Det är valår. Vi ska välja landets politiska styre. Förra valet röstade svenska folket fram SD som landets tredje största parti och jag kan verkligen, för mitt liv inte förstå hur det kunde bli så? 

SD-publik i Almedalen Foto: Fatou Darboe©

Jag kan för mitt liv inte förstå hur så många människor kunde rösta på ett parti som är så egocentriskt, med ett så inskränkt partiprogram och med den rasistiska agenda som är så genomskinlig. Jag trodde, handen på hjärtat att människor var smartare än så och kunde se igenom ett stylat yttre och förbi ett smort munläder.

Hur kan man tro att vi kommer att få ett bättre land med politiker som SD i vår Riksdag? Ja, jag vet att vi alla besitter olika erfarenheter, olika åsikter, olika egenintressen, men att inte se vad ett parti som SD skapar i vårt samhälle, är för mig otroligt skrämmande och faktiskt fullständigt obegripligt!! Hur kan så många gå på den skrämselpropaganda som partiet för mig står för? Hur? Jag tänker på valfilmen om att pensionärerna blir förbisprungna av en muslimsk kvinna…

Jimmy Åkesson
Foto: Fatou Darboe©

Jag har också mycket svårt att förstå hur så många inte tycks se hur normaliserat rasismen blir i vårt samhälle här i Sverige, så fort vi får ett främlingsfientligt parti i vår Riksdag. Det är inte första gången, men varför lär vi oss aldrig av historien? Varför måste vi upprepa samma misstag från historien för varje generation?

Jag tror att många som inte själva blir utsatta för rasism eller genom nära anhöriga, inte heller ser hur rasismen normaliseras och hur den breder ut sig i vårt samhälle. Människor som inte själva blir utsatta direkt eller indirekt har råd att kosta på sig att inte se. De kan kosta på sig att sätta osynliga ögonbindlar för sina ögon. Människor som utsätts har inte råd med det. Ett ouppmärksamt ögonblick kan räcka för att man själv eller ens barn blir utsatta för både verbala och fysiska attacker i publika sammanhang.

Foto: Fatou Darboe©

Foto: Fatou Darboe©

Men vi måste våga öppna våra ögon även för det som är svårt eller obekvämt. Vi kommer inte att få ett bättre samhälle genom att titta bort eller låta bli att sätta oss in i andra människors liv. Det kanske kostar dig smärta och obehag, men vi har inte något val. Antingen står vi upp för våra medmänniskor och deras rätt att leva tryggt, eller så gör vi det inte och då står varje enskild människa för sig själv, även när det hettar till för dig och mig, för det brukar det göra till slut. Se bara på andra världskriget så kanske det är lättare att förstå. Jag är rädd. Jag är rädd för jag tycker mig se att väldigt många människor redan glömt och jag tycker mig se att vi är på väg åt samma håll. Men jag hoppas verkligen att jag har fel!

Jag vill ändå uppmana alla att visa civilkurage när du ser rasism i stort och smått. Stå upp för det du vet är rätt. Det gäller både dig och mig och våra efterkommande…