuppdateringar, såsom ”nu har jag städat kylskåpet, oj vad fint det blev” och de flesta av oss har nog själva skrivit en statusuppdatering som någon annan har retat sig på, just för att de har funnit den ointressant. Med andra ord: det är omöjligt att göra alla människor till lags och det är omöjligt att alla ska älska varje uppdatering du gör. På samma sätt så kommer du själv troligen att alltid att reta dig på någons statusuppdateringar. Erkstam skrev tidigare om detta fenomen och mycket av det håller än, även om Facebook har utvecklats en hel del sedan dess och man nu faktiskt kan välja bort många saker som man ogillar i sitt flöde. Webbtanten skrev också om Facebook och dess betydelse för ett bra tag sedan.

Jag spelar för närvarande två spel på Facebook och på samma sätt som jag kan reta mig på alla dessa spelapplikationer på spel som jag INTE spelar, så retar sig många på mina. Där tycker jag det är så bra nu att det är så enkelt att ta bort. Då slipper vi alla reta oss och kan ändå roa oss med det vi vill på Facebook. Många av dessa spelförfrågningar går ut automatiskt när man spelar och då är det så skönt att man med en lätt knapptryckning kan välja bort att få upp dessa spelapplikationer i sitt flöde. HÄR har Facebookskolan en kort genomgång hur du kan påverka flödet och slippa spelapplikationer och annat du inte vill ha upp.

Som sagt, vi är väldigt olika i hur vi använder Facebook (och andra sociala medier) beroende på hur vi är som personer, men också beroende på hur vi valt att använda sociala medier och med vilka vi sammanlänkar oss med.

Så finns det en nätetikett som kallas nätikett eller netikett. Man kan säga att det är ett ledord för uppförande på internet. Vissa av dessa etikettsregler är lagförda, det vill säga att om man bryter mot dem, så bryter man också mot lagen. Vissa av reglerna är inte lagförda, men bör hörsammas för att användningen av sociala medier ska bli mer trivsamma. Alla dessa regler finns för att samvaron på nätet ska bli så bra som möjligt för alla, trots att man har olika åsikter, olika tolkningar, olika debatter som internet gärna öppnar upp för på ett annat vis än IRL. Många kan också uppleva en (ofta falsk) anonymitet på internet som gör att det är lättare att skriva saker som är ogenomtänkta på nätet, särskilt i ”stundens hetta”, än man skulle säga det rakt framför en person.

Om det kommer nästa inlägg, som heter Gör inte så här på Facebook att handla om.

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

4 reaktion på “Sociala medier i praktiken

  1. Jag måste ha tur med mina vänner, vad jag vet har jag aldrig retat mig på något de skrivit!
    Och som sagt, det är ju så enkelt att slippa vissa saker, som spelförfrågningar.
    Ser med bävan fram emot nästa inlägg, tänk om jag gör just detta som man inte ”ska”? 🙂

  2. Pingback: När det redan gått för långt på Facebook | Tonårsmorsa – Fatou

  3. Pingback: Vem äger rätten till ditt foto | Tonårsmorsa – Fatou

  4. Pingback: Att välja bort Sociala medier | Tonårsmorsa – Fatou

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!