Jag skriver ofta om stora händelser, om framgångar och framgångsrika personer som jag tycker inspirerar. Det är viktigt att göra för mig. Men det jag egentligen brinner för är det vi i vardagstal kallar för ”den lilla människan”! 

Resebyrå Foto: Fatou Touray

Den lilla människan kan vara en pojke som flytt med de osäkra gummibåtarna över de stora haven. Som mot alla odds klarade det. Eller att lyfta att han faktiskt inte klarade det. Att plocka ut enskilda personer eller händelser är bara en liten del av verkligheten, men det är delar jag tycker är viktigt. Att bara läsa om flyktingkris, eller Grammisgalor, eller King Size-vinnare eller om människor som mist sina liv på de mest ohyggliga sätt. Det är viktigt att ta upp alla dessa. Det är händelser som betyder något för en större mängd människor. Eller en helt fantastiskt spännande resa som någon delar med sig av. Det kan också vara något intressant och viktigt att ta del av.

Men så finns det händelser eller delar i personers liv som kanske inte är lika betydelsefulla för en stor andel människor, men som jag ändå tycker är viktigt att lyfta fram.

Berättelsen om den ensamstående flerbarnsmamman som kliver upp före dagsljuset varje morgon och bakar vårt bröd, för att kunna ställa mat på bordet och betala hyran. Hur ser hennes liv ut? Hur får hon sin vardag att fungera? Berättelsen om den unga mannen som är långtidssjukskriven och som tappat sin framtidstro och sin självkänsla? Hur överlever han? Hur vänder han mörkret till ljus? Eller affärsbiträdet på din livsmedelsbutik. Hur ser hennes liv ut när hon slutar för dagen? Hur ser hennes plågor och glädjeämnen ut?

Under en vardaglig bussresa kan det bli intressanta möten, om än inte världsförändrande… Foto: Fatou Touray

Jag älskar att höra små vardagsberättelser som inte innefattar någon ”stor händelse”. Kanske berättar någon om en vanlig dag på jobbet, eller en promenad till affären och några utbytta ord med någon man mött på vägen eller på affären. Berättelser om betraktelser vi gör. Kanske i bussen, på tunnelbanan eller på någon annan alldaglig plats där många passerar eller möts.

Hur vi betraktar saker som är så små och enkla och ibland så självklara att vi inte ens märker dem. Jag tror det är viktigt att även ta del av och lyssna på dessa händelser, för de blir ett sammanhang tillsammans med alla de ”stora sakerna” som sker omkring oss.

Alla de storslagna händelserna och personerna vi möter till trots, så är det trots allt den lilla människan, de vi möter varje dag, hela tiden och de små, små händelserna i vår vardag, som är med och skapar våra liv och gör våra liv till vad de är.

Jag tycker vardagen är så väldigt underskattad och de människor som inte begår några storverk för eftervärlden!