Just nu: Lite virrigare än vanligt…

Jag har verkligen blivit virrig! Nej, det är inte några stora grejer, utan små saker som jag helt enkelt glömmer bort. Nej, det handlar inte om att jag ”missar tråkiga saker” utan ibland är det saker som jag föresatt mig att göra och ibland är det saker som jag verkligen ser fram emot och så bara tvärglömmer jag!

Oftast gör det mig full i skratt, när jag väl kommer ihåg det (vilket ibland är en kort stund efteråt, men ibland kan vara i flera veckor, innan jag kommer på vad det var…) men ibland blir jag lite frustrerad också. Jag har ingen aning om vad det beror på. Kan det vara åldern? Ja, jag vet att jag inte är lastgammal, direkt, men ändå, för jag tycker det blir värre och värre med tiden.

Jag brukar småskratta åt min mamma som alltid ska skriva ned allting och tycker att hon gör lite överkurs av väldigt små saker, men nu börjar jag fundera om jag inte måste följa samma strategi. Jag börjar nämligen tro att jag måste skaffa en strategi nu, för jag missar ju både småviktiga saker och ibland roliga saker och även om vissa saker är trista, så vill jag ju i alla fall kunna avsluta dem på ett bra sätt.

Exempel på hur jag är virrig eller vad jag glömmer?

Det främsta exemplet är att att jag glömmer svara på mail, sms och facebook-meddelanden. Jag läser, tänker att jag ska svara, när jag jag vet vad jag ska svara och så bara försvinner det ur minnet, eller ännu vanligare, bara för att jag tänkt ut VAD jag ska svara, så tycks det som om jag själv får för mig att jag redan har svarat just det och så undrar jag varför inte personen svarar tillbaka efter några dagar och så kollar jag meddelandet och upptäcker… just det, att jag inte ens svarat personen.

Ett annat exempel var när jobbet frågade om jag kunde jobba över en timme ett visst datum. När jag tog emot messet så stor jag och betalade i en kassa i någon affär, har jag för mig. Så jag messade bara tillbaka att det gick bra och så tänkte jag i mitt huvud att jag måste skriva upp det datumet sedan. Vilket jag alltså glömde. Så när dagen kom så bokade jag in att träffa en vän efter jobbet men ingen kom ju och bytte av mig på jobbet. Jag blev lite frustrerad då jag visste att min vän väntade och när jag till slut fick tag på personen i fråga så påminde hon mig om att jag lovat jobba över och DÅ först slog det mig att det var så det var. Så jag fick stanna kvar, vännen jag skulle träffa fick vänta länge på mig, helt för att jag glömt bort att jag lovat jobba över.

Det sista exemplet var ett ganska frustrerande exempel eftersom jag dels hann stressa upp mig själv rätt rejält och dessutom blev andra människor lidande över min glömska också… (Vännen ifråga har sagt flera gånger att jag ska glömma det där och att jag är förlåten, men jag tycker ändå det blev så onödigt och så dumt…)

Kan man bli virrig och få sämre minne redan vid 42? Är det fler än jag som är så här virrig och missar en massa saker för att man själv virrar till det?

Läs även andra bloggares åsikter om virrig, glömsk, ålder, åldersrelaterat, glömmer,