Medan debatten om Tintin fortsatt rasa runt om i landet, på bibliotek, nätet och i folkmun, har jag efter mitt första inlägg och även lite i mitt andra inlägg i debatten, hållit mig något så när på avstånd, då jag haft annat för mig. Jag har ändå följt debatten och de som skrivit och uttalat sig offentligt i frågan.
I Debatt som sändes den 27/9 hölls just en debatt i frågan.
ABC har också haft ämnet uppe:
UNT hamnade inte fullt så centralt i rampljuset, vilket kan ifrågasättas då Uppsala Stadsbibliotek gjorde ett riktigt övertramp dagen efter debatten rasade som värst på Kulturhuset:
Foto: Peter Lööv Roos
Övertrampet bestod i att man valde att skylta barn- och ungdomsavdelningen på Uppsala stadsbibliotek på det sätt som ovan bild, tagen av Peter Lööv Roos, visar. Det känns som ett mycket tydligt ställningstagande och om inte en provokation så i alla fall ett promotande av boken!!
Vi med mörka barn, ska alltså låta våra barn mötas av dessa nidbilder, på en framställd placering på ett bibliotek. Det är väl ett ställningstagande, om något?!
Ett svar man lämnat till en av de som ifrågasatt placeringen av dessa album, fick ett ganska intetsägande svar från bibliotekschefen, Marie-Louise Riton. Hon skrev bland annat att man placerat böckerna på barnavdelningen för att föräldrarna skulle se dem och att det inte var riktat till barnen samt att man insett i efterhand att man skulle förtydligat att böckerna var ett inlägg i debatten och att man i efterhand insett att man kanske skulle ha ställt dem på vuxenavdelningen i stället.
Jag tycker det är anmärkningsvärt att man tänker på så mycket ”i efterhand” med tanke på att man valde att ställa dit dessa böcker när det stormade som mest i debatten om just denna bok och specifikt vad gällde placeringen på barnavdelningen!!
Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att det är så många som är emot flyttningen av dessa böcker och att dessa personer använder argument som ”censur”. Ingen har velat censurera, samtidigt som en urplockning av många böcker faktiskt sker runt om på våra bibliotek och ett av dessa exempel är Hitler´s Mein Kampf, som nämns i ett av klippen ovan. Jag tvivlar på att vi har några nidbilder av judar på våra barn och ungdomsavdelningar, men när det gäller svarta människor så kategoriseras vi som är emot detta som ”överkänsliga”.
En facebooksida som heter Liten skär och alla små brokiga, vilket jag inte vet om det är en officiell sida, men så här har den som är ansvarig för sidan skrivit:
Man jämför alltså att flytta dessa böcker från barnavdelningen med Stalinism och en person som uppenbarligen arbetar med att bryta rasism och hån mot olika folkgrupper, väljer man att kalla ”pajas”. Förlöjligande av personer som försöker få till förändringar mot en vit maktstruktur och ett mer jämställt samhälle för ALLA människor, blir åter en gång förlöjligad och hånad för att någon anser sig ha ”rätten” att visa nidbilder av svarta människor.
Om du tycker att Tintin inte hör hemma på barnavdelningen, utan på vuxenavdelningen på våra bibliotek, så skriv gärna på HÄR!
Relaterat:
Sveriges radio: Tintin, rasismen och radioteater som poesi
DN/Timbaktu: Samma gamla nidbilder av svarta människor
Aftonbladet: Var tionde bibliotek gömmer undan Tintin i Kongo
DN: Flera kommuner nobbar Tintin
DN: Tintinalbumen är tillbaka och kampen för demokratin vunnen. Eller?
Aftonbladet: Kommunerna som ratar Tintin
Aftonbladet: Jag är inte överraskad
Newsmill: Tintin i Kongo är ett försök att dölja folkmord
Antologi om Afrikasvenskars situation i, och tankar om, Sverige
Fatou: I have a Dream…
Diskrimineringens andra ansikte – svenskhet och ”det vita västerländska”
Läs även andra bloggares åsikter om barn, böcker, debatt, tintin, liten skär och alla små brokiga, kulturhuset, uppsala stadsbibliotek, nidbild, blackface, rasism, tintin i kongo,
Mycket bra skrivet Fatou.
Tack så mycket!
Pingback: Seger för våra barn | Tonårsmorsa – Fatou
Du har helt enkelt fel vad gäller porträtt av judar. Det kryllar av sådana i album från bland annat USA, och jo de bygger på sterotyper. Det är bara det att du lägger inte märke till dem.
Du får väldigt gärna ge konkreta exempel på dessa barnböcker och om det stämmer så tycker jag det är lika illa och att de ska förpassas från avdelningar för barnlitteratur.
Javisst! Här är ett litet urval. Serien Ernie torde finnas på ungdombibliotek.Asterix och Obelix åker till Palestina I ett album. Judarna där är inte illvilligt ritade. Men typiskt Uderzoskojiga. I Kalle anka hittar du dem kolla in advokaten I den gyllene hjälmen.
Går vi vidare till filmen har vi ju farbrorn I rullstol på julafton. Eller har du set star war filmerna med dina barn.
Vad säger du om slavägaren I del ett.
Summa sumarum cencur är inte realistiskt
Har varken sett någon av nämnda filmer eller böcker, bara hört talas om några, men om det är så, så hoppas jag att de tas bort från barnens hyllor också.
Jag ser det nu inte som censur, utan som vuxnas ansvar att ge barnen litteratur som de kan hantera och sätta i sitt rätta element. Det du jämför med censur blir samma sak för mig som om vi skulle ställa in tecknad porr, extremt våldsam litteratur och annat som vi idag räknar som olämpligt för barn att ta del av. Eller för att vara mindre extrem, att visa alkohol och droger i barnlitteratur på ett sätt som man gör med nidbilder. Man låter det passera utan att kommentera det.
Problemet är alltså att det inte går att förstå vad som är eller inte är en nidbild för dig. Är blotta förekomsten av en jude eller afrikan i en tecknad serie det. Nej det vet jag att du inte tycker men var går gränsen låter den sig beskrivas in ord.
Disney har faktiskt gått så långt att nu ärförbjudet hos dem att avbilda minoriteter. Anledningen är enkel. Som alla deras figurer är avbildad så kommer varje figur som dessutom kan uppattas som indian asiat osv att ligga vidöppen för den här typen av kritik.
Om du vill förklara hur du menar fortsätt gärna med tintin. Tintin i kongo är rasiskt men var hittar du rasismen i senare album?
Självklart är inte blotta förekomsten av en judisk eller svart person en rasistisk nidbild. Ett exempel på en judisk person som avtecknas som en rasistisk karikatyr är en extremt stor, krokig näsa, till exempel, eller med teckningar där personer med judisk härkomst framstår som snåla och giriga, en svart person som tecknas som en pickaninny, blackface eller en golliwog, är en historiskt rasistisk karaktär. Dessa beskrivs på följande sätt med ord:
http://www.ferris.edu/jimcrow/golliwog/
http://en.wikipedia.org/wiki/Pickaninny
http://sv.wikipedia.org/wiki/Blackface
Själv skulle jag beskriva den som en svartmålad karikatyr, med överdrivet stora och utmärkande, röda eller vita läppar, ofta med vitkantade, uppspärrade ögon. Ofta framställda som omänskliga, ibland till och med antydningar på ”ap-liknande” utseende.
Bildligt sett så tycker jag den här bilden är mycket talande: http://thegambia.nu/2012/09/20/kino-i-lund-vill-inte-fortsatta-sprida-en-rasistisk-nidbild/377313_4555953266727_161114878_n/#!prettyPhoto%5Bgallery1%5D/0/
Att Disney stoppat till exempel lilla pickaninny-dockan som visas på julafton har jag hört, dock inte att de skulle ha slutat teckna alla minoriteter. När skulle det ha skett i så fall? Det är ju inte så länge sedan de tecknade både Pochahontas: http://sv.wikipedia.org/wiki/Pocahontas_%28film%29
Alladdin: http://sv.wikipedia.org/wiki/Aladdin_%28film%29
Tiana: http://sv.wikipedia.org/wiki/Prinsessan_och_grodan
Mulan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Mulan_%28film%29
etc.
Jag har läst Tintin i Kongo och tycker liksom du tycks anse att den är rasistisk. Jag har inte läst alla andra album och kan därför inte uttala mig om dem. Av de andra jag minns att jag läst, kan jag inte komma på att jag noterat rasism. Därför skrev jag också i inlägget ovan: ”Det känns som ett mycket tydligt ställningstagande och om inte en provokation så i alla fall ett promotande av boken!!” Även om jag kan hålla med om att jag lite luddigt uttrycker mig mer generellt om Tintin på vissa ställen, men det beror framför allt på att jag inte kan uttala mig om alla andra seriealbum med Tintin.
Jag tycker också det är intressant att man fortsätter strida för att Tintin i Kongo ska finnas kvar på barnhyllorna i biblioteken när även detta framkommit:
”Det är i sammanhanget värt att komma ihåg att Tintin i Kongo, det Tintin-album som debatterats mest, är en rasistisk pamflett som författaren Hergé själv ångrade. Han har uppgivit att albumet var ett beställningsjobb från den belgiska staten, som ville ingjuta det rätta förhållningssättet hos belgiska barn i relation till landets afrikanska koloni Kongo. Att plocka bort 81 år gammal rasistisk propaganda från hyllorna i ett svenskt barnbibliotek skulle alltså vara ”illavarslande”?” Citatet hämtat från följande artikel: http://debatt.svt.se/2012/09/25/vit-vrede-tystar-diskussionen-om-tintinalbumens-rasism/
Som jag uppfattar din kommentar så tycker även du att Tintin i Kongo är rasistisk. Jag undrar vad du bygger den åsikten på? Bilderna, texten eller det sammantagna?
Här fann jag ett blogginlägg som beskriver i både ord och bilder vad som skiljer en rasistisk nidbild från en ”vanlig” tecknad figur: http://bibliobuster.wordpress.com/2012/12/05/liten-bildskola/
Sedan undrar jag. Har du som är fyrbarnsmamma varken sett Star War eller Kalle önskar god jul.
Star Wars har jag missat helt, endast hört talas om. Vet inte ens om mina barn sett den? Kalle önskar God Jul har jag sett, även om det var många år sedan nu, minns mycket av den uttjatade julfilmsvarianten, men har inget minne av någon advokat i en gyllene hjälm. Hur jag lyckats missa dessa är nog troligen brist på intresse i det första exemplet och uttjatning i unga år av det andra exemplet.
Hej Fatou. Vad gäller kongoalbumet är det alla tre såväl bilder text som det samantagna.
Men om vi håller oss till bilderna vilket väl är det mest relevanta här. I det här albumet så är afrikanerna kraftigt karikerade, det gäller så väl utseendet som hur rörelser uttrycks. När de blir rädda eller arga gör de skutt som ser juvenila eller djurlika ut. Vidare kan det sägas att de saknar individuella drag och ofta har en bisarr klädsel.
Men det avgörande för att detta skall ses som rasistiskt är den bildmiljö de är placerade i. Det är nämligen så att Herge normalt sett teckar i en ganska realistisk stil gälller såväl ansiktsdrag som kroppspråk och hans figurer brukar ha individuella drag. Det gäller även bifiguer. Därmed så framstår afrikanerna som löjliga i förhållande till europeerna.
För att ta ett annat exempel. Hos Asterix finns det en svart sjörövare. Skulle man jämföra honom med en figur från kongoalbumet så är jag inte säker på att man skulle se den ena som mer rasitisk än den andra. Men återigen det handlar om bildmiljö.Han sticker inte ut för att vara en asterixfigur. I den serien är alla tecknade på samma karikatyrmässsiga sätt.
Vidare så måste det påpekas att striden på 10 13 inte gällde Kongoalbumet. Det hade man nämligen inte ens. Där precis som på många andra ställen har omdömesgilla barnbibliotekarier helt enkelt avstått från detta album. Det som hände var att någon sorts konstnärlig chef som inte ens är bibliotekarie och knappast ens läst böckerna fick för sig att plocka ner albumen för att slängas, slängas inte flyttas.
Vidare så tyckte han att man borde gå igenom resten av hyllorna för att se vad som skulle slängas.Det är detta som berättigar till talet om censur och det är detta som folk reagerat mot.