Idag var Mabou´s första skoldag i den nya skolan. Eftersom vi har flyttat till Stockholm från Uppsala så innebär det ju ganska mycket nytt. Både en ny stad, en ny skola och en liten omstart, helt enkelt.
Som jag nämnt tidigare så var vi ju lite oense om det här med att följa med till skolan. I morse var diskussionen igång igen:
Mabou: MÅSTE du följa med?
Jag: Ja, jag MÅSTE följa med!
Mabou: Men inte in i klassrummet i alla fall!
Jag: Jo, jag vill träffa din lärare och klasskamrater.
Mabou: Men det är så jäääkla skämmigt. INGEN annan förälder kommer att gå in i klassen.
Jag: Det är skillnad när det är en helt ny skola, Mabou!
Mabou: *Mutter, mutter*
Väl på skolan så visade det sig att MINST 5-6 föräldrar gick med in i klassrummet. 2-0 till mig, rakt av!
Skillnaden på mig som är 41 och Mabou som är 10 år, är att Mabou vet allt som är värt att veta. Han vet allt och han vet bäst och han kan precis allt. Det är mycket möjligt att jag tyckte samma sak när jag var 10. Min mamma hävdar i alla fall att jag ”visste allt” när jag var tonåring. Men skillnaden på mig och Mabou är alltså att medan han vet allt, så har jag vid 41 års ålder insett att jag vet i princip ingenting. Förhoppningsvis lär Mabou inse samma sak om några år…
Läs även andra bloggares åsikter om vardag, barn, humor, vardagshumor, skolstart, ny i klassen,
Hoppas han får kul och trivs bra i sin nya skola (trots att du kom och ”förstörde” hans image 😉 )
Ja, det hoppas jag med! Även om jag pajat en del av förutsättningen! 😉
He’ll get over it, både att du är så pinsam och att veta allt! 🙂
Det låter betryggande! 🙂
Vi har alla varit där… jag är själv 43 och ju äldre man blir, desto mer inser man hur lite man vet egentligen. Men det är trots allt rätt skönt att inte ha alla svaren, livet skulle bli lite tråkigt och förutsägbart då.