Vi minns Lamin

Idag är det fyra år sedan. Fyra år sedan Lamin gick bort. Den man som jag gifte mig med när jag var 18 år. Den man jag delat så många händelser runt de två äldsta barnen med och som jag delat både glädje och konflikter med.

Idag är det svårare att minnas just konflikterna, som var så centrala för mig under flera år. Vi gjorde upp vid hans dödsbädd till slut. Jag kan känna att det var synd att vi inte gjorde upp dem tidigare, samtidigt så vet jag att allt har sin tid och jag är tacksam över att vi hann göra upp dem innan det var för sent. Försonas. Med varandra, vårt förflutna, dåtid och framtid.

Jag känner tacksamhet över att vi pratade om det som var viktigt och att vi kom vidare innan han gick bort.

Det fula med döden är det definitiva. Sorgen, saknaden och smärtan.

Det vackra med döden är det definitiva och beständiga. Minnen som aldrig går att ta bort eller suddas ut.

Jag hoppas och tror att Lamin vilar i frid och jag sänder mina särskilda tankar till Binta och Jai och alla andra som sörjer extra mycket en dag som denna.

Tidigare inlägg i samma ämne:

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Social comments

Loading Facebook Comments ...

4 svar på ”Vi minns Lamin

Välkommen att kommentera. Du kan välja om du vill kommentera med wordpress, facebook eller google+ genom att klicka på de små ikonerna ovan. Håll god ton, inga personangrepp och håll dig till ämnet och inom lagens ramar. Alla kommentarer är modererade och godkänns så snart jag får möjlighet. Kommentera gärna i stort och smått. Jag försöker svara på alla kommentarer, men ibland kan det dröja lite. Ordet är fritt, ordet är ditt!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

No Trackbacks.